<p>Syftet med studien har varit att ta reda på hur 20 Svenska klädföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsättningar som krävs av företagen för ett framgångsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsättningar i klädföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill säga vilken ambition och vilka ställningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klädföretagens ambitioner och ställningstaganden gällande deras CSR-arbete innebär sett utifrån ett intressentperspektiv.</p><p>Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömässiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stå till svars för sin samhällspåverkan och deras sociala ansvar ska sträcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nå ett framgångsrikt arbete med frågor kring CSR krävs att de identifierar ansvarsområden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter. Klädföretagens arbete med CSR har gett skilda uttryck då de identifierats arbeta inom olika ställningstaganden och med olika ambitionsnivå. Tre viktiga faktorer har identifierats som största påverkan på ett företags ställningstagande vad gäller deras arbete med CSR, dessa faktorer är företagens egen tolkning av deras sociala ansvar, externa påtryckningar samt interna faktorer. En förutsättning för att klädföretagen ska kunna bedriva en stabil och lönsam verksamhet med ett framgångsrikt CSR-arbete är att de, förutom att beakta de ovan nämnda faktorer, har en god relation och för en kontinuerlig dialog med sina intressenter.</p>

Samhället har under de senaste decennierna börjat ställa mer krav på att företag ska implementera hållbarhetsarbete i sin dagliga verksamhet. Det finns dock företag som väljer att bortse från dessa förväntningar då de anser att hållbarhetsarbete har en negativ inverkan på lönsamheten i form av ökade kostnader, till exempel genom omstruktureringar och utbildningar. De företag som inte har valt att arbeta hållbart är de företag som inte har en långsiktig syn på hållbarhetsarbete och inte heller kunskap om de fördelar som det kan leda till, både för företaget i sig, miljön och samhället i stort. En undersökning har visat att flera börsnoterade bolag i Sverige fortfarande har mycket att arbeta med inom hållbarhetsområdet. Däremot ökar medvetenheten kring att företag kan medverka till en mer hållbar utveckling. Den forskningsfråga som då blir aktuell är hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hållbarhet med fokus på miljöansvar. Syftet med studien är att försöka identifiera de faktorer som bidrar till en hållbar verksamhet utan att ha en negativ påverkan på lönsamheten. Det är kvalitativ metod som tillämpas i studien. Kvalitativ metod utgår från att undersöka problemet på djupet och kan även visa hur totalsituationen ser ut vilket kan vara till hjälp då undersökningen behandlar olika stora företag i olika branscher. Det har genomförts intervjuer med chefer inom aktuellt område på sju olika bolag som är noterade på Nasdaq OMX och finns på listorna large, mid eller small cap.  Till stöd för studien kommer problemet och empirin att analyseras utifrån intressentteorin och legitimitetsteorin då intressenter och legitimitet kan påverka hållbarhetsarbetet och lönsamheten i ett företag.  Studien visar att bolag måste ha en långsiktig syn på hållbarhetsarbete för att det ska kunna gynna både miljön och lönsamheten. För att kunna förena lönsamhet och hållbarhet är utbildning grundläggande för samtliga inom organisationen då hållbarhetsarbetet måste integreras i varje del för att det ska få bästa möjliga effekt. Den kostnad som uppstår vid implementering av hållbarhetsarbete är endast kortsiktig och ses också som det enda negativa med att arbeta hållbart.  Det har även visat sig att det finns en förväntan från intressenterna att bolagen ska arbeta hållbart. Genom att uppfylla den förväntan som finns skapas legitimitet och förtroende vilket i sin tur har en positiv inverkan på alla berörda parter. / Society has in recent decades begun to make more demands on companies to implement sustainability initiatives in their daily operations. However, there are companies that choose to ignore these expectations when they consider their sustainability efforts to have a negative impact on the profitability in form of increased costs, such as restructuring and education. The companies who have not chosen to work sustainably is the companies that do not have a long term view of sustainability efforts, nor knowledge of the benefits that it can lead to, both for the company itself, the environment and society. A study has shown that several listed companies in Sweden still has much to work within terms of sustainability. However, it raises awareness that companies can contribute to a more sustainable development. The research question that becomes pertinent is how listed companies in Sweden combines profitability and sustainability. The purpose of the study is to identify the factors that contribute to a sustainable business without having a negative impact on the profitability. It is a qualitative method used in the study. Qualitative method assumes that the problem should be investigated thoroughly and can also show the overall situation which can be helpful when the survey deals with various sized companies in various industries. The study is based on interviews with sustainability managers in seven companies listed on the Nasdaq OMX and in the lists large, mid or small cap. In support of the study, the problem and the empirical data will be analyzed based on the stakeholder theory and legitimacy theory, as stakeholders and legitimacy can affect the sustainability work and profitability of a company. The study shows that companies need to have a long term view on sustainability work for it to be beneficial for both the environment and the profitability. Education within the organization is fundamental in order to reconcile profitability and sustainability. To get the best effect, sustainability must be integrated into every part of the company. The cost incurred in the implementation of sustainability initiatives is only short term and is also seen as the only negative thing about working sustainably. It has also been shown that there is an expectation from stakeholders that companies are to work sustainably. By fulfilling the expectations, the sustainability work will create legitimacy and trust, which in turn has a positive impact on all stakeholders.

Corporate Social Responsibility handlar om företagens sätt att ta företagsansvar. Begreppet har ingen enhetlig definition men handlar om hur företag ska ta ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar. CSR har från början varit ämnat för stora företag som haft resurser att arbeta med det. Med regeringens beslut om obligatorisk hållbarhetsrapportering för stora företag blev det tydligare att  de mindre företagen inte blev belysta i samma utsträckning, trots att de utgör majoriteten av företagen i Sverige.  Syftet med denna uppsats är att förklara vilken betydelse intressenter har för CSR-arbetet i småföretag inom restaurang- och livsmedelsbranschen och analysera på vilket sätt de påverkar arbetet med miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande.  För att uppnå syftet har vi utgått från en abduktiv metod. Vi har genom fem kvalitativa intervjuer samlat ihop det som utgör empirin för denna studie. Det har sedan analyserats mot teorin för att kunna besvara vår forskningsfråga. Arbetet med CSR drevs av ett flertal intressenter. Kunderna hade mer uttalade krav mot företagen än vad resterande intressenter hade. Däremot var det ägaren som hade den bestämmande rollen i vilka CSR - aktiviteter som skulle implementeras i verksamheten.

I en värld präglad av eskalerande miljöutmaningar, såsom klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald, är det av väsentlig betydelse att förstå kopplingen mellan upplevd politisk delaktighet och individens ansvar för miljön. Trots dessa påtagliga utmaningar finns det en brist på svensk kvantitativ forskning på temat. Forskningsområdet har tidigare undersökts kvalitativt eller genom kvantitativ metod med fokus på länder i Europa eller i världen i stort. Studien bidrar till att fylla en kunskapslucka genom att kvantitativ undersöka ett representativt urval av svenska individer, för att avgöra om upplevd politisk delaktighet har en effekt på individens ansvarskänsla för miljön på individnivå i en svensk kontext. Datamaterialet som används i studien är ESS omgång 8 från år 2016 där det angivna året hade kärnämnen som välfärdsattityder, klimatförändringar och energiförbrukning. För att få en djupare förståelse för fenomenet kontrollerades även effekten av kön, oro för klimatet, ålder, antal utbildningsår samt politisk tillhörighet på svenskars ansvarskänsla för miljön. Studien resulterade i ett positivt samband mellan upplevd delaktighet och ansvarskänsla för miljön, oro för klimatet uppvisade en positiv effekt på ansvarskänslan för miljön, och kvinnor kände ett högre ansvar för miljön jämfört med män. Teorin deliberativ demokrati indikerar vikten av att inkludera medborgarna i politiska processer för att främja ett ökat miljöengagemang på individnivå och Foucaults begrepp biomakt är ett användbart verktyg för att förstå internaliserade beteenden som staten diskret formar.

<p><strong>Corporate Social Responsibility</strong></p><p>This thesis intends to exam the strategic use of Corporate Social Responsibility within fifthteen different companies, classified/divided into three various industries. The aim is to compare the three different industries, to look for disparities and similarities in their use of CSR. The disseration looks into both variance and resemblance in the use of Corporate Social Responsibility between the companies within the same branch of trade and between the industries.</p><p><strong>The industries of intrest</strong></p><p>The three industries that the study has focus on is consumer, manufacturing and service related industries. Where the consumer industry is classified as companies with direct sales towards private consumers, the physical citizen. The manufacturing industry is classified as companies that manufacture products but that does´nt sell their products directly to the regular consumer. The manufacturing industry contains of companies which maincustomer is other companies. The services industry consists of companies that only sell different kinds of services and no physical goods nor any production of goods.</p><p><strong>Selected Companies </strong></p><p>All the businesses in the thesis is swedish companies selected from a list consisting of companies with the highest turnovers in Sweden, excluding subsidaries. All of the selected companies is choosen among the companies within the hundred highest turnovers in Sweden. The selected companies for the study is IKEA, H&M, Ica, COOP and Shell within the consumer industry. Atlas Copco, SCA, Electrolux, Volvo Group and Skanska within the manufacturing industry and TeliaSonera, Vattenfall, SAS, Nordea and If Skadeförsäkran (insurance) within the service industry.</p><p><strong>The way of investigation </strong></p><p>The survey has looked into annual reports, sustainable reports and pressreleases to investigate and analys the companies and the industries occurrence and communication of their Corporate Social Responsibility. Among the occuring information collected regarding CSR, the study has focused on which way the firm has choosen to communicate, which projects they choose to support and get involved in. Finally it has also looked to which partners the choose to cooperate with. The years in focus has been 2006 to the end of april 2008, but with a head focus on 2006 years activity regarding Corporate Social Responsibility.</p><p> </p> / <p><strong>Inledning </strong></p><p>I dagens samhälle har den globala marknaden kommit att få allt större och större betydelse. För att kunna hantera den globala marknaden på ett mer hållbart sätt och för att utveckla en väg för säkrare hållbarutveckling efterfrågades riktlinjer från företag och större globala organisationer. Som en respons på denna efterfrågan skapades förenta nationernas initiativ Global Compact och företagen har börjat arbeta med Corporate Social Responsibility.  Global Compact och CSR är även en reaktion på en allt ökande omvärldsdebatt bland världens olika medier och invånare. Medvetenheten och välviljan att förändra och hjälpa sin omgivning har blivit en viktig faktor för såväl konsumenter, investerare så som den egna personalen inom de olika företagen. Tillsammans har detta skapat en stor betydande efterfrågan på ökat företagsansvar. Allt detta är faktorer som under senare år skapat en ny era för Corporate Social Responsibility.</p><p><strong>Syfte och Problemformulering </strong></p><p>Denna uppsats syftar till att främst undersöka hur företag strategiskt tillämpar och använder sig av CSR inom och mellan olika branscher. Att undersöka inom vilka områden företagen är verksamma inom, samt vilka samarbetspartners som har valts.   Uppsatsen ämnar kartlägga hur fördelningen av CSR – arbete ser ut inom områdena, miljö, socialt ansvarstagande och arbetsförhållanden, samt vilka samarbetspartners som valda aktörer utövar sin CSR genom. Vald tidsperiod för studien är verksamhetsåren 2006, 2007 samt perioden 1 januari – 15 maj 2008.</p><p><strong>Metod </strong></p><p>Uppsatsen baserar sig på en deduktiv surveyundersökning en kvantitativ ansats valdes där datan har varit av deskriptiv statistisk art, detta för att för att möjliggöra jämförelser mellan företagen och de olika branschområdena.   Datainsamlingen skedde från primärkällor, det vill säga genom att granska företagens pressreleaser, årsredovisningar och hållbarhetsrapporter/ CSR rapporter från den valda undersökningsperioden, dessa fanns tillgängliga på företagens hemsidor.   Studiens totala population Sverige har sedan fått fungera som en övergripande population åt de tre valda branschområdena, utgörande underpopulationer. Urvalet, företagen består av fem företag inom respektive bransch, där de utvalda företagen valts ut baserat på omsättning inom Sverige exklusive utländska dotterbolag.</p><p><strong>Bakgrund </strong></p><p><strong>Corporate Social Responsibility – Tre Dimensioner </strong></p><p>CSR kan delas in i tre underkategorier, socialt ansvarstagande, arbetsförhållanden och miljö. Socialt ansvarstagande handlar om att företagen skänker pengar till välgörande ändamål, men även att företagen försäkrar sig om att inte arbeta inom länder som exempelvis kränker de mänskliga rättigheterna.  Arbetsförhållanden är en del av CSR, det har blivit väldigt viktigt för företag att utvärdera arbetares arbetsförhållanden. Att produktionen sker på ett humant och rättvist sätt både inom den egna organisationen likaväl som vid inköp och produktion relaterat till externa aktörer.   Den del som kallas för miljö inom företagsansvar kan bestå av processer så som att utveckla produkter som kan tillverkas, användas och återvinnas under förhållanden som får så liten påverkan som möjligt på miljön. Företags miljöansvar kan dock även komma att tillämpas genom att företagen stödjer olika organisationer som arbetar för minskad miljöpåverkan.</p><p><strong>Analys </strong></p><p>Vid jämförelse av samarbetspartners mellan de olika branscherna, visade de sig att tjänsteföretagen var den bransch där de förekom minst samarbetspartners. Konsumentföretagen visade sig vara de företag med flest förekommande samarbeten. Gemensamt för alla företag var att valet av samarbetspartners var differentierat både mellan och inom branscherna.  Inom samtliga undersökta branschområden visade sig hållbarhetsrapporter vara den mest dominerade kommunikationsformen, hälften av all kommunikation under 2006 skedde via hållbarhetsrapporter. Minst förekommande för 2006 för de tre valda branschområdena var CSR - kommunikation via pressreleaser.  Miljöprojekt är de projekt som under 2006 var mest förekommande hos de tre branschområdena gemensamt, 66 projekt av totalt 145 projekt var under 2006 projekt inom miljö. Projekt relaterade till socialt ansvarstagande eller arbetsförhållanden var relativt lika förekommande, dock var projekt inom socialt ansvarstagande någon mer förekommande med 44 projekt av 145 mot arbetsförhållandens 35 av 145 projekt.</p><p><strong>Slutsatser </strong></p><p>Val av samarbetspartners skiljer sig mellan företagen och branscherna, det är endast ett fåtal samarbetspartners som förekommer hos flera företag. En anledning till detta skulle kunna vara att företagen inte väljer samma samarbetspartners, dels för att de har olika målsättningar med sitt CSR – arbete men även för att undvika en kamp om vilket företag som ger mest stöd till en viss organisation.   Hållbarhetsrapporter är den mest förekommande kommunikationsformen, en av anledningarna kan vara att rapportera kan användas av företagen för att skapa uppmärksamhet kring företagets CSR – arbete. Ett sätt att tydligt visa utåt mot intressenter att företaget har uppmärksammat CSR – trenden är genom att publicera CSR – rapporter.  Många företag kommunicerar sitt CSR – arbete via årsredovisningar, detta är ett enkelt sätt att kommunicera sitt engagemang till intressenter i form av finansiärer, investerare, aktieägare med flera. Många årsredovisningar innehåller en omfattande redogörelse över företagets arbete, som kan liknas vid en hållbarhetsrapport.   Sammanlagt för alla branscher så är det endast en liten del av företagens arbete inom CSR som kommuniceras via pressreleaser. En eventuell anledning till detta kan vara att företagen huvudsakligen vill kommunicera sitt CSR – arbete till intressenter i form av finansiärer, investerare, myndigheter, aktieägare med flera. Pressreleaser leder till publiceringar i olika former av media, vilket riktar sig till en större del intressenter än kommunikation via hållbarhetsrapporter och årsredovisningar.   Totalt sett för alla branscher är att miljöprojekten är övervägande, en anledning till detta är att företagen anpassar sig till intressenternas efterfrågan och för tillfället är miljöproblemet en dominerande fråga inom samhällsdebatten. Konsumenterna vill bidra till en bättre miljö och ett sätt att göra detta är just genom att köpa miljövänligare produkter och stötta de företag som är engagerade inom området. För finansiärer så är det viktigt att investera i företag som anses miljövänligare då detta minskar risken att företaget får negativ publicitet ledande till missnöjda kunder och en minskad vinst på grund av sin brist på miljöansvar.</p>

Corporate Social Responsibility This thesis intends to exam the strategic use of Corporate Social Responsibility within fifthteen different companies, classified/divided into three various industries. The aim is to compare the three different industries, to look for disparities and similarities in their use of CSR. The disseration looks into both variance and resemblance in the use of Corporate Social Responsibility between the companies within the same branch of trade and between the industries. The industries of intrest The three industries that the study has focus on is consumer, manufacturing and service related industries. Where the consumer industry is classified as companies with direct sales towards private consumers, the physical citizen. