<p>Vårt syfte med arbetet har varit att göra en undersökning om hur den dagliga dokumentationen genomförs inom äldreomsorgen i två olika kommuner. Avgränsningen vi valt är ett boende/avdelning per kommun. Vi trodde när vi påbörjade vår undersökning att det ena boendet skulle visa sig vara överlägset det andra vad gällde dokumentation. Tittat närmare har vi gjort på olika riktlinjer och arbetssätt de använder sig av i de olika kommunerna, hur rutinerna fungerar kring utförande av dokumentationen samt att senare ta del av densamme. I undersökningen ingick även att ta reda på om personal och chefer har samma syn på dokumentation, om de anser det vara svårt eller lätt att skilja på SoL- (Socialtjänstlager) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) dokumentationen samt vilka för- och nackdelar de kan se med att använda sig av dokumentation som arbetssätt. Huruvida för- eller nackdelarna får konsekvenser för de boende och den omsorg de går.</p><p>De intervjuer samt den enkätundersökning vi gjort har visat oss att de två boenden vi undersökt var mer nära varandra i rutiner och arbetssätt runt dokumentation än vi trodde när vi påbörjade undersökningen. Personalen såväl som de två enhetscheferna hade väldigt likartade upplevelser och tankar runt för- och nackdelar med dokumentation. De lagar som verksamhetens dokumentation grundar sig på är bland annat SoL, HSL och Sekretesslagen. När det handlar om dokumentation är det viktigt att kommunikationen är tillfredställande personalen emellan. För att åstadkomma detta är det elementärt att begreppen information, meddelande och förståelse fungerar tillsammans och bildar en enhet.</p>

Vårt syfte med arbetet har varit att göra en undersökning om hur den dagliga dokumentationen genomförs inom äldreomsorgen i två olika kommuner. Avgränsningen vi valt är ett boende/avdelning per kommun. Vi trodde när vi påbörjade vår undersökning att det ena boendet skulle visa sig vara överlägset det andra vad gällde dokumentation. Tittat närmare har vi gjort på olika riktlinjer och arbetssätt de använder sig av i de olika kommunerna, hur rutinerna fungerar kring utförande av dokumentationen samt att senare ta del av densamme. I undersökningen ingick även att ta reda på om personal och chefer har samma syn på dokumentation, om de anser det vara svårt eller lätt att skilja på SoL- (Socialtjänstlager) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) dokumentationen samt vilka för- och nackdelar de kan se med att använda sig av dokumentation som arbetssätt. Huruvida för- eller nackdelarna får konsekvenser för de boende och den omsorg de går. De intervjuer samt den enkätundersökning vi gjort har visat oss att de två boenden vi undersökt var mer nära varandra i rutiner och arbetssätt runt dokumentation än vi trodde när vi påbörjade undersökningen. Personalen såväl som de två enhetscheferna hade väldigt likartade upplevelser och tankar runt för- och nackdelar med dokumentation. De lagar som verksamhetens dokumentation grundar sig på är bland annat SoL, HSL och Sekretesslagen. När det handlar om dokumentation är det viktigt att kommunikationen är tillfredställande personalen emellan. För att åstadkomma detta är det elementärt att begreppen information, meddelande och förståelse fungerar tillsammans och bildar en enhet.

Title: Do young people perceive commercial intentions in marketing? - A study on youth awareness on social media. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Fredrik Petersson and Henrik Ylipukki Supervisor: Jonas Kågström Date: 2019 – January Aim: The study aims to analyze young people’s awareness of the commercial purpose of influencer marketing on the social media platform Instagram. Method: The study is based on a quantitative research method with a positivistic research view and deductive approach. Data from 121 individuals within the target group have been collected through a survey conducted at Nacka Gymnasium and Bessemerskolan. The collected data has subsequently been processed and analyzed in the IBM SPSS statistics program in the form of descriptive, correlation, factor and cluster analysis Result &amp; Conclusions: Results of the study has shown that young people are not fully aware of the commercial intention that exists when an influencer publishes sponsored posts on their social media profile, even if a cautionary instruction has been given. The study, also, shows that young people note products that are highlighted in posts regardless of whether there is a commercial intention or not. Contribution of the thesis: The completed study contributes with knowledge about awareness and perception of intentions in published posts. The study contributes to whether cautionary instructions should be given to raise awareness. Suggestions for future research: To perform a similar study to with a target group of younger children would be of interest to strengthen this research area with additional knowledge. It would also be interesting to study the awareness of consumers who are within the concept of vulnerable consumers for other reasons than age. Key words: Vulnerable consumers, commercial message, admiration, social media marketing, influencer marketing, awareness

