Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser. Tillverkningsbranschen har större anläggningstillgångar vilket anses göra det lättare för dem att få extern kredit enligt trade off-teorin. Tjänstebranschen däremot, med mer immateriella tillgångar skulle då föredra periodiseringsfonder eftersom enligt POT så föredrar mindre företag internt genererat kapital. Ett antal hypoteser ställs upp som sedan testas med chi-två. Resultatet motsäger delvis teorierna. Från studien framgår dock att de undersökta företagen i tjänstebranschen har större preferenser för användning av periodiseringsfond än tillverkningsbranschen. En slutsats från studien är alltså att branschtillhörighet har betydelse för kreditpreferenserna. För företagsstorlek går inte att dra några säkra slutsatser.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt enmans- och mikroföretag tar till sig sökmotoroptimering. Detta för att bättre förstå vilka hinder företag upplever med att ta till sig sökmotoroptimering, så att kunskap om hur företag skulle kunna ta sig förbi identifierade hinder genereras.  1. På vilka sätt tar enmans- och mikroföretag till sig sökmotoroptimering som den digitala utvecklingen möjliggjort?  2. Vad finns det för hinder för enmans- och mikroföretag att ta till sig sökmotoroptimering?  Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och har genomförts med en induktiv ansats. Datainsamlingen har främst skett genom åtta semistrukturerade intervjuer med respondenter från enmans- och mikroföretag samt med experter inom området från marknadsföringsbyråer.  Slutsats: Studien har resulterat i kunskap kring hur enmans- och mikroföretag tar till sig sökmotoroptimering. Resultatet visar att enmans- och mikroföretag upplever fyra framträdande hinder när de tar till sig SEO vilka är brist på finansiella resurser, tidsbrist, extern påverkan och bristen av kunskap inom informationsteknik och strategi. Studien har vidare identifierat fem nya hinder vid implementering av SEO vilka är kunskapsbrist om teknisk implementering av SEO, föråldrad generation på företag, brist på tillit, konjunkturell påverkan samt tidsbrist. Dessa hinder kategoriseras som interna eller externa hinder beroende på hur de påverkar företag. Kunskap har även genererats kring hur enmans- och mikroföretag skulle kunna ta sig förbi dessa hinder. / Purpose and research questions: The purpose of this study is to investigate how one-person- and microenterprises relate to search engine optimization. This to better understand what kind of barriers companies experience when adopting search engine optimization, to generate knowledge about how companies could overcome the identified barriers.  1. In what ways does one-person- and microenterprises adopt search engine optimization which the digital development has enabled?  2. What kind of barriers do one-person- and microenterprises experience when adopting search engine optimization?  Method: The study is of qualitative nature and has been implemented with an inductive approach. The data has mainly been collected through eight semistructured interviews with respondents from one-person- and microenterprises as well as experts in the field from marketing agencies.  Conclusion: The study has resulted in knowledge about how one-person- and microenterprises relate to search engine optimization. The result shows that one-person- and microenterprises experience four prominent barriers when approaching SEO. These four barriers are lack of financial resources, lack of time, external impact and lack of knowledge in information technology and strategy. The study has further identified five new barriers when enterprises approach SEO which are lack of knowledge about technical implementation of SEO, elderly generations at the company, lack of trust, impact of business cycle and lack of time. These barriers are categorized as internal or external barriers depending on how they affect companies. The study has also generated knowledge about how one-person and microenterprises could overcome these barriers.

I Sverige är 93% av alla existerande företag i mikrostorlek. Trots det finns det väldigt lite forskning på hur de ska gå tillväga för att implementera en cirkulär affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningarna ett modeföretag i mikrostorlek kan ha för att implementera cirkulära affärsmodeller.   Dagens ekonomiska system bygger på linjära affärsmodeller. Det betyder att människor köper, använder och sedan slänger produkter som fortfarande har ett potentiellt ekonomiskt värde. Cirkulära affärsmodeller utgör ett alternativ till dagens ekonomiska system. Det bygger på att produkter efter brukningsperiod återanvänds eller återvinns för att bibehålla det ekonomiska värdet och sparar på resurser som är skadliga för miljö och människor.   I teorin presenteras tidigare forskning som gjorts kring cirkulär ekonomi, innovativa affärsmodeller och ramverk samt mikroföretagets roll i en cirkulär ekonomi. Ostrukturerade intervjuer med verksamma inom återvinning, återanvändning och ekodesign samt semistrukturerade intervjuer med produktionschef och produktutvecklare på fallföretaget har utförts. Detta har givit en bred och djup kunskap kring vilka förutsättningar som finns och vilka tillvägagångssätt mikroföretag kan tillämpa för att fortsätta resan mot en mer cirkulär affärsmodell. Resultatet av studien visar att fallföretaget idag på många sätt agerar cirkulärt, men att kompletterande aktiviteter och tekniker gällande återtagningssystem och externa införningfaktorer saknas. / In Sweden 93% of the existing companies are microbusinesses. Despite this, there is a lack of research on how they can implement circular business models. The purpose of this study is to investigate what prerequisites a micro business within the fashion industry can have to implement a circular business model.   Today’s economic system is supported by linear business models. This means that people buy, use and dispose of goods that may have a potential continuous economic value. Circular business models offer an alternative to the current economic system. They are based on reuse and recycling to upkeep economic value and cut down on byproducts that are harmful to the environment and people.   Earlier research regarding circular economy, innovative business models and framework are presented in this study. Unstructured interviews with people working actively within fields such as reuse, recycle and eco-design have been held, as well as semi-structured interviews with the production manager and product developer at the case business of this study. The interviews have provided a wide knowledge around what prerequisites and course of action a micro business within the fashion industry can apply, to continue working against a more circular business model. The result of the study show that the micro business can operate in a circular manner, but require complementing activities and technologies regarding take back systems and external adoption factors.

Mikroföretag vänder sig ofta till banken vid kreditbehov på grund av begränsade möjligheter till extern kapitalförsörjning. Dock har kreditgivningen till mikroföretag visat sig vara riskfylld. Kredithandläggare behöver säkerställa företagets återbetalningsförmåga vilket sällan är en enkel uppgift eftersom banken många gånger har mindre detaljerad information om verksamheten än vad företaget har. Denna utmaning kan underlättas genom extern konsultation i form av revisorns granskning eller redovisningskonsultens upprättande av kvalitetstämplad finansiell information, vilket får kredithandläggare att känna sig tryggare i kreditbedömningen. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse om kvalitetsstämpelns betydelse för kredithandläggare vid kreditgivning till mikroföretag. Betydelsen av denna information har visat sig vara relativt outforskad ur en svensk kontext. Genom en kvalitativ studie baserad på̊ besöksintervjuer hos kredithandläggare från svenska affärs- och sparbanker besvarades studiens problemformulering: Vilken betydelse har kvalitetstämplad årsredovisning/bokslut för att finansiering skall kunna beviljas till mikroföretag från banker och vilken påverkan har sådan information på låneräntan? Studien visar att kredithandläggare i svenska banker värderar revisorns kvalitetsstämpel högre än kvalitetsstämpeln som redovisningskonsulten genererar. Däremot saknar kvalitetstämplad information många gånger betydelse vid beviljandet av krediter till mikroföretag. En förklaring till detta är att kreditgivningsprocessen är mer förtroenderelaterad och det är oftast först när osäkerhet uppstår vid investeringskrediter, avvikande resultatutveckling eller osäkra balansposter som kvalitetsstämpeln ökar i värde och extern granskning av revisor kan inkrävas. En annan slutsats är att låneräntan inte påverkas av kvalitetstämplad information, utan det är främst företagets riskklass och säkerhetsbild som kan påverka räntesatsen. / <p>Betyg VG</p>

Titel: Minskade upplysningskrav – En kostnadsbesparing ur ett företagsperspektiv? Problematisering: Den 1 januari 2016 uppdaterades årsredovisningslagen (SFS 1995: 1554) i syfte att förenkla redovisningen för mindre företag. Uppdateringen innebär bland annat sänkta upplysningskrav för mindre företag. Enligt lagändringens förarbeten var tidigare redovisningskrav betungade, särskilt för mikroföretagen. En reducerad upplysningsskyldighet ska därför bidra till att sänka mikroföretagens administrativa kostnader så att de står i proportion till sin nytta. Årsredovisningar utgör ett viktigt beslutsunderlag som ska möjliggöra välgrundade beslut för mikroföretagens intressenter, särskilt långivare. Årsredovisningsinformation är emellertid kostsam att ta fram och det gäller att finna en balans mellan kostnad och nytta. Syfte: Studien syftar till att undersöka effekterna av sänkta upplysningskrav för mikroföretag och huruvida dessa har införts på bekostnad av den nytta som årsredovisningen ska ge intressenterna. Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ strategi med deduktiv ansats. Undersökningen har utförts med hjälp av intervjuer med långivare och mikroföretagens redovisningskonsulter. Slutsats: Studiens resultat visar att redovisningens praktiska arbete inte är identiskt med hur det beskrivs i teorin och i lagens förarbeten. Studiens undersökningspersoner har vittnat om ingen eller liten besparingspotential för mikroföretagen utifrån sänkta upplysningskrav. Däremot bekräftar de att vissa implementeringskostnader har uppstått. Vad gäller intressentgruppen långivare indikerar studiens resultat att nyttan av mikroföretagens årsredovisningar efter lagändringen är tämligen oförändrad. Kunskapsbidrag: Studien har bidragit med att öka medvetenheten avseende hur de nya förenklingsreglerna för mikroföretag har implementerats samt vilken påverkan de utgör på berörda aktörer. / Thesis problem: On January 1st, 2016, the Annual Accounts Act (SFS 1995: 1554) was updated in order to simplify the accounting work in smaller companies. The update implies – amongst other things – reduced disclosure requirements for smaller companies. According to the legislative history, previous accounting requirements were very burdensome, in particular for micro-enterprises. A decreased disclosure obligation aims to reduce the administrative costs in micro-enterprises in order to make the costs proportionate to its usefulness. Annual reports provide an important basis for decision making in order to enable informed decisions for micro- enterprises stakeholders, especially lenders. Annual report information, however, is costly to achieve and it is crucial to find a balance between its costs and usefulness. Aim: The study aims to investigate the effects of reduced disclosure requirements for micro- enterprises and whether these have been introduced at the expense of the usefulness the annual reports should give the stakeholders. Method: The study has been conducted based on a qualitative strategy with a deductible approach. The investigation has been accomplished through interviews with lenders and accounting consultants of micro-enterprises. Conclusions: The study's result shows that the practical accounting work is not identical to how it is described in theory and in legislative history. The study's respondents have testified about no, or small savings potential for micro-enterprises based on reduced disclosure requirements. However, they confirm that some implementation costs have arisen. As far as the interest group lenders are concerned, the study indicates that the usefulness of micro- enterprises' annual reports after the law modification are quite unchanged. Contribution: The study has contributed to raising awareness of how the new simplification rules for micro-enterprises have been implemented and what impact they have amongst concerned groups.

Den svenska byggsektorn har de senaste årtiondena genomgått en kraftig tillväxt, vilket har resulterat i en hög konkurrenssituation inom branschen. I denna konkurrensmiljö fokuserar denna studie på hur mikroföretag inom plåtslageribranschen implementerar marknadsföring under en lågkonjunktur, samt hur digital marknadsföring kan stödja dem under sådana perioder. Resultaten från studien förväntas vara värdefulla för både ägare av plåtslageriföretag och andra intressenter inom byggsektorn. Under studien användes semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju plåtslageriföretag. Den insamlade empirin visade att Word-of-Mouth-marknadsföring, tillsammans med relationsmarknadsföring, framstod som den mest betydelsefulla marknadsföringsstrategin. Dessutom erkände mikroföretagen värdet av digital marknadsföring och argumenterade för att strategin bör integreras för att öka överlevnadschanserna under lågkonjunktur. / The Swedish construction sector has experienced significant growth in recent decades, resulting in intense competition within the industry. In this competitive environment, this study focuses on how micro sheet metal companies implement marketing during an economic downturn and how digital marketing can support them during such periods. The results of this study are expected to be valuable for both owners of sheet metal companies and other stakeholders in the construction sector.   During the study, semi-structured interviews were conducted with seven sheet metal companies. The collected empirical data indicated that Word-of-Mouth marketing, combined with relationship marketing, emerged as the most significant marketing strategy. Additionally, microenterprises acknowledged the value of digital marketing and argued that this strategy should be integrated to enhance survival prospects during economic downturns.

Bakgrund och problemdiskussion: Mikro- och småföretag har fått en allt större betydelse för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Sverige. 22.6 % av Sveriges företag klassificeras som mikroföretag och denna storleksklass har svårt att växa vidare. I denna storleksklass är viljan att växa vidare god, dock avtar den då antalet anställda inom en organisation ökar. Detta då komplexiteten att styra och kontrollera företaget ökar. När ett företag växer ökar behovet av formell ekonomistyrning och att utveckla det kommer främja ett företags långsiktiga tillväxt. Att inte införa formell ekonomistyrning kan orsaka att ett företag inte uppnår dess fulla tillväxtpotential och kan medföra stor skada inom ett företag. Syfte: Det övergripande syftet är att utveckla en konceptuell modell som beskriver och förklarar behovet av formell ekonomistyrning hos mikroföretag i tillväxt, vilket ska möjliggöras genom två delsyften. Metod: En kvalitativ forskningsansats med flerfallstudie ansågs lämplig för studiens forskningsfråga och syfte. För empiriinsamling valdes semi-strukturerade intervjuer och dokument. Slutsats: Behovet av att införa formell ekonomistyrning tilltar under ett företags tillväxt. I uppstarten behövs det för att ett företag ska överleva, sälja och ha möjlighet att utveckla en produkt. Vid ökad efterfråga växer behovet av formell ekonomistyrning för att kontrollera tillväxten och möjliggöra arbete mot de uppsatta målen. Under ett företags utveckling utökas dess organisation vilket ökar behovet av att vidareutveckla den formella ekonomistyrningen. / Background and discussion: Micro- and small enterprises have become increasingly important for the employment and economic growth in Sweden. 22.6 % of the Swedish companies are classified as micro-enterprises, and this size class has difficulties to grow on. The desire to continue to grow in this size class is good, however it decreases as the number of employees within an organization increases. This is because the complexity of managing and controlling the company increases. When a company grows, the need for formal management control increases and to develop it will promote a company’s long-term growth. To not introduce formal management control may cause the company to not achieve its full growth potential and can also cause great damage within a company. Purpose: The overall purpose is to develop a conceptual model that describes and explains the need for formal management control of micro-enterprises in growth, which will be enabled through two smaller purposes. Method: A qualitative approach with a multiple case study was considered appropriate for the study’s research question and purpose. For empirical data collection was semi-structured interviews and documents selected. Conclusion: The need to establish formal management control increases during a company’s growth. In the start-up is it needed for a company to survive, to sell and have the opportunity to develop a product. In case of increased demand is the need for formal management control growing to control the growth and facilitate work towards the established goals. During the development of the company its organization expands, which increases the need to further develop the formal management control.

Lean är ett arbetssätt som myntades av Toyota på 1950-talet och som vanligtvis är förknippat med stora tillverkande industriföretag. Den amerikanska universitetsprofessorn Jeffrey K. Liker sammanfattade leans arbetsmetodik med fjorton principer i den storsäljande boken The Toyota Way. I detta arbete undersöktes det hur applicerbara de fjorton principerna är på småskaliga tillverkningsföretag. Projektet avgränsades till småskaliga tillverkningsföretag inom guldsmedsbranschen med maximalt 10 anställda. Undersökningen påbörjades med en enkät som skickades ut till experter inom området lean, med avsikt att urskilja de principer som var mest tillämpbara för småskaliga tillverkningsföretag. Därifrån valdes principerna 3, 6, 7, 10, 12 och 14 ut som mest relevanta för småskaliga tillverkningsföretag. En litteraturstudie utfördes sedan för att hitta information om de utvalda principerna och som komplement till teorin intervjuades även en expert inom området lean. Tre guldsmeder i Stockholmsområdet intervjuades angående deras arbete medan arbetsstationerna och arbetsytorna inspekterades. Intervjuerna resulterade i hur guldsmederna arbetar i praktiken vilket kompletterade de teoretiska resonemangen kring lean och dess applicerbarhet i småskaliga tillverkningsföretag. Arbetet resulterade i slutsatsen att småskaliga tillverkningsföretag generellt arbetar med värderingar och ambitioner som påminner starkt om lean trots att ordet lean, och många andra beskrivande tekniska termer, inte var igenkännbara av guldsmederna själva. Ovannämnda principer kunde även framhävas och rekommenderas som intressanta för småskaliga tillverkningsföretag att förkovra sig i och applicera på sin verksamhet. / Lean is a working structure that was created initially by Toyota in the 1950s and is usually associated with large industrial manufacturing companies. The american university professor Jeffrey K. Liker summarized the lean work methodology with fourteen principles in the best-selling book The Toyota Way. In this paper it was investigated how applicable the fourteen principles are with respect to small-scale manufacturing companies. The project was limited to small-scale manufacturing companies with up to 10 employees within the goldsmith industry. The research began with a survey that got sent out to experts in the field of lean to discern the principles that were most applicable to small-scale manufacturing companies. Based on the survey the principles 3, 6, 7, 10, 12 and 14 were selected as most relevant to small scale manufacturing companies. A theory survey was then carried out to find information about the selected principles, and as a complement to the theory, an expert in the field of lean was also interviewed. Three goldsmiths based in Stockholm were interviewed regarding their work and at the same time the workstations and work surfaces were inspected. The interviews resulted in knowledge about how the goldsmiths worked in practice which strengthened the theoretical reasoning around lean and its applicability in small-scale manufacturing companies. The work resulted in the conclusion that small-scale manufacturing companies generally work with values and ambitions that strongly resemble lean even though the word lean, and many other descriptive technical terms, were not recognizable to the goldsmiths themselves. The above-mentioned principles could also be highlighted and recommended as interesting for small-scale manufacturing companies to engage in.