No description available.

Titel: Finansiering i mikroföretag - En kvantitativ studie inom mikroföretags sätt att finansiera sig   Författare: Daniel Johansson, Eva Näätänen, Vlad Ulrich   Handledare: Emil Numminen   Institution: Institutionen för industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola   Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur tillgängligheten av finansieringsmedel påverkar finansieringen i svenska mikroföretag.   Metod: En kvantitativ studie har genomförts genom att data om 630 mikroföretag samlades via nätenkäter.   Slutsatser: Denna studie visar att svenska mikroföretag väljer sin finansiering enligt en förkortad pecking order. Ett finansiellt gap existerar mellan mikroföretag och finansiella institut i Sverige vilket ökar risken för mikroföretag att blir nekade extern finansiering som exempelvis banklån. Tillgänglighet av banklån påverkar i sin tur hur mikroföretag finansierar sig. Det finansiella gapet minskar under mikroföretagens livscykel och därmed ökar tillgängligheten av vissa externa finansieringsalternativ. / le: Financing of micro-enterprises - A quantitative study in micro-enterprises’ way of funding   Authors: Daniel Johansson, Eva Näätänen, Vlad Ulrich   Supervisor: Emil Numminen   Department: Department of Industrial Economics, Blekinge Institute of Technology   Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits   Purpose: The purpose of this study is to investigate how the availability of financial resources affects the financing of Swedish micro-enterprises.   Method: A quantitative study was carried out by collecting data about 630 micro-enterprises through online surveys.   Results: This study shows that Swedish micro-enterprises choose their financing in order with a truncated pecking order. A financial gap exists between micro-enterprises and financial institutions in Sweden that increases the risk for micro-enterprises to be denied external finance such as bank loans. Availability of bank loans in turn affects the financial decisions of the micro-enterprises. The financial gap decreases during the businesses' lifecycle and thus increases the availability of some external financing options.

Corporate Social Responsibility (CSR) är det arbete som företag åtar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhälle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan på omgivningen. I små och medelstora företag (vidare kallat SMEs) är CSR-arbetet inte lika väl utforskat. Syftet med detta arbete är att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus på enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna välgörenhet, samhället, miljön samt leverantörer. Undersökningen visar att dessa företag inte arbetar med CSR som en del i en strategi utan att de arbetar lokalt med fokus främst på det miljörelaterade arbetet. Ägarnas personliga engagemang inom olika områden reflekterades ofta i företaget och generellt fanns åsikten att ”det lilla man kan, gör man”, som en respondent uttryckte det.

I dagens snabbföränderliga marknadssituation finns det mycket som styr om och på vilket sätt informationen når mottagaren, det är inte alltid lätt att göra sig hörd bland allt brus, i synnerlighet inte om man är en mindre aktör. Dagens huvudroll i marknadsföringssammanhang besitts av internet. Även på internet finns det olika sätt att som företagare göra sig hörd. Denna studie har som syfte att fastställa på vilket sätt mindre lokala aktörer verksamma inom klädesbranschen kan göra sig synliga samt bygga upp sitt varumärke med hjälp av internet, och då i med fokus på sociala medier. Studien ska även undersöka vad som karaktäriserar dessa företag idag gällande varumärkesbyggande via sociala medier.   Som denna studie klarlagt är internet och de sociala medierna mäktiga verktyg när det gäller informationsspridning och att nå ut till målgrupper, men man måste likväl vara aningen försiktig då det också kan vara negativt med stora informationsflöden. Personlig prägel på servicen som verksamheten står för, samt en harmonisk autenticitet tycks enligt denna studie vara det fundamentala för att lyckas med uppbyggandet av en stark varumärkeslojalitet samt en långvarig och lukrativ kundrelation. För att undersöka och påvisa dessa faktorer har sex intervjuer utförts, tre av dessa utgörs av lokala klädesaktörer, de övriga tre utgörs av marknadsföringskonsulter.

Digitalisering är ett växande och hett ämne som handlar om att omvandla arbetsrutiner från att vara manuella till digitala. Det förekommer en stor del forskning kring digitalisering riktad mot små- och medelstora företag (SMF) vilket är en bred benämning som täcker företag mellan en och 249 anställda. Syftet med denna studie är att titta närmare på hur de allra minsta företagen i SMF-kategorin, mikroföretag, har påverkats av digitaliseringen då dessa företag beskrivs som viktiga på arbetsmarknaden. De arbetar vanligtvis med begränsade resurser och ställs därmed inför utmaningar vid digitalisering då större investeringar krävs. Samtidigt beskrivs de som flexibla och har goda möjligheter att hantera förändringar och nya krav från omgivningen. För att ta fram detaljerad information kring hur mikroföretagen har påverkats av digitalisering har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med anställda inom olika mikroföretag. Resultatet från studien visar att mikroföretagen har hanterat digitaliseringen på ett bra sätt och den har varit högst nödvändig för att skapa tillväxt och överlevnad. Att omvandla manuella arbetsrutiner till digitala har förenklat arbetsuppgifterna snarare än att de har förändrats. Därmed är arbetssättet sig likt och det har inte krävts några nya kompetenser för att hantera digitaliseringen. I och med att mikroföretagen är så pass små är det enklare att fylla behovet av en digitalisering och förändringarna blir därmed också färre för företag och medarbetare.

Under de senaste åren har e-handelns omsättning ökat drastiskt, där coronapandemin kan ses som en bidragande faktor till detta. Utvecklingen har skapat fördelar och möjliggjort för mindre aktörer, så kallade mikroföretag, att ta del av den höga tillväxten. Hållbarhet är ett ämne som alltmer influerar dagens samhälle, vilket tillsammans med en allt starkare e-handel har bidragit till en ökad efterfråga bland konsumenter gällande hållbarhet inom e-handel. Ett sätt företag kan agera hållbart är genom att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet. Företag har främst fokuserat på de ekonomiska kriterierna men på senare tid har även de miljömässiga och sociala hållbarhetskriterierna blivit av intresse. De sociala och miljömässiga hållbarhetkriterierna har påvisats vara svåra att kombinera med de ekonomiska. Svårigheten att kombinera de olika kriterierna gör leverantörsvalet till en komplex process för företag som avser göra hållbara leverantörsval. Denna uppsats ämnar besvara följande frågeställning: Vilka förutsättningar och hinder finns det för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel att arbeta med hållbarhetskriterier vid val av leverantör? Vi ansåg att kvalitativ forskningsdesign i kombination med en explorativ forskningsstrategi var lämplig för att skapa en djupare förståelse om den valda forskningsfrågan. Eftersom uppsatsen utgick från empiri för att skapa teori användes en induktiv ansats. Semi-strukturerade intervjuer användes vid insamlingen av data. Dessa visade att medvetenheten när det gäller hållbarhet hos respondenterna var hög, dock mest fokuserad på den miljömässiga hållbarheten. Det framkom av resultatet att företagens hållbarhetsarbete till stor del var begränsat och mest fokuserat på den miljömässiga hållbarheten. Empirin visade att de undersökta företagen inte arbetar efter en standardiserad inköpsprocess. Vidare använder företagen till stor del inte nedskrivna och standardiserade kriterier som grund för leverantörsval. Eftertraktade kriterier vid leverantörsval var kostnad, kvalitet, transparens och god kommunikation. Utifrån analysen av empirin identifierades det att det finns förutsättningar och hinder för mikroföretag att arbeta med hållbarhetskriterier. Där en förutsättning var att använda sig av resurseffektiva hållbarhetskriterier vid leverantörsvalet i form av certifieringar. Ett betydande hinder som urskildes var att bristfälliga resurser hindrade dem att arbeta med hållbarhetskriterier. Således är en slutsats som kan dras att företagen ser potentialen av att arbeta med hållbarhetskriterier men att finns behöver mer resurser i form av kunskap, personal och ekonomi för att möjliggöra dessa. En praktisk rekommendation från uppsatsen är att ett enkelt och vanligt sätt att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet är genom användandet av certifieringar och andra resurseffektiva hållbarhetskriterier.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur slopandet av revisionsplikten har påverkat låneräntan för mikroföretag. För fem år sedan avskaffades revisionsplikten för småföretag, så kallade mikroföretag, vilket gör det intressant att studera vilka effekter denna lagändring har medfört. Syftet med lagändringen var att det skulle leda till en minskad administrativ börda och öka konkurrenskraften. Tidigare forskning har dock kommit fram till att denna lagändring medfört ökade kostnader så som ökade lånekostnader. En kvantitativ studie med en deduktiv ansats har genomförts på aktiva svenska mikroföretag. Datainsamlingen har skett från databasen Retriever Business och enbart fokuserat på finansiell data. Genom linjär multipel regression har företag studerats under perioden 2013-2012 samt 2010-2009. Studien har ett eklektiskt angreppssätt. Hypotesen har framställts utifrån teorier som agentteorin, intressentteorin, institutionell teori samt tidigare forskning. Det finns ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar låneräntan. Studien har kunnat konstatera både signifikanta och icke-signifikanta samband. Det generella svaret på studiens frågeställning är att det finns andra faktorer än revisorn som påverkar låneräntan. Den individuella effekten av revisorn på låneräntan kunde inte konstateras. / The purpose of the thesis is to describe and analyze how the abolition of the statutory audit has affected the interest rate for micro firms. It has passed five years since the abolition of the statutory audit for small firms, also called micro firms, which makes it interesting to study the effects of this legislative act. The purpose of this legislation was to decrease the administrative burden and increase the competitiveness. Although, prior research has concluded that this legislative change has led to increased costs such as increased costs of borrowing. A quantitative study with a deductive approach has been made on operating Swedish micro firms. The dataset has been retrieved from the database Retriever Business and has only been focusing on financial data. Companies have been studied through a multiple linear regression for the time period 2013-2012 and 2010-2009. The thesis has an eclectic approach. The hypothesis has been developed through theories such as agency theory, stakeholder theory and institutional theory together with prior research. There are several underlying factors that affect the interest rate. The study has established both significant and non-significant relationships. The general answer to the study’s problem is that there are other factors than the auditor that affects the interest rate. The individual effect of the auditor on the interest rate could not be established.

The IT market is influenced with constant changes and a highly competitive environment between many different entities. In entrepreneurship, it is often the strategy that determines whether an organization successfully can establish itself and compete within a business area. It is a major challenge to successfully compete as a micro enterprise due to limited supply of resources. The aim of the study was thus to examine how micro enterprises handle strategic choices in order to gain competitive advantage on the IT market, as well as investigate the challenges and opportunities for a micro enterprise in their quest for competitiveness. The study was conducted through a qualitative interpretive case study. Semi-structured interviews were used to collect data from six respondents with different perspectives on entrepreneurship within micro enterprises. The six respondents represent four different micro enterprises and an incubator that offers strategic guidance for newly started IT companies. The result of the study presents that it is fairly easy to start competing within the IT market. It takes few resources to develop a concept and spread it to a wide range of potential customers. As a micro enterprise, the IT market is thus lucrative as it is easy and quick to penetrate. However, the market exists of constant threats from other newcomers. Small companies need a continual inflow of financial resources in order to be able to progress the business, which leads to high demands on the ability to quickly establish itself on the market. Large organizations can hardly be an efficient customer for micro enterprises because of their immobility. Strategy is generally handled scarcely within micro enterprises. The IT markets uncertainty and the constant changes makes it hard for micro enterprises to formalize pronounced strategies in the long term. It does however exist a strategic way of thinking within micro enterprises, although on an informal and improvisational level. On the other hand, strategies for both differentiation and segmentation are sought, sometimes in combination with each other. Micro enterprises in the IT market is driven by entrepreneurship and innovation, which results in the development of differentiated products and services. In a constantly changing market, micro enterprises have great opportunities to achieve flexibility and rapid mobility in a different manner compared to larger companies. Hence, micro enterprises can quickly react and adapt to the ever-changing world of IT.

Krav på revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige än vad den är i andra länder. IEU är det idag få länder som har kvar revisionsplikten. Så som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsättning på högst tremiljoner SEK. På senare tid har revisionen blivit mer omfattande vilket harlett till ökad reglering vilket i sin tur lett till ökade kostnader för revision.Anledningen till ett avskaffande är då främst för att sänka kostnaderna försmå aktiebolag.Då revisionsplikten troligen kommer att avskaffas för mikroföretag har vivalt att undersöka vilka andra sätt dessa företag kan kvalitetssäkra på.Följande huvudfråga har formulerats: Vilka alternativ till revision förmikroföretag finns/kan tas fram som accepteras av banker?Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats.Öppna intervjufrågor är något som tillämpats för att ge utrymme fördiskussion, vilket givit oss en djupare förståelse för det valda ämnet. Vårtempiriska material består av sex intervjuer som genomförts med olikabanker, revisionsbyråer och mikroföretag. Innan intervjuerna hade viidentifierat ett alternativ till revision i teorin, resterande alternativ har viformat utifrån teorin. Dessa alternativ till revision togs upp till diskussionmed respektive respondent. Alternativen var en ny bolagsform, auktorisationpå redovisningssidan, rådgivning, skriftliga intyg och olikarevisionsberättelser. De åsikter och uppfattningar vi erhöll från intervjuernahar vi sedan jämfört och analyserat. Åsikterna var blandade. Bankerna var desom var mest skeptiska till andra alternativ än revision medanmikroföretagen var mer positiva. Revisionsbyråerna befann sig någonstanshär emellan. Detta var ungefär så vi hade förväntat oss att respondenternasinställningar skulle vara redan innan intervjuerna.En slutsats har dragits först och främst med hänsyn till bankernas åsikter omde olika alternativen men även med hänsyn till övriga respondenters åsikter.I slutsatsen har även fördelar och nackdelar med alternativen diskuterats.Utifrån dessa punkter har vi kommit fram till ett alternativ vilket är skriftligaintyg utfärdade av revisorer. / Uppsatsnivå: C

<p>Sammanfattning</p><p>Alla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer:</p><p>Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal?</p><p>Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser. Då de finns få tidigare studier om problemet anser vi att vår uppsats är av nytta.</p><p>Vi har genomfört en kvantitativ studie med information från årsredovisningar med tillhörande revisionsberättelse som källa. Angreppssättet har varit deduktivt, det vill säga vi har nyttjat befintlig teori och forskning för att formulera frågeställningen och därefter utföra vår empiriska studie. Vår kunskapssyn är positivistisk, vi avser att beskriva och förklara generella samband.</p><p>Vi har nyttjat Umeå universitetsbiblioteks företagsekonomiska databas AffärsData Företagsfakta för att inhämta vårt empiriska material. Vi har utgått ifrån 3 076 aktiebolag registrerade i Umeå med bokslutsåret 2001. 30 av företagen med oren revisionsberättelse har följts upp under perioden 2001-2004 för att kartlägga samband mellan nyckeltal och den orena revisionsberättelsen. Nyckeltalen som vi baserat vår studie på är följande: antal anställda, omsättning, avkastning på eget kapital, årets resultat, soliditet och kassaflöde. Vi har även undersökt de anmärkningar som gjort revisionsberättelsen oren samt klassificerat dessa efter allvarlighetsgrad.</p><p>Ett starkt samband kunde vi urskilja mellan nyckeltalen och orena revisionsberättelser i de företag som hade en eller två orena revisionsberättelser under perioden 2001-2004. Nyckeltalen hos dessa företag försämrades avsevärt. För de företag som hade tre eller fyra orena revisionsberättelser under tidsperioden var det dock svårt att se något generellt samband mellan.</p><p>Trots att anmärkningen var av allvarlig grad ett orent år kunde nyckeltalen uppvisa tillfredsställande värden, detta var dock ej speciellt vanligt förekommande.</p><p>En möjlig orsak till att företagen med oren revisionsberättelse ett eller två år återhämtat sig bättre skulle kunna vara att de har tagit orenheten på allvar och åtgärdat problemet. Medan de företag som haft oren revisionsberättelse tre eller fyra gånger av de fyra åren inte verkar se den som något hinder för framtida fortlevnad.</p>