Sogeti is an IT-consulting company active in many countries. It has many different assignments and develops systems for companies in different industries. One of these assignments and systems is a system called GATA made for the company SCA's business-branch SCA SKOG. GATA stands for GPS Assisted Transport Announcement and is a comprehensive solution for timber transport from forest to industry. At this point in time, messages that do not belong to the system's main data must be sent and received outside the system. The purpose of this project has been to create a communication solution that addresses this for the system. The basic objective of the solution has been to create a local communication solution and then integrate this solution with the system. This was supposed to be done in a structured manner during sprints and with a proof-of-concept model. A local communication solution has been created consisting of a server with a message-component, a console application for creating and sending messages and a website for receiving and presenting messages. The result of the local communication solution has been proven to be consistent with the basic objective. Thereafter the local communication solution was integrated with the GATA-system. The integration resulted in a message- component being created on the system server, a console application was created within the system and a component on the system's website was created. This integrated communication solution imitates and can perform the same operations as the local communication solution and has been adapted to the GATA-system. The result of the integration and thus the entire project have been proven to be successful according to the basic target objective. / Sogeti är ett IT-konsultföretag aktivt inom många länder. Det innehar många olika uppdrag och utvecklar system till företag inom olika branscher. Ett av dessa uppdrag och system är ett system vid namn GATA skapat för företaget SCAs verksamhet SCA SKOG. GATA står för GPS Assisted Transport Announcement och är en helhetslösning för transport av timmer från skog till industri. I dagens skede måste meddelanden som inte tillhör systemets huvudsakliga data skickas och tas emot utanför systemet. Syftet med detta projekt har varit att skapa en kommunikationslösning som åtgärdar detta för systemet. Den grundläggande målbilden för lösningen har bestått av att skapa en lokal kommunikationslösning och därefter integrera denna lösning med systemet. Detta skulle göras på ett strukturerat sätt under sprinter och med en proof-of-concept modell. En lokal kommunikationslösning har skapats bestående av en server med meddelande-komponent, en konsol-applikation för att skapa och skicka meddelanden och en webbplats för att motta och presentera meddelanden. Resultatet av den lokala kommunikationslösningen har bevisats stämma överens med den grundläggande målbilden. Därefter integrerades den lokala kommunikationslösningen med GATA-systemet. Integrationen resulterade i att en meddelande-komponent skapades på systemets server, en konsol-applikation skapades inom systemet och en komponent på systemets webbplats skapades. Denna integrerade kommunikationslösning imiterar och kan utföra samma operationer som den lokala kommunikationslösningen och har anpassats till GATA-systemet. Resultatet av integrationen och därigenom hela projektet har enligt den grundläggande målbilden bevisats vara framgångsrikt.

No description available.

Att flera datorer används för att gemensamt lösa problem är inte någonting nytt. Det finns många distribuerade system i bruk och många olika lösningar för hur dessa ska kommunicera med varandra. Vissa använder sig av meddelande-orienterade lager för kommunikation vilket det finns väldigt många implementationer av. RabbitMQ är ett exempel där att kommunikation går genom en (eller ett kluster av) central nod och kommunicerar med hjälp av protokollet Advanced Message Queue Protocol, AMQP. I en helt annan kategori finns ZeroMQ som inte definierar någon central nod för all kommunikation att passera utan peer to peer är istället möjlig vilket innebär snabbare responstider men försvårar hur olika klienter hittar till varandra. Det bloggindexerande företaget Twingly kör idag med ett distribuerat system som använder flera olika kösystem för att koordinera ut arbete till de olika datorerna. De vill kolla närmare på hur de kan bygga sitt system med hjälp av meddelande-orienterade lager. Resultatet av arbetet är att RabbitMQ innebär mindre komponenter att hålla reda på vilket innebär att koden blir mindre komplex. Det som kommer gratis med att använda RabbitMQ är just att klienterna inte behöver känna till varandra utan endast behöver känna till RabbitMQ-servern. Nackdelen är att RabbitMQ-servern kommer bli en flaskhals för systemet. ZeroMQ är däremot friare att implementera den funktionalitet man själv behöver vilket är till fördel i de fall tid och pengar finns för att skapa ett eget system byggt ovanpå ZeroMQ. För Twingly som vill ha ett system inom en snar framtid är RabbitMQ ett bättre val av dessa två alternativ.

En stor del av den svenska befolkningen använder sociala medier dagligen och både redaktionella och kommersiella framställningar sprids på olika digitala plattformar. I samband med detta utvecklas ständigt nya marknadsföringsstrategier och influencer marketing är en av dem. Forbes meddelar att företag spenderar ungefär 255 miljoner dollar världen över på influencers varje månad. Influencer marketing förväntas att även fortsättningsvis växa som marknadsföringsstrategi på sociala medier och därför är det enligt oss angeläget att kasta ljus på somliga redaktionella konstruktioner med stor kommersiell effekt. Reklamlandskapet har förändrats och ett resultat av den fortskridande digitala utvecklingen är att även kommunikationssamhället ändras liksom marknadsföringsmetoderna. Marknaden har allt mer kommit att förflyttas till den digitala sfären och medieplattformar, därav har reklam i allt större utsträckning ökat på sociala medier. Allmänheten blir ständigt försedda med material på sociala medier och ibland kan det tyckas problematiskt att se vad det är för typ av budskap vi faktiskt tar del av. Vissa framställningar på digitala marknadskommunikationskanaler faller in under Marknadsföringslagen (2008:486), så länge det är framställningar med ett kommersiellt syfte. Problematiken på sociala medier är att många framställningar framstår som reklam kan emellertid vara redaktionellt innehåll och vice versa. Förekomsten av att dessa två typer av meddelanden sammanblandas är vanlig och gränsdragningen mellan marknadsföring enligt marknadsföringslagen och redaktionellt material kan tyckas svår med tanke på avsaknaden av vägledning men även gällande rätt på det specifika området. Uppsatsen ämnar granska marknadsföringslagens krav om kommersiellt syfte och ifall lagen förmår omfatta meddelanden på sociala medier vars budskap har för avsikt att påverka konsumenten. Detta är särskilt intressant då det i många fall inte framträder tydligt nog för konsumenten huruvida meddelandet är kommersiellt eller redaktionellt. I förarbete till MFL framförs explicit att lagens syfte bland annat ska tillgodose konsumentintressen. Lagstiftningen är teknikneutral och omfattar sålunda internet och sociala medier. Detta sätt att kommunicera och marknadsföra är en förhållandevis ny praktik och vi vill därför undersöka om MFL:s konsumentskydd är tidsenlig genom bland annat nuvarande lagstiftning, Kissie-domen och annan relevant praxis på ämnet.

Nätverks-RTK (Real-Time Kinematic) är en metod för positionsbestämning med Global Navigation Satellite System (GNSS) i realtid. Metoden kräver att en driftledningscentral kan kommunicera med de GNSS-mottagare som använder referensstationsnätet, för att bland annat skicka ut korrigerade GNSS-data. I Sverige erbjuder SWEPOS, ett nät av fasta referensstationer, en tjänst för nätverks-RTK-mätning, som förväntas ge en mätosäkerhet på mindre än 15 mm i plan och 25 mm i höjd (över ellipsoiden) (med täckningsfaktorn k = 1 i bägge fallen). Den teknik som idag används av SWEPOS för att utföra positionsbestämning av GNSS-mottagare är Virtuell Referensstation (VRS). VRS kräver tvåvägskommunikation eftersom mottagaren skickar in sin absoluta position till nätverks-RTK-programvaran hos driftledningscentralen, var beräkningarna av korrektionsdata sker, innan de skickas tillbaka till mottagaren. Det finns ett annat alternativ som möjliggör envägskommunikation, nämligen nätverks-RTK-meddelande. Då sänds observationsdata, i form av korrektioner, ut till mottagaren som utför positionsberäkningarna. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka nätverks-RTK-meddelande för GNSS-mottagare av tre olika fabrikat med avseende på initialiseringstider, mätosäkerhet, avståndsberoende från närmaste masterstation, och GLONASS-satelliters deltagande i positionsbestämningen. I studien ingick även att utföra några jämförande mätningar med VRS. Undersökningarna gjordes genom upprepade nätverks-RTK-mätningar med GNSS-mottagare från Leica Geosystems, Trimble och Topcon, på tre kända punkter sydöst om Gävle. Tre mätmetoder användes, nätverks-RTK-meddelande med automatiskt nät (tvåvägskommunikation) och statiskt nät (envägskommunikation), samt VRS. De tre mätpunkterna valdes så att avståndet, till den referensstation som användes som en så kallad masterstation, varierade. Studien visade att initialiseringstiderna skiljde mellan de tre mottagarfabrikaten. En anledning till detta var att varje mottagare ominitialiserades från olika lösningslägen. Generellt var mätosäkerheten något högre för statiskt nät. Mätosäkerheten var omkring 11 mm i plan och 19 mm i höjd med det automatiska nätet, samt 13 mm respektive 22 mm i det statiska nätet. Fabrikaten emellan, låg Leica och Trimble på samma nivå, medan Topcon hade ett generellt problem för det statiska nätet, vilket det inte fanns möjlighet att närmare utreda orsaken till. Resultatet visade även att mätosäkerheten påverkas av avståndet till använd masterstation. I några fall var dessa förhållanden linjära. Vid några tillfällen användes inte GLONASS-satelliter i positionsbestämningen. / Network RTK (Real-Time Kinematic) is a method of positioning with Global Navigation Satellite System (GNSS) in real-time. The method requires that a control centre can communicate with the GNSS receiver, which is using the reference station network, for example to send out corrected GNSS data. In Sweden, SWEPOS, which is a network of permanent reference stations for GNSS, offers a service for Network RTK measurement. This is expected to give an uncertainty of less than 15 mm in plane and 25 mm in (ellipsoidal) height (with the coverage factor k = 1 in both cases). The technology currently used by SWEPOS, to perform positioning of a GNSS receiver, is Virtual Reference Station (VRS). VRS requires two-way communication because the receiver submits its navigated location to the control centre, where the calculations of correction data are made, before they are sent back to the receiver. Another alternative is Network RTK messages which make use of one-way communication. Then the observation data are transmitted to the receiver, which performs determination of its position. The purpose of this thesis was to investigate the network RTK messages with GNSS receivers from three different manufacturers with regard to time to fix ambiguities, measurement uncertainty and its dependence on the distance from the master station, and GLONASS satellites presence in the positioning. Also included in the study was the performance of comparative measurements with VRS. The investigations were conducted through repeated network RTK measurements with GNSS receivers from Leica Geosystems, Trimble and Topcon, at three known points south-east of Gävle. Three methods were used, network RTK message with automatic and static networks, and VRS. The three measurement points were chosen so that the distance to the reference station that was used as the so-called master station, varied. The study showed that the time to fix ambiguities differed between the three brands. One reason for this was that each receiver was reinitialized from different steps in the initialization process. In general, the uncertainty in the measurement was slightly higher for the static network. The uncertainty was about 11 mm in plane and 19 mm in height with the automated network, and 13 mm and 22 mm respectively in the static network. Leica and Trimble were at the same level, while Topcon had general problems for the static network, which there was no possibility to closer investigate the reason for. The results also showed that the uncertainty is influenced by the distance to used master station. In some cases, this relationship is linear. On some occasions, GLONASS satellites were not included in the positioning.

Many different message-oriented middlewares (MOM) exist today on the market. With different underlying designs, purposes and features, it is not easy to make the right choice of MOM for your system. The IT company Nordicstation is in such a situation where they need to make a choice of MOM. They currently own a system called Sharelock which generates reports about violations of financial assets trad- ing. They wish to make the process of generating a report more asynchronous by using a MOM and they have a couple of requirements. This thesis was carried out with the purpose of finding the most suitable products for the system in mind, compare their features, performance, licenses and ease-of- use. This was accomplished by analysing their installation process, monitoring in- terfaces, documentation on their websites and performance in a simple throughput test. The results showed that RabbitMQ was the strongest candidate. It had good per- formance, an attractive web interface for monitoring, an easy installation and it also offered commercial support. Apache Artemis was also found to be an attractive choice but it did not have a web interface which made it hard to manage the system. / Idag finns det många meddelandebaserade mellanprogramvaror (MOM) på marknaden. Dessa har olika grundläggande designer, syften och kännetecken vilket kan göra det svårt att göra ett bra val av MOM för ett visst system. IT-företaget Nordicstation befinner sig i en sådan situation där de behöver göra ett val av MOM. De har ett system som kallas Sharelock som genererar rapporter om regelbrott in- om värdepappershandeln. De vill göra processen mer asynkron genom att använda en MOM och de har ett antal krav på produkten. Det här examensarbetet utfördes med syftet att hitta de mest passande produkter- na för det tänka systemet, jämföra deras särdrag, prestanda, licenser och anvä- ndarvänlighet. Detta gjordes genom att analysera deras installationsprocess, övervakningsgränssnitt, dokumentation på deras hemsida och prestanda i ett en- kelt prestandatest. Resultaten visade att RabbitMQ var den starkaste kandidaten. Den hade bra prestanda, ett attraktivt webbgränssnitt, en enkel installation och den erbjöd också kommersiell support åt kunder. Apache Artemis var också ett attraktivt val men den hade inget webbgränssnitt vilket gjorde det svårt att övervaka och hantera sys- temet.

This thesis aims to develop an e-health embedded system with a real-time operating system (RTOS), which allows users to monitor their body condition, including heart rate and breath, through Bluetooth Low Energy (BLE). Meanwhile, the device is also able to provide guidance for breathing by simulating breathing according to given parameters. In practice, the system samples the heart rate every two milliseconds. To ensure reliability and validity, results are expected to be sent in realtime. However, numerous data cannot be transmitted directly without being processed. Otherwise, the system will crash, and hard faults will occur. A general idea to solve this problem is to classify messages into two categories based on the priority. One is urgent, and the other is unimportant. Two solutions are proposed, one using a unidirectional linked list, and the second using queues. Based on an ARM micro-controller, the e-health embedded system is designed and implemented successfully. The evaluation results show that the solution using a linked list is suitable for the system, while the solution using queues is unable to solve the problem. With the help of the message classification, the urgent messages can be timely transmitted with continuous data. / Avhandlingen syftar till att utveckla ett e-hälso-inbyggt system med ett realtidsoperativsystem (RTOS), som gör det möjligt för användare att övervaka sitt kroppstillstånd, inklusive hjärtfrekvens och andetag, genom Bluetooth Low Energy (BLE). Samtidigt kan enheten också ge vägledning för andning genom att simulera andning enligt givna parametrar. I praktiken samplar systemet hjärtfrekvensen varannan millisekund. För att säkerställa tillförlitlighet och giltighet bör resultaten skickas i realtid. Annars kraschar systemet och allvarliga fel uppstår. En allmän idé för att lösa detta problem är att klassificera meddelanden i två kategorier baserade på prioritering, en är brådskande och den andra är obetydlig. Två lösningar föreslås, en med hjälp av riktad länkad lista och en annan implementerad med hjälp av köer. Resultatmässigt, baserat på en ARM-mikrokontroller, är det inbyggda e-hälsosystemet framgångsrikt designat och konfigurerat. Lösningen med en länkad lista är lämplig för systemet, medan lösningen som implementeras med köer fortfarande inte kan lösa problemet. Med hjälp av meddelandeklassificeringen är de brådskande meddelandena inte ens försenade med kontinuerlig data.