Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som hjälper oss få djuparekunskaper om hur den marknadsorienterade skolan och skolsegregationen påverkar skolansarbete med demokrati - och medborgaruppdraget. Utifrån vår frågeställning har vi gjort engrundlig litteratursökning i databaserna SwePub, ERIC och ERC för att samla ihopforskning. Utöver databaser har vi även använt oss av kedjesökning och tagit hjälp avlitteraturens referenslistor för att komma åt relevant forskning. Resultatet visar att dagens marknadsorienterade skolsystem har en stor inverkan på hurdemokrati-och medborgaruppdraget realiseras i skolor. Utifrån den forskning som vi harpresenterat går det att konstatera att det finns stora brister i skolans arbete med demokratioch medborgaruppdraget. Dagens marknadsorienterade skolsystem har lett till attskolsegregationen har ökat vilket har resulterat i att likvärdighet i skolors arbete med detdemokratiska uppdraget har minskat. Vidare visar forskningen att marknadslogiken somidag genomsyrar hela skolverksamheten har förflyttat fokus till individualisering ochentreprenörskap på bekostnad av skolans uppdrag att fostra elever till att bli aktivademokratiska medborgare. I diskussionen redogörs analyser av resultatet där det blandas diskuteras hurutmaningar, främst skolsegregation, pedagogisk segregation och den ökade betoningen avkunskapsmätningar, försvårar skolans demokratiska uppdrag. Dessutom diskuteras framtidaforskning inom ämnet och även uppsatsens relevans för läraryrket.

Sammanfattning på svenska Detta arbete ämnar att bringa kunskap om hur elever uppfattar och resonerar kring medborgarfostran och demokrati i ämnet samhällskunskap. Detta undersöks via kvalitativa studier med fyra gymnasieelever för att få en nära bild över hur just eleverna upplever medborgarfostran och demokrati ur deras perspektiv. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer. Studiens analysverktyg baserar sig på kunskaper ”i” och ”om” demokrati, medborgarkunskaper samt demokratiteori. Det är med dessa teorier och begrepp som intervjumaterialet har analyserats. Studien pekar på att eleverna uppfattar samhällskunskapens medborgarfostran som förberedande inför samhällslivet och de pratar om hur ämnet har hjälpt dem att förstå världen och samhället. Studien pekar även på att det emellertid finns skillnad i vad eleverna lär sig och uppfattar som viktigt. I vissa abstrakta begrepp så finns en tydlig skillnad mellan respondenterna medan de i andra kategorier är lika exempelvis gällande perspektivtagande och reflexivitet. Således är studiens slutsats att samhällskunskapsämnet är förberedande men att de värden och egenskaper som syns i undervisningen uppfattas väldigt olika.

No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som behandlar möjligheter och utmaningar vid implementering av skolans demokratiuppdrag. Vidare studeras även hur samhällskunskapen arbetar med att fostra aktiva demokratiska medborgare. Kunskapsöversiktens frågeställningar är; Hur definieras och beskrivs syftet med skolans och samhällskunskapens demokratiuppdrag enligt tidigare forskning? Vilka aspekter lyfts fram i forskning som viktiga för skolans och samhällskunskapens demokratiska uppdrag? För att få fram relevant information användes systematiska sökningar i SwePub, ERC och Libsearch. Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan olika aspekter som studerats i resultatet. De olika aspekterna lyfter fram utmaningarna och möjligheterna och visar hur stor påverkan samhällskunskapsämnet och skolan har i att fostra aktiva demokratiska medborgare. Resultatet visar vidare på att möjligheterna ligger i att skolverksamheten drar nytta av samhällskunskapsämnets aktualitet och resurserna som aspekterna lyfter fram. Utmaningarna som lyfts fram i resultaten är lärarnas förmåga att anpassa sig, samt hur man ska ge elever rätt verktyg till att kunna bli aktiva demokratiska medborgare. I diskussionen lyfts aspekternas relevans upp och vikten av att fostra aktiva demokratiska medborgare. Vidare diskuteras även att det omgivande samhället ställer krav på att skolan, lärare och elever ska vara anpassningsbara.

Det råder i forskningslitteraturen inga tvivel om att dagens unga har blivit särskilt berörda av den omfattande digitaliseringen i samhället. I skolan visar sig detta extra tydligt, där undervisningen i allt större utsträckning använder sig av digitala verktyg för att bemöta digitaliseringen. Denna undersökning har syftat till att undersöka och analysera hur några elever och lärare upplever relationen mellan medborgarfostran och digitalisering i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. För detta ändamål har sex elever och sex lärare från gymnasieskolan blivit intervjuade. Med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod har intervjuerna analyserats med teoretisk utgångspunkt i dels begreppen actualizing citizenship respektive dutiful citizenship samt dels lärandeperspektivet konnektivism. I resultaten framträder upplevelser som indikerar att relationen mellan medborgarfostran och digitalisering i undervisningen handlar om elevers digitala informationsinhämtning, vilket upplevs vara förbundet med ett aktivt samhällsdeltagande. Med informanternas utsagor i utgångspunkt har digitaliseringen även tagit sig uttryck i att elevernas samhällsorientering har kommit att bli avsevärt intressestyrd till följd av att individens preferenser exponeras bland en mångfaldig representation av forum på internet. Studiens lärarinformanter befarar emellertid att detta kan komma att äventyra elevers universella samhällsintressen.

Lärare har ett dubbelt uppdrag vilket innefattar kunskapsuppdraget såväl som ett demokratiuppdrag. Historiskt sett har samhällskunskapsämnet varit det medborgarfostrande ämnet och det kan därför argumenteras för att samhällskunskapslärare har en väsentlig roll i att uppfylla skolans demokratiuppdrag. Detta examensarbetes syfte var att få kunskap om hur samhällskunskapslärare realiserar demokratiuppdraget. Det ämnade jag att få genom att undersöka vilka och i vilket syfte olika arbetsformer används i samhällskunskapslärares undervisning såväl som att undersöka vad som påverkar valen av dessa men också vilka hinder och utmaningar samhällskunskapslärare upplever finns gällande att uppfylla demokratiuppdraget. För att svara på dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer med fyra olika samhällskunskapslärare verksamma på högstadiet. Intervjuerna analyserades därefter utifrån Anna Henriksson Perssons definition av utbildning och kunskap för, genom, om och i demokrati samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att samhällskunskapslärarna använder en variation av olika arbetsformer för att elever ska utveckla olika förmågor förenliga med såväl samhällskunskapsämnet såväl som skolans främsta uppdrag; att fostra demokratiska medborgare. Valen av dessa arbetsformer påverkas dock av olika ramfaktorer som elevunderlag, organisation, styrdokument och tid. Dessa faktorer upplever lärarna också på olika sätt som hinder och utmaningar när det gäller att uppfylla demokratiuppdraget.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samhällslärares erfarenheter av digitaliseringens effekter på gymnasielevers lärande. Studien utgick från en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare. Resultatet visar att samhällskunskapslärare kunde identifiera ett antal positiva och negativa digitala effekter av gymnasieelevers lärande. Studiens slutsatser visar att det finns ett behov av fortsatt forskning i ämnet, framförallt kring gymnasieelevers uppfattning om digitaliseringen och digitaliseringens negativa effekter.

Syftet är att ta reda på hur samhällskunskapslärare kan hantera kontroversiella frågor i undervisningen. Detta genom att undersöka vilka perspektiv som förekommer inom forskningen. Uppsatsen ämnar vara en kunskapsöversikt över relevant pedagogisk forskning. I resultatet framgår det att deliberativa perspektivet och agonism är de mest framträdandeperspektiven när det kommer till hur lärare bör förhålla sig kring kontroversiella frågor. Uppsatsen landar i slutsatsen att båda perspektiven ger svar på arbetets frågeställning men att perspektiven lämpar sig olika väl beroende på om läraren vill att eleverna ska skapa en kollektivviljebildning eller om de ska öva på att tycka olika.

Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för hur demokratiska arbetsformer kan bidra med demokratisk kompetens i samhällskunskapsundervisningen. Detta görs genom att redogöra för vad demokratisk kompetens innebär såväl som vilka demokratiska arbetsformer som används av lärare i samhällskunskapsundervisningen. Materialet hittades genom en systematiserad informationssökningsprocess i databasen Swepub liksom texter och styrdokument från Skolverket. Resultatet visar på att demokratisk kompetens kan utvecklas genom samtal, rollspel, grupparbete och olika tankemodeller och begrepp i samhällskunskapsundervisningen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och belysa de mest effektivaarbetssätten och arbetsmetoderna för att skapa ett demokratiskt klassrum, samt hurdessa metoder möjliggör för eleverna att utveckla sin förmåga att delta i demokratiskaprocesser. Vi kommer också att besvara frågan "Vilka metoder och strategier använderlärare för att skapa ett demokratiskt klassrum?".Skapandet av ett demokratiskt klassrumär viktigt eftersom det främjar elevernas förståelse för demokratiska värden och är endel av lärarnas ansvar att förbereda eleverna för att delta i demokratiska processer isamhället. Eftersom olika lärare kan ha olika uppfattningar om vad ett demokratisktklassrum innebär, därför är det relevant att undersöka vilka arbetssätt och strategier somenligt forskningen är mest effektiva för att uppnå detta. Kunskapsöversikten bygger på sökningar i olika databaser såsom Swepub och ERIC,som har hjälpt oss att hitta relevanta avhandlingar, licentiatuppsatser, vetenskapligatidskrifter samt litteratur från tidigare kurser, vilket innehåller tidigare forskning omämnet. Genom att använda dessa olika källor har vi kunnat dra slutsatser och diskuteraresultatet. Resultatdelen belyser effektiva arbetsformer som lärare kan använda sig avför att skapa ett demokratiskt klassrum. Dessa inkluderar strategier som grupparbete,diskussioner, simuleringar och användning av nyhetsmedia och politiska texter iundervisningen. Resultatet har även belysts att diskussioner i grupper främjarkonstruktivt lyssnande och ansvarsfullt beslutsfattande. Vi diskuterade även enproblematisering av traditionell undervisning som gör demokratiuppdraget abstrakt ochgör att eleverna inte får möjlighet att delta i demokratiska processer. Förslag ges ocksåpå vidare forskningsområden som kan vara intressanta att utforska ytterligare för attundersöka hur man kan implementera demokratiska värderingar och arbetssätt i skolansorganisation och ledarskap.