Sammanfattning Titel: Drivkrafter och strategier hos fristående mikroföretag i den svenska fastighetsmäklarbranschen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lovisa Hidesten & Mathilda Larsson Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 - maj Syfte: Syftet med vår forskning är att söka förståelse för hur fristående mikroföretag överlever på en konkurrensutsatt och snabbt växande bostadsmarknad. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt samlades 95 enkäter in, vars svar analyserades med hjälp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys. Resultat & slutsats: Undersökningens resultat visar att den främsta drivkraften hos mikroföretagarna är friheten och möjligheten att sätta egna villkor/bestämma själv. Den största konkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, Fastighetsbyrån, och mikroföretagens främsta konkurrensmedel ansåg de själva vara en mer personlig service samt deras möjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. Gällande strategier har vi hittat statistiska samband mellan strategisk planering och framgång. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersöker mikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstå deras situation mer på djupet. Vidare forskning skulle även kunna beakta andra branscher än fastighetsmäklarbranschen. Uppsatsens bidrag: Till ämnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstå varför egenföretagare driver mikroföretag, samt en förståelse hos dessa för olika konkurrensmedel och överlevnadsstrategier på en konkurrensutsatt marknad. Nyckelord: Fastighetsförmedling, fastighetsmäklare, fristående företag, mikroföretag, konkurrens, drivkraft, strategi, överlevnad

Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningar för lärande för mikroföretagare(ägare/chefer i företag med färre än 10 anställda). En webbenkät används för att samla in svarfrån 52 mikroföretagare i Sverige. Datamaterialet analyseras med hjälp av ett teoretisktramverk bestående av fem punkter för förutsättningar för lärande. De fem punkterna ärhandlingsutrymme, interaktionsutrymme, utbildningsmöjligheter, organisationskultur samtindividens lust och engagemang att lära. Alla statistiska beräkningar och analyser görs medhjälp med av SPSS. Ur studiens resultat går det att utläsa att handlingsutrymmet är stort dåarbetstyper med stor lärpotential förekommer mest i mikroföretagarnas arbete.Interaktionsutrymmet är även stort då mikroföretagarna anser att de kan fråga om råd ochdiskutera problem med både medarbetare och andra professionella. Majoriteten avmikroföretagarna nätverkar i ganska stor till stor utsträckning. Utbildningsmöjligheterna ärtvetydiga då svaren är väldigt spridda och inte förmedlar en enhetlig bild.Organisationskulturen hos mikroföretagarna präglas av normer som uppmuntrar till att görakarriär horisontellt, ta initiativ, utrymme för risktagande och misstag samt kritisktifrågasättande av arbetsuppgifter. Individens lust och engagemang att lära är också stor dåmikroföretagarna känner trygghet inför förväntningar på utveckling samt har en positiv attitydtill utbildningsaktiviteter och teknik som verktyg för lärande. Mikroföretagarna tycker attlärande främst sker i det dagliga arbetet. Resultatet visar vidare att mikroföretagarna ärsplittrade när det gäller både om företagsklimatet i Sverige är gynnsamt för deras företag samtom de använder lärande och kompetensutveckling som en strategi. Slutsatserna som dras äratt förutsättningarna för lärande för mikroföretagare är goda när det gäller handlingsutrymme,interaktionsutrymme, organisationskultur samt individens lust och engagemang att lära.Utbildningsmöjligheter är däremot svårtolkad. Studien bör replikeras men med användandetav ett OSU samt ett större urval för att möjliggöra generalisering samt jämförelser mellangrupper.

No description available.

<p>Varumärken är något som de flesta människor har någon relation till, då en människa i Sverige dagligen utsätts för cirka 3000 reklambudskap. Brännmärkning av djur är ett av de tidigaste tecknen på varumärkesanvändande. Till en början handlade forskningen kring varumärkesbyggande mest om de materiella delarna, för att under senare år fokusera mer på de immateriella tillgångar ett varumärke innefattar. Den senaste tiden har företag börjat inse vikten av ett starkt varumärke då det bland annat är en stor finansiell tillgång.</p><p>Uppsatsen handlar om hur små företag inom klädbranschen arbetar med sina varumärken. Ämnet ansågs intressant då författarna fann att forskningen kring hur just små företag arbetar var relativt tunn. Uppsatsen har en deduktiv ansats vilket betyder att utvalda teorier testas med empirisk data, författarna ville se ifall generella teorier kring varumärken var applicerbara även på små företag. Därför bygger referensramen på kända och traditionella teorier kring ämnet av författare som Kotler, Keller, Aaker och Kapferer. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv beskriva och undersöka processerna i små klädföretag kring varumärkesbyggande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då fyra klädföretag har intervjuats på djupet. Eftersom endast ett fåtal företag har intervjuats är det svårt att dra generaliseringar som gäller alla små företag i branschen. Intervjuerna kan däremot ge indikationer för hur arbetet med varumärken går till. Empirin baseras på data från intervjuerna.</p><p>Författarna kom i slutsatserna fram till att små klädföretag arbetar mycket med att försöka vara personliga och unika. Atmosfären i butikerna ansågs viktig, liksom det personliga bemötandet. Även de immateriella tillgångarna visade sig vara av stor betydelse då kläderna som finns till försäljning finns att få tag på även hos flera av konkurrenterna. Det visade sig även att små klädföretag arbetar mycket med kringliggande aktiviteter såsom att anordna olika events och kundkvällar för sina kunder. Gällande marknadsföring visade det sig att "word of mouth-metoden" var av stor betydelse liksom nya medier som Facebook och bloggar.</p><p>På frågan om traditionella teorier även är applicerbara på små företag kom författarna fram till att vissa delar av teorierna passar bättre in på små företag som exempelvis personligheten, lojala kunder och differentiering. Andra delar var inte lika applicerbara.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie.</p><p>Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor.</p><p>De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag. Ett avskaffande av revisionsplikten skulle alltså inte ur ett oberoendeperspektiv påverka revisorernas möjligheter att sälja rådgivning i någon högre utsträckning då de redan i dagens läge kan göra detta utan några större problem. Revisionspliktens vara eller inte vara torde ur detta perspektiv vara likgiltigt för revisorerna.</p><p>Vid ett avskaffande av revisionsplikten för mikroföretag står revisionsbranschen inför en utmaning. Revisorerna kommer i framtiden att utvecklas från att idag vara granskare i mikroföretag till att efter ett avskaffande av revisionsplikten vara försäljare av olika rådgivningstjänster i hård konkurrens med andra revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter. Revisionsbyråernas framtida lönsamhetsutveckling beror på hur väl de lyckas sälja in nyttan av revision och fristående rådgivning till mikroföretagen samt hur väl redovisningsbyråerna kompetensmässigt lyckas hävda sig i konkurrensen. Det torde inte ligga i revisionsbranschens intresse att utsätta sig för en ökad konkurrens varför revisionsplikten ur revisorernas perspektiv bör vara kvar.</p><p>Vi har dragit slutsatsen att det främst är intressenterna Skattemyndigheten och bankerna som gynnas av att revisionsplikten behålls, då dessa i dagens läge är de intressenter som har den största användningen av en granskad årsredovisning. Mikroföretagarna torde gynnas av ett avskaffande av revisionsplikten då en ökad konkurrens mellan auktoriserade redovisningskonsulter och revisorer om att sälja rådgivning bör resultera i lägre kostnader för mikroföretagen som efterfrågar dessa tjänster.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie. Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor. De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag. Ett avskaffande av revisionsplikten skulle alltså inte ur ett oberoendeperspektiv påverka revisorernas möjligheter att sälja rådgivning i någon högre utsträckning då de redan i dagens läge kan göra detta utan några större problem. Revisionspliktens vara eller inte vara torde ur detta perspektiv vara likgiltigt för revisorerna. Vid ett avskaffande av revisionsplikten för mikroföretag står revisionsbranschen inför en utmaning. Revisorerna kommer i framtiden att utvecklas från att idag vara granskare i mikroföretag till att efter ett avskaffande av revisionsplikten vara försäljare av olika rådgivningstjänster i hård konkurrens med andra revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter. Revisionsbyråernas framtida lönsamhetsutveckling beror på hur väl de lyckas sälja in nyttan av revision och fristående rådgivning till mikroföretagen samt hur väl redovisningsbyråerna kompetensmässigt lyckas hävda sig i konkurrensen. Det torde inte ligga i revisionsbranschens intresse att utsätta sig för en ökad konkurrens varför revisionsplikten ur revisorernas perspektiv bör vara kvar. Vi har dragit slutsatsen att det främst är intressenterna Skattemyndigheten och bankerna som gynnas av att revisionsplikten behålls, då dessa i dagens läge är de intressenter som har den största användningen av en granskad årsredovisning. Mikroföretagarna torde gynnas av ett avskaffande av revisionsplikten då en ökad konkurrens mellan auktoriserade redovisningskonsulter och revisorer om att sälja rådgivning bör resultera i lägre kostnader för mikroföretagen som efterfrågar dessa tjänster.

No description available.

Varumärken är något som de flesta människor har någon relation till, då en människa i Sverige dagligen utsätts för cirka 3000 reklambudskap. Brännmärkning av djur är ett av de tidigaste tecknen på varumärkesanvändande. Till en början handlade forskningen kring varumärkesbyggande mest om de materiella delarna, för att under senare år fokusera mer på de immateriella tillgångar ett varumärke innefattar. Den senaste tiden har företag börjat inse vikten av ett starkt varumärke då det bland annat är en stor finansiell tillgång. Uppsatsen handlar om hur små företag inom klädbranschen arbetar med sina varumärken. Ämnet ansågs intressant då författarna fann att forskningen kring hur just små företag arbetar var relativt tunn. Uppsatsen har en deduktiv ansats vilket betyder att utvalda teorier testas med empirisk data, författarna ville se ifall generella teorier kring varumärken var applicerbara även på små företag. Därför bygger referensramen på kända och traditionella teorier kring ämnet av författare som Kotler, Keller, Aaker och Kapferer. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv beskriva och undersöka processerna i små klädföretag kring varumärkesbyggande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då fyra klädföretag har intervjuats på djupet. Eftersom endast ett fåtal företag har intervjuats är det svårt att dra generaliseringar som gäller alla små företag i branschen. Intervjuerna kan däremot ge indikationer för hur arbetet med varumärken går till. Empirin baseras på data från intervjuerna. Författarna kom i slutsatserna fram till att små klädföretag arbetar mycket med att försöka vara personliga och unika. Atmosfären i butikerna ansågs viktig, liksom det personliga bemötandet. Även de immateriella tillgångarna visade sig vara av stor betydelse då kläderna som finns till försäljning finns att få tag på även hos flera av konkurrenterna. Det visade sig även att små klädföretag arbetar mycket med kringliggande aktiviteter såsom att anordna olika events och kundkvällar för sina kunder. Gällande marknadsföring visade det sig att "word of mouth-metoden" var av stor betydelse liksom nya medier som Facebook och bloggar. På frågan om traditionella teorier även är applicerbara på små företag kom författarna fram till att vissa delar av teorierna passar bättre in på små företag som exempelvis personligheten, lojala kunder och differentiering. Andra delar var inte lika applicerbara.

Problembakgrund: Kompetens för tillväxt är ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjälpa småföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande på högskolan. Tanken med detta är att göra det tillgängligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhålla tjänster de annars inte hade haft råd med. Med anledning av att det är så pass nytt är det relevant att undersöka hur dessa samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill säga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillväxt bör tänka på för att få ett lyckat resultat. Syfte: Att ta reda på vad de inblandade parterna i ett innovationssamarbete bör tänka på samt hur arbetet ska uppnå en vinn - vinn situation. Metod: Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats på en fallstudie där författarna har bedrivit deltagande observation av samarbetet med beställaren. Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat samarbete inom kompetens för tillväxt. Bland dessa faktorer nämns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste.

Det här är en studie av mikro- och småföretag inom Uppsala län som syftar att bidra till bättre kunskap och ökad förståelse för hur dessa bolag hanterar sin löpande bokföring. Den kvantitativa enkätundersökning som ligger till grund för studien omfattar 163 bolag. De ombads svara på frågor angående hur de hanterar sin löpande bokföring, om de använder bokföringssystem samt vilken av parametrarna kotroll, kostnad och kunskap som var viktigast i beslutet om hanteringen av den löpande bokföringen. Samtliga bolag hade mellan 0-49 anställda och delades in i tre kategorier A, B och C, beroende på antalet anställda. Detta för att kunna se skillnader och göra jämförelser mellan bolag i olika storlek. Studien visar att över 75 % av bolagen hanterade den löpande bokföringen inom bolaget samt att hela 93,4% av dessa gjorde det med hjälp av ett bokföringssystem. Trots att andelen bolag som la ut den löpande bokföringen på en extern aktör endast uppgick till 22,8 % indikerar studien att det var vanligare att lägga ut den löpande bokföringen om bolaget hade få anställda. En majoritet av bolagen uppgav att det var tillgången på kunskap som var den viktigaste parametern vid beslutet huruvida de valde att sköta den löpande bokföringen inom bolaget eller inte, medan endast 6,8 % uppgav tron om kostnadsbesparingar som den viktigaste parametern vid beslutet. Studien visar alltså på att det är tillgången på kunskap som är den viktigaste parametern vid beslut om hantering av den löpande bokföringen. Detta överensstämmer inte med teorin om att kostnadsbesparingar är den viktigaste parametern. Resultatet av studien kan användas av redovisnings- och revisionsbyråer samt leverantörer av affärs- och bokföringssystem i sin marknadsföring samt när de planerar sitt produktutbud.