Spelling suggestions: "subject:"Medie- ocho informationskunnighet"" "subject:"Medie- och3 informationskunnighet""
41 |
"Det är demokratin som är gemensam" : En komparativ kvalitativ innehållsanalys av nationell biblioteksstrategi och nationell säkerhetsstrategi / “It’s the democracy that is in common” : A comparative qualitative content analysis of the Swedish National Library Strategy and the Swedish National Security StrategyHagberg, Nelly January 2020 (has links)
This thesis examines the correlation between the Swedish National Library Strategy and the Swedish National Security Strategy. These strategies originates from two different political fields that seemingly has nothing to do with each other. However, in the Swedish National Library Strategy, it states that public libraries in Sweden should be a part of the nation’s civil defense, and therefore be a part of Sweden’s total defense system. In the National Library Strategy, libraries are considered vital in order to sustain a strong democracy, this is described through the libraries focus on educating citizens in media and information literacy (MIL), as well as the librarians role as an independent and neutral information intermediary. Libraries would therefore enrich the civil defense through a crisis, or a wartime situation. However, in the National Security Strategy the vital role of public libraries within the defense system is not being discussed. The statement from the National Library Strategy has been met with a lot of questions and dispute. The reactions of the statement is in fact the premise of this thesis. The subsequent ignorance of the statement requires further knowledge, which this thesis establish. A comparative qualitative content analysis is applied to find similarities and differences between the two political fields, in order to understand the statement made in the Swedish National Library Strategy. The source material of this thesis consists of these two strategies, as well as further selected reports and research papers that is linked to the two strategies. The results of this thesis show that there is a communal discussion about threat scenarios, and that there are a mutual goal of a strong upheld democracy in both of the policies. However, the results show that there are differences in how to encounter and overcome the threats. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.
|
42 |
Academic library instruction on critical evaluation of sources and information : A content analysis of Swedish university library websites / Undervisning i kritisk utvärdering av källor och information på universitetsbibliotek : En innehållsanalys av svenska universitetsbibliotekswebbplatserJohansen, Emma January 2022 (has links)
This master thesis examines how Swedish university libraries are instructing their students on topics related to the critical evaluation of sources and information. The method of analysis was a quantitative and qualitative content analysis of the external websites of Sweden’s public university libraries to determine what modes of instruction are being offered, and how these services are being described and made accessible to their users. The coding of the websites divided their content into four main categories. The first two refer to asynchronous and inactive instruction: Information and Modules. The second two categories refer to synchronous and active instruction: Teaching and Tutoring. The results of the thesis indicate that the most popular modes of instruction related to critical evaluation of sources and information were informative webpages and active teaching which could either take the form of lectures or workshops with 12 out of the 15 libraries hosting or advertising these services. The thesis concludes that instruction on topics related to critical evaluation of sources and information appears to be central, as most of the university libraries offer several modes of instruction on the topic. However, there were still variations in regard to the accessibility of the services although online instruction still proved popular in tutoring sessions. Moreover, the analysis of terminology and recurring words indicated an emphasis on ‘lower-level’ library skills related to how to recognize scholarly sources rather than ‘higher-level’ critical thinking. Finally, the results suggest that Swedish university libraries are engaging with instruction surrounding evaluation of sources and information although the scope and modes of instruction on the subject vary. This is a two year master’s thesis in Library and Information Science. / Denna masteruppsats undersöker hur svenska universitetsbibliotek instruerar sina studenter i ämnen relaterade till kritisk utvärdering av källor och information. Analysmetoden var en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av de externa webbplatserna vid Sveriges offentliga universitetsbibliotek för att fastställa vilka undervisningsformer som erbjuds och hur dessa tjänster beskrivs samt görs tillgängliga för deras användare. Kodningen av webbplatserna delade in innehållet i fyra huvudkategorier. De två första hänvisar till asynkron och inaktiv instruktion: Information och Moduler. De andra två kategorierna avser synkron och aktiv undervisning: Undervisning och Handledning. Resultaten av uppsatsen indikerar att de mest populära undervisningsformerna relaterade till kritisk utvärdering av källor och information var informativa webbsidor och aktiv undervisning som antingen kunde ta formen av föreläsningar eller workshops då 12 av 15 analyserade bibliotek som var värd för eller annonserade dessa tjänster. Uppsatsen drar slutsatsen att undervisning i ämnen relaterade till kritisk utvärdering av källor och information verkar vara central, eftersom de flesta universitetsbiblioteken erbjuder flera undervisningsformer i ämnet. Det fanns dock fortfarande variationer när det gäller tillgängligheten för tjänsterna, även om online-utbildning fortfarande visade sig vara populär i handledningssessioner. Dessutom visade analysen av terminologi och återkommande ord en betoning på biblioteksfärdigheter på 'lägre nivå' relaterade till hur man känner igen vetenskapliga källor snarare än 'högre' kritiskt tänkande. Slutligen tyder resultaten på att svenska universitetsbibliotek är engagerade i undervisning kring evaluering av källor och information även om omfattningen och undervisningssätten i ämnet varierar. Detta är en masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap.
|
43 |
"Jag förstår inte hur det här är bild." : En studie om digital kompetens i bildämnet / "I dont understand how this is art." : A study on digital competence in arts educationSerrander, Agnes, Larsson, Isabelle January 2021 (has links)
Föreliggande studie syftar till att söka ökad kunskap och förståelse för bildämnets möjligheter att stärka Skolverkets uppdrag och mål att utveckla adekvat digital kompetens hos elever, samt synliggöra hur bildlärare arbetar med att utveckla och stärka elevers digitala kompetens utifrån olika aspekter av medie- och informationskunnighet. För att få ett så nyanserat och varierat resultat som möjligt användes en kvalitativ metod, närmare bestämt semi-strukturerade intervjuer och en öppen enkätundersökning. Ett total av fem intervjuer genomfördes med verksamma bildlärare i olika delar av Sverige samt en fokusgruppsintervju med elever på en skola. Enkätundersökningen genererade 20 svar från elever. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av två teorier: (i) artefaktsteori och (ii) läroplansteori. Resultatet illustrerar att lärare besitter varierande kunskapsnivåer och att olika kunskaper ger konsekvenser för vilket lärande som ges företräde. Vidare illustrerar resultatet att lärare och elever har olika inställningar om vilket lärande som bildämnet ämnar generera. Resultatet visar även att bildämnet har många möjligheter till att utveckla elevers digitala kompetens, men att det krävs fortbildning för att genomföra ett sådant arbete. / The present study aims to seek increased knowledge and understanding of the possibilities that the art subject has to strengthen the Swedish National Agency for Education´s goals and mission to develop students’ digital competence. Furthermore, to understand how art teachers work to foster and strengthen student digital competence from different aspects of media- and information literacy. A qualitative method was used, more precisely semi-structured interviews and a survey, to attain a wide variety of varied and nuanced results. A total of five interviews were conducted with working art teachers in Sweden and one focus group interview with students at a school. The survey resulted in 20 answers from students. The empirical material was analysed using two theories: artefacts theory and curriculum theory. The results illustrated that teachers have a varied knowledge, and that the variation has an impact on what students learn. The result also shows that students and teachers have a difference in attitudes about what the subject aims to teach students. Finally, that the art subject has a lot of possibilities to foster students’ digital competence, but it takes a lot further training to enable it.
|
Page generated in 0.1022 seconds