<p> </p><p><strong>Bakgrund: </strong>Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision. En inriktning som inte närmare undersökts är hur nystartade mikroföretag ser på revisionsplikten, vilket leder fram till uppsatsens frågeställning.</p><p><strong>Frågeställning:</strong> Vilka förväntningar hade mikroföretag på revisionen och revisorn när företagen startades? Efter första revisionen, uppfylldes förväntningarna på revisionen och revisorn? Hur kommer mikroföretagen att handla om revisionsplikten försvinner?</p><p><strong>Syfte:</strong> Att beskriva nystartade mikroföretags förväntningar och uppfattning av revisionen och revisorn samt att beskriva vad mikroföretagen får ut av revisionstjänsten.</p><p><strong>Metod: </strong>För att uppnå uppsatsens syfte har en kvalitativ studie genomförts. Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med fem företagsledare i mikroföretag hemmahörande i Skellefteå. Intervjuerna har skett med utgångspunkt från en intervjuguide. Övrig information har insamlats från artiklar, avhandlingar, tryckta verk och internetsidor.          </p><p><strong>Slutsats: </strong>Mikroföretagen verkar vara nöjda med vad revisorn presterar och majoriteten tror att de kommer att behålla revisorn om revisionsplikten tas bort. Företagen efterfrågar då att revisorn har en mer rådgivande roll. En faktor är dock priset som avgör hur mycket revisorn kommer att anlitas.        </p> / <p> </p><p><strong>Background: </strong>Since 1988, all Swedish limited companies, regardless of size have been obliged to have a qualified auditor to examine the accounts of the company. Today, Sweden is one of two countries in Europe that still has the auditing duty for small businesses. In the EU, there are provisions, which allow Member States to exempt small companies from auditing duty. Based on the exemption provisions, an investigation has been made in Sweden and an act proposal has been presented where 96.5 percent of all enterprises in Sweden can  choose if they want to be revised or not. The auditing duty's be or not to be has been discussed widely in Sweden and studies have been made concerning the relationship that the companies have with the auditor, the use of the audit and the factors that might come into play if audit is made voluntary. A focus that is not thoroughly explored is how newly established micro-enterprises view the audit duty, which leads up to the research questions.</p><p><strong>Research questions:</strong> What expectations had micro-enterprises on the audit and the auditor when starting their businesses? After the first audit, were the expectations of the audit and the auditor met? How will the micro-enterprises deal if the auditing duty disappears?</p><p><strong>Purpose:</strong><strong> </strong>To describe newly established micro-enterprises' expectations and perceptions of the audit and the auditor, and to describe what the micro-enterprises benefit from the audit service.</p><p><strong>Method: </strong>To achieve the purpose of the paper, a qualitative study has been done. Data collection was done through personal interviews with five managers in micro-enterprises in Skellefteå. The interviews have been done on the basis of an interview guide. Other information was collected from articles, dissertations, printed works and homepages on internet.                   </p><p><strong>Conclusion:</strong> Micro-enterprises appear to be satisfied with what the auditor is performing and the majority thinks that they will keep the auditor if the auditing duty removes. Companies are demanding that the auditor will have a more advisory role. One factor, however, is the price that determines how much the auditor will be hired.</p>

Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision. En inriktning som inte närmare undersökts är hur nystartade mikroföretag ser på revisionsplikten, vilket leder fram till uppsatsens frågeställning. Frågeställning: Vilka förväntningar hade mikroföretag på revisionen och revisorn när företagen startades? Efter första revisionen, uppfylldes förväntningarna på revisionen och revisorn? Hur kommer mikroföretagen att handla om revisionsplikten försvinner? Syfte: Att beskriva nystartade mikroföretags förväntningar och uppfattning av revisionen och revisorn samt att beskriva vad mikroföretagen får ut av revisionstjänsten. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har en kvalitativ studie genomförts. Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med fem företagsledare i mikroföretag hemmahörande i Skellefteå. Intervjuerna har skett med utgångspunkt från en intervjuguide. Övrig information har insamlats från artiklar, avhandlingar, tryckta verk och internetsidor.           Slutsats: Mikroföretagen verkar vara nöjda med vad revisorn presterar och majoriteten tror att de kommer att behålla revisorn om revisionsplikten tas bort. Företagen efterfrågar då att revisorn har en mer rådgivande roll. En faktor är dock priset som avgör hur mycket revisorn kommer att anlitas. / Background: Since 1988, all Swedish limited companies, regardless of size have been obliged to have a qualified auditor to examine the accounts of the company. Today, Sweden is one of two countries in Europe that still has the auditing duty for small businesses. In the EU, there are provisions, which allow Member States to exempt small companies from auditing duty. Based on the exemption provisions, an investigation has been made in Sweden and an act proposal has been presented where 96.5 percent of all enterprises in Sweden can  choose if they want to be revised or not. The auditing duty's be or not to be has been discussed widely in Sweden and studies have been made concerning the relationship that the companies have with the auditor, the use of the audit and the factors that might come into play if audit is made voluntary. A focus that is not thoroughly explored is how newly established micro-enterprises view the audit duty, which leads up to the research questions. Research questions: What expectations had micro-enterprises on the audit and the auditor when starting their businesses? After the first audit, were the expectations of the audit and the auditor met? How will the micro-enterprises deal if the auditing duty disappears? Purpose: To describe newly established micro-enterprises' expectations and perceptions of the audit and the auditor, and to describe what the micro-enterprises benefit from the audit service. Method: To achieve the purpose of the paper, a qualitative study has been done. Data collection was done through personal interviews with five managers in micro-enterprises in Skellefteå. The interviews have been done on the basis of an interview guide. Other information was collected from articles, dissertations, printed works and homepages on internet.                    Conclusion: Micro-enterprises appear to be satisfied with what the auditor is performing and the majority thinks that they will keep the auditor if the auditing duty removes. Companies are demanding that the auditor will have a more advisory role. One factor, however, is the price that determines how much the auditor will be hired.

Bakgrund: Socialt företagande är en slags organisatorisk hybridform som växt fram under de senaste decennierna. Dessa organisationer bygger sina affärsmodeller med syfte att både generera vinst och skapa nytta för samhället. I och med detta står organisationer inom socialt företagande för utmaningar som berör prestationsmätning och beslutsfattande. Det finns därför ett behov att öka förståelsen för hur dessa typer av organisationer arbetar med prestationsmätning och vad beslutfattandet grundas på. Syfte: Studien ämnar bidra med ökad förståelse för prestationsmätning och internt beslutsfattande inom socialt företagande. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsansats där utgångspunkt tagits i det konstruktivistiska perspektivet. Genom semistrukturerade intervjuer med tre olika företag har ett empiriskt material uppnåtts som bidragit till en nyanserad bild av det studerade området. Slutsats: Socialt företagande arbetar med prestationsmätning, men på olika sätt. Prestationsmätning och beslutsfattande genomsyras främst av de sociala värderingar som finns inom dessa organisationer. Det finns dock en komplexitet vad gäller prestationsmätningen och det interna beslutsfattandet på grund av organisationernas hybridkaraktär. Till exempel kan det vara svårt för dessa organisationer att uppfylla socialt värdeskapandet samtidigt som de finansiella målen måste tas hänsyn till. / Background: Social enterprises are a kind of organisational hybrid form that has emerged in recent decades. These organisations build their business models with the purpose of both generating profits and making benefits for society. As such, social enterprises face a variety of challenges, which affect performance measurement and decision-making. There is therefore a need to increase the understanding of how these types of organisations work with performance measurement and what factors underpin their decision-making. Aim: The aim of the study is to contribute to an increased understanding of performance measurement and internal decision-making in social enterprises. Methodology: This study has a qualitative research approach based on the constructivist perspective. Through semi-structured interviews with three different companies empirical material has contributed to a nuanced aspect of the studied area. Conclusion: Social enterprises work with performance measurement, but in different ways. Performance measurement and decision-making are predominantly influenced by the social values found within these organisations. However, complexity arises in terms of performance measurement and internal decision-making due to the organisations' hybrid character. For example, it may be difficult for these organisations to fulfill social value creation while taking the financial goals into account.

Syfte: Att undersöka samband mellan finansiellt trångmål och val av frivillig revision för små svenska aktiebolag. Metod: Studien använder en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I en tvärsnittsstudie har sekundärdata om svenska aktiebolag samlats in från databasen Retriever. Den oberoende variabeln trångmål har operationaliserats utifrån två olika definitioner. Dessa har testats separat mot den beroende variabeln revision genom binär logistisk regression. Resultat och slutsats: Analysen visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan revision och trångmål utifrån den definition av trångmål som utgår från att ett företags rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och goodwillavskrivningar (EBITDA) understiger dess utgifter för räntekostnader. Det finns däremot ett negativt samband mellan revision och trångmål för den definition av trångmål som utgår från att ett företags aktiekapital är förbrukat till mer än hälften. Detta resultat är dock svårtolkat eftersom signifikansen varierar beroende på hur extremvärden hanteras. Det positiva, signifikanta samband som studien har funnit är överensstämmande med tidigare forskning som tyder på att företag i finansiellt trångmål är benägna att välja frivillig revision. Forskningsbidrag: Studien jämför hur flödesmått och kapitalmått påverkar sambandet mellan trångmål och frivillig revision genom att undersöka dessa mått i separata regressioner. Vidare undersöker studien data från ett stort antal små företag och vad vi vet är detta den första studie som undersöker sambandet mellan trångmål och frivillig revision utifrån ett svenskt perspektiv Vidare forskning: Det behövs mer forskning om hur kapitalmått påverkar samband mellan trångmål och frivillig revision. En detaljerad jämförelse med en finsk studie som funnit ett negativt samband mellan trångmål och revision skulle vara av intresse. Även en longitudinell undersökning för att undersöka möjliga kausala samband vore intressant. Ett annat möjligt forskningsområde är att undersöka om små företags val av frivillig revision påverkas av deras val att anlita en redovisningskonsult. / Aim: To investigate the relationship between financial distress and voluntary audit for small Swedish limited companies. Method: The study employs a quantitative method with a deductive approach. In a cross-sectional study, secondary data about Swedish limited companies has been collected from the database Retriever. The independent variable financial distress has been operationalized according to two different definitions. Separate binary logistic regressions have been conducted to test the two definitions of financial distress against the dependent variable audit. Results and Conclusions: The analysis shows that there is a significant relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization). But there is a negative relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s forfeited share capital. However, this result is difficult to interpret because the statistical significance varies depending on how outliers are handled. The significant, positive relationship that the study has found confirms previous research saying that companies in financial distress are prone to choose voluntary audits. Contributions: The study compares how a flow measure and a capital measure influence the relationship between financial distress and voluntary audit by exploring these measures in separate regressions. Furthermore, it investigates data from a large number of small companies. To our knowledge, this is the first study investigating the relationship between financial distress and voluntary audit from a Swedish perspective. Suggestions for future research: More research about how capital measures influence the relationship between distress and voluntary audit is needed. A detailed comparison with a Finnish study that has found a negative relationship between distress and audit would be of interest. A longitudinal design in order to investigate possible causal relationships would also be interesting. How various levels of threats influence the choice of voluntary audits for companies in distress is also worth continued studies. Another possible field is to examine whether the choice of employing an external accountant affects the choice of voluntary audit for small companies.

Med teknologins utveckling och framsteg har det blivit en utmaning för verksamheter att intehalka efter i den digitala utvecklingen. Digitalisering har potential att öka effektivitet, sänkakostnader och öka ekonomisk tillväxt inom verksamheter, vilket i sin tur leder till ökadkonkurrenskraft. Sverige har kommit långt i den digitala utvecklingen men det betyder dockinte att alla regioner i Sverige har kommit lika långt och det finns mer och mindre digitaliseradeområden i landet. Glesbygden är ett av de områdena som riskerar att halka efter, då glesbygderär mindre befolkad och får mindre resurser för att till exempel utveckla datainfrastruktur.Besöksnäringen är en viktig näring i glesbygden som sysselsätter människor, bidrar tillutveckling av samhället och den svenska ekonomin samt representerar regioner och landet i sinhelhet. Anledningen till att besöksnäringsföretagen i glesbygden var ett intressant område attundersöka var för att denna sektor anses ligga efter när det kommer till digitalisering. Tidigareforskning har visats att besöksnäringen har en lägre digital mognad än andra sektorer. Dåverksamheterna inom besöksnäringen i glesbygden består huvudsakligen av mikroföretag vardet intressant att undersöka denna grupp. Vilket ledde till att studiens syfte var att undersökahur den digitala mognaden såg ut för besöksnäringens mikroföretag i glesbygden. Arbetet harockså undersökt vilken syn företagen har på digitalisering samt utmaningar/behov somupplevdes. Genom intervjuer med fyra verksamheter i olika branscher inom besöksnäringenoch ett konsultföretag fann vi att företag i glesbygdens besöksnäring har samma positiva syn pådigitalisering och upplever liknande utmaningar/behov gällande resurser, digital kompetens ochteknologi som andra branscher/sektorer i glesbygden. En unik karaktär som vi fann var att“digital detox” vilket var en motståndskraft för digitalisering hos företagens kunder. Detta varnågot som ett företag förklarade att de använde som marknadsföring.Vår beräkning av företagens digitala mognad blev högre än tidigare studier. Vilket kan beropå att respondenterna saknade digital kompetens för att självdiagnoserna deras verksamhetdigitala mognadsgrad. Studien fann ett behov för ökad digital kompetens, detta kan bidra tillatt höja besöksnäringens mikroföretags digitala mognaden där en lösning kan vara att användasig av extern hjälp. / With the development and advancement of technology, it has become a challenge for businessesnot to lag behind in digital development. Digitalization has the potential to increase efficiency,reduce costs and increase economic growth in businesses, which in turn leads to increasedcompetitiveness. Sweden has come a long way in digital development, but this does not meanthat all regions in Sweden have come the same way and there are more and less digitized areasin the country. Rural areas are one of the areas that risk lagging behind, as rural areas are lesspopulated and have fewer resources for developing, for example data infrastructure. Thehospitality industry is an important industry in rural areas because it employs people,contributes to the development of the society and the Swedish economy, and represents regionsand the country as a whole. The reason why the hospitality companies in rural areas were aninteresting area to investigate was because this sector is considered to be lagging behind whenit comes to digitalization. Previous research has shown that the hospitality industry has a lowerdigital maturity than other sectors. Businesses within the hospitality industry in rural areasconsist mainly of micro-enterprises and therefore it was interesting to investigate this group.This led to the purpose of the study, to investigate the digital maturity for the hospitalityindustry's micro-enterprises in rural areas. This study has also examined the companies' viewson digitalization and the challenges/needs they experienced. The study gathered data throughinterviews with four companies in different trades within the hospitality industry and oneconsulting company. We found that companies in the hospitality industry in rural areas havethe same positive view of digitalization and experience similar challenges/needs regardingresources, digital skills, and technology as other trades/sectors in rural areas. A uniquecharacteristic that we found was "digital detox" which is a resistance to digitalization from thecustomers. This was something that a company explained was used as marketing.Our calculation of companies' digital maturity was higher than previous studies. Which maybe due to lack of digital competence from the respondents to self-diagnose their businessdigital maturity. The study found a need for increased digital competence, this can contributeto raising the digital maturity of the hospitality industry's micro-enterprises, where onesolution may be to use external help.

Svenska folket gör allt fler mobila betalningar, (Riksbanken, 2020), men trotsbeteendeförändringen som privatperson tycks situationen för svenska företag vara enannan. Näringsdepartementet (2021) konstaterar att svenska företag är kvar i analogabetalningsprocesser, en tes The World Payment Report (2020) stämmer in i samtidigt somde konstaterar att digitaliserade affärsmodeller kring B2B-betalningar förutspås ha storutvecklingspotential.Hur ser det då ut inom forskningen på mobila betalningar? I sammanställningen avDahlberg et al (2015; 2008) befaras forskningens perspektiv varit allt för fokuserat påprivatpersoner vilket skapat ett gap mellan praxis och den akademiska världen.Den här studien syftar till att belysa Svenska mikroföretagares situation genom att titta påhur Svenska mikroföretagare använder tjänster kopplade till mobila betalningar, vad derasförväntningar är och hur tjänsterna uppfyller mikroföretagens behov.Detta gjordes med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk utvecklat av Apanasevic et al(2016) vilket lämpar sig väl då det dels bidrar till med ett nytt perspektiv på frågor som rörmobila betalmedel samt lägger stor vikt vid respondenternas förväntningar. Med entolkande forskningsmetod genomfördes studien som kvalitativ studie där sju kvalitativa,semistrukturerade intervjuer analyserades tematiskt.Studien kom fram till att svenska mikroföretagares adoption till mobila betaltjänster skiljersig kraftigt. Från att sköta hela företagets ekonomi genom en app till att främst användamobila betalmedel i situationsanpassade händelser, eller att inte alls nyttja mobilabetalmedel. Studien visar även att förväntningen när en företagare går över till ett mobiltbetalmedel är att digitalisera en manuell tidskrävande process. Har detta gjorts helhjärtatär företagarna nöjda med den mobila tjänsten och förväntningarna infrias. Integreradesystem, framförallt med bokföringen är mycket positivt. I likhet med tidigare forskningupplevs en snabb, smidig och tydlig tjänst positivt, och dess motsatser som negativt.Företagarna resonerar kring interna affärsmöjligheter, att tjänsten sparar dem tid, då tid ärpengar. Detta skiljer sig från studier som ser till handlare och privatkund, där tidigarestudier så som Mallat (2007) och Apanasevic et al (2016) snarare fokuserar på att en mobilbetaltjänst skapar externa affärsmöjligheter som kan locka kunder eller mer försäljning.För framtida forskning föreslås fallstudier på några av de mobila tjänster som nämns idenna studie, i enlighet med att fortsatt vidga perspektivet inom mobila betalningar. / The Swedish people are making more and more mobile payments, (Riksbanken, 2020), but despite the change in behaviour as a private individual, the situation for Swedishcompanies seems to be different. The Ministry of Trade and Industry (2021) states thatSwedish companies remain in analogue payment processes, a thesis The World PaymentReport (2020) agrees with, while they state that digitized business models around B2Bpayments are predicted to have great development potential.What does it look like in research on mobile payments? In the compilation of Dahlberg etal (2015; 2008), it is feared that the research perspective has been too focused on privateindividuals, which has created a gap between practice and academia.This study aims to shed light on the situation of Swedish micro-entrepreneurs by lookingat how Swedish micro-entrepreneurs use services linked to mobile payments, what theirexpectations are and how the services meet the needs of micro-companies.This was done on the basis of a theoretical framework by Apanasevic et al (2016), whichis well suited as it partly contributes to a new perspective on issues concerning mobilepayments and attaches great importance to the respondents' expectations. Using aninterpretive research method, the study was conducted as a qualitative study in whichseven qualitative, semi-structured interviews were analysed thematically.The study concluded that Swedish micro-entrepreneurs' adoption of mobile paymentservices differs. From managing the entire company's finances through an app to mainlyusing mobile means of payment in situation-adapted events, or not using mobile means ofpayment at all. The study also shows that the expectation when an entrepreneur switchesto a mobile means of payment is to digitize a manual process. If this is done wholeheartedly, the entrepreneurs are satisfied with the mobile service and expectations are met.Integrated systems, especially with accounting, are very positive. As in previous research,a fast, smooth and clear service is perceived positively, and its opposites as negative.Entrepreneur’s reason about internal business opportunities, that the service saves themtime, as time is money. This differs from studies that look at retailers and privatecustomers, where previous studies like Mallat (2007), and Apanasevic et al (2016) ratherfocus on a mobile payment service creating external business opportunities that can attractnew customers or more sales.For future research, case studies on the mobile services mentioned in this study areproposed, in accordance with continuing to broaden the perspective in mobile payments.

I det här examensarbetet undersöker vi kommunikationsförhållandet mellan ett utvalt mikroföretag och den kommunala miljömyndigheten med avseende på miljöbalkens bestämmelser. För att tillgodogöra oss empirisk kunskap över detta problemområde har vi inom ramen för en fallstudie genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner hos områdets signifikativa aktörer. Syftet med en sådan undersökning följer av att försöka problematisera förhållandet mellan miljömyndighetens kommunikation av miljölagstiftning och företagets drivkrafter för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Resultaten av undersökningen visar att det studerade företaget upplever vissa svårigheter med att förverkliga miljökrav som den kommunala miljömyndigheten kommunicerar. Härmed kvarlämnas således företaget i ett vidare behov av stöd och rådgivning för att effektivt kunna uppfylla ställda miljökrav. Våra resultat framhåller även goda exempel på kommunikationsformer som upplevts positiva och ändamålsenliga för båda aktörer. Samtidigt kan vi förvissa oss om att den kommunala miljömyndigheten inte besitter de resurser som krävs för att deras åliggande enligt miljöbalken fullt ut ska kunna tillgodoses. / This paper studies the communication between a micro-enterprises and the municipal environmental authority with reference to the Swedish Environmental Code. In order to achieve empirical knowledge according to our problem in question, a case study with qualitative interviews have been carried out with significant actors. The purpose of this study is to problemize the relation between the municipal environmental authority’s communications about the Swedish Environmental Code and the micro-enterprise and the driving force for systematic environmental work in the enterprise. The results of this study show that the micro-enterprise experiences difficulty fulfilling demands that the municipal environmental authority communicates. This means that a micro-enterprise is left with a further need for additional support and advice to be able to fulfil the wishes and intensions of the local environmental authority. Our results also show good examples in forms of communication that both participants experience as suitable. At the same time our study suggests that the municipal environmental authority’s lack sufficient resources to achieve their advisory duties according to the Swedish Environmental Code.

Inom EU pågår ett ständigt arbete med harmonisering av lagar i syfte att utforma och införa lagstiftning av högsta kvalitet, samtidigt som hänsyn tas till att de administrativa bördorna står i proportion till deras nytta. Med detta som bakgrund har EU arbetat med att främja lättnader för små och medelstora företag på internationell såväl som nationell nivå, vilket resulterade i en revision av de egna direktiven. Som en följd av Europaparlamentet och Rådets direktiv av 2013 gällande årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, tillsattes i slutet av 2012 en utredning av regeringen. Utredningens uppgift var att lämna förslag till de lagbestämmelser som i svensk rätt skulle krävas för att genomföra direktivet. Utöver själva direktivet behandlade utredningen även frågan om de befintliga årsredovisningslagarna bör utformas på ett mer överskådligt och tydligt sätt. Utredningen resulterade i ett delbetänkande som behandlade genomförandet av EU:s nya redovisningsdirektiv, samt ett slutbetänkande som innefattade en översyn av årsredovisningslagarna. Remiss på slutbetänkandet skickades ut till 57 instanser och svaren på denna skulle vara Justitiedepartementet tillhanda senast den 1 december 2015. Totalt inkom det svar från 36 instanser gällande slutbetänkandet.Syftet med studien är att undersöka och redogöra för de attityder de olika remissinstanserna har till de förslag som angivits av utredningen. Genom att skapa en modifierad intressentmodell kategoriserar vi instanserna i olika intressentgrupper och undersöker om det finns samband i remissvaren baserat på vilken intressentgrupp respektive instans är kategoriserad i, samt vilka frågor som är av störst vikt för instanserna. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är baserad på de inkomna remissvaren.Studien visar att de flesta remissinstanserna ser positivt på ett införande av en ny företagskategori, mikroföretag. Då den svenska utredningen föreslår lägre gränsvärden för denna kategori än vad EU-direktivet gör, gav detta upphov till diskussion. Utredningen menar att det underlättar att ha samma gräns som för revisionsplikt, medan de som förespråkar högre gränsvärden anser att det medför mer svårigheter för svenska företag jämfört med deras europeiska jämlikar. Även den kostnadsbesparing som presenterats av utredningen ifrågasätts av ett flertal instanser då de anser att kalkylen är för snävt beräknad, och menar att kostnaderna kommer att bli högre både för det enskilda företaget och för samhället. Gällande moderniseringen av ÅRL och BFL är alla instanser överens om att det är något som ligger i tiden, baserat på att lagarna idag är allt för komplexa och saknar logisk struktur. Förslagen gällande fastställandet av årsredovisningen samt fastställelseintyget har renderat i minst yttranden från remissinstanserna. De instanser som svarat är också de som påverkas mest av de nya reglerna.De slutsatser vi drar är att de flesta instanserna är positiva till de förslag som presenterats av utredningen. Debatten angående gränsdragningen kommer med stor sannolikhet att fortgå även efter det att kategorin mikroföretag har införts i lagstiftningen. Vi anser att det är av vikt att Sverige tillämpar de gränsvärden som EU-direktivet förespråkar, bland annat av harmoniseringsskäl. I kostnadsfrågan ser vi att det i det långa loppet är viktigare att lättnader införs för de mindre företagen än att det på kort sikt kommer innebära merkostnader för myndigheterna. Gällande förslaget till en modernisering av ÅRL och BFL så är vi precis som remissinstanserna positiva till det då vi anser det vara av största vikt att förbättra tydligheten i lagtexten. / Within the EU, the work with harmonization of laws is an on-going process. The aim is to design and implement legislation of the highest quality, while taking into account that the administrative burdens are proportionate to their advantage. Against this background, the EU has worked to promote relief for small and medium-sized entities at the international as well as the national level, resulting in an audit of its own directives. As a result of the European Parliament and Council Directive of 2013 concerning the annual accounts, consolidated financial statements and related reports of certain types, an investigation was added by the government at the end of 2012. The investigators task was to submit proposals to the legislative provisions of Swedish law that would be required to implement the Directive. In addition to the Directive itself, the investigation treated the question whether the existing annual accounts legislation should be redesigned in a more transparent and clear manner. The investigation resulted in an interim report that dealt with the implementation of the new EU accounting directives, as well as a final report, that handled a review of the annual accounts act. The consultation on the final report was sent to 57 agencies and the answer to this was to be at the Ministry of Justice no later than 1 December 2015. Answers were received from 36 agencies.The purpose of this study is to examine and report on the attitudes of the various consultative agencies regarding the proposals set forth by the investigation. By creating a modified stakeholder model, we categorize instances of the various stakeholders and examine whether there is a correlation in the responses based on the stakeholder group each instance is categorized into, and what issues are of most importance to the instances. The study is qualitative in nature and the empirical data is based on the submitted consultation responses.The study shows that most agencies welcome the introduction of a new business category, micro-entities. There are some concerns regarding the limits for this category, since the limits suggested by the Swedish investigation are lower than the limits suggested by the EU. The investigation believes that it is helpful to have the same limit as for auditing duty, while those who advocate higher levels believes it will cause more problems for Swedish companies compared to their European peers. The cost saving estimated by the investigation are believed to be too narrowly calculated by several agencies, who argue that the costs will be higher for both the individual entity as well as for society. Regarding the modernization of the annual accounts acts all agencies agree that it is something that needs to be done, based on that the laws are too complex and lack logical structure. The proposals regarding the establishment of the annual report and approval certificate has rendered the least opinions of the consulted agencies. The replying agencies are the ones most affected by these new rules.The conclusions that we draw are that most of the agencies are positive towards the proposals presented by the investigation. The debate over the limits for micro-entities will likely continue after the category has been introduced to legislation. We believe that it is important for Sweden to apply the values that the EU directive advocates, for harmonization reason among other things. Regarding the cost issue we see that it is more important to promote relief for the smaller companies, than the meaning of increased costs in the short term. Regarding the modernization of the annual account acts we are, just as the consultative agencies, in favour of it because we believe it to be of utmost importance to improve the clarity of the legal text.(This essay is written in Swedish)

Mikroföretagens roll är av stor betydelse för den svenska ekonomin. Dock visar statistik att var tredje mikroföretag går i konkurs kort efter uppstarten. Detaljhandelsbranschen visar sig vara den näst mest konkurrensutsatta branschen i Sverige samt att mikroföretag upplever finansieringsproblematik. En orsak till detta kan bero på företagares bristande kunskap om vilka finansieringalternativ som finns. Syftet med studien är att undersöka vilka val av finansieringsmetoder mikroföretag inom detaljhandeln väljer, samt hur andra finansieringsmetoder kan användas för att öka ett företags kapitalbehov. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Studien har utgått från teorierna pecking order-teorin, trade-off teorin, det finansiella gapet samt olika finansieringsmetoder. Det insamlade materialet består av tre stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre mikroföretag inom detaljhandelsbranschen. Studiens slutsatser visar på att mikroföretag inom detaljhandelsbranschen väljer att finansiera sin verksamhet främst genom eget kapital. De undersökta mikroföretagen uppfattar svårigheter med banklån som finansieringsmetod på grund av informationsasymmetrin som råder mellan företagare och finansiärer. Samtliga mikroföretag upplever att det råder hög konkurrens inom detaljhandelsbranschen. / The role of microenterprises is of significance for the Swedish economy, however statistics show that every third microenterprise goes bankrupt shortly after the startup. The retail sector is proving to be the second most exposed sector for competition in Sweden. One of the reasons for this may be because of the entrepreneur’s lack of knowledge about existing financial options. The purpose of this study is to investigate the choice of financing methods for microenterprises within the retail sector and how other financing methods can be used to increase a company’s capital. The study was conducted through a qualitative research method with semistructured interviews as a collection method. The study has been based on theories such as pecking order-theory, trade-off theory, financial gap and various financing methods. The empiricism in the study consists of three semistructured interviews with respondents from three microenterprises within the retail sector. The study’s conclusion shows that microenterprises within the retail sector choose to finance their operations mainly with equity. The study’s investigated microenterprises perceive difficulties with bankloans as a financing method due to information asymmetry between entrepreneurs and financiers. All investigated microenterprises experience high competition in the retail sector.

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser. Tillverkningsbranschen har större anläggningstillgångar vilket anses göra det lättare för dem att få extern kredit enligt trade off-teorin. Tjänstebranschen däremot, med mer immateriella tillgångar skulle då föredra periodiseringsfonder eftersom enligt POT så föredrar mindre företag internt genererat kapital. Ett antal hypoteser ställs upp som sedan testas med chi-två. Resultatet motsäger delvis teorierna. Från studien framgår dock att de undersökta företagen i tjänstebranschen har större preferenser för användning av periodiseringsfond än tillverkningsbranschen. En slutsats från studien är alltså att branschtillhörighet har betydelse för kreditpreferenserna. För företagsstorlek går inte att dra några säkra slutsatser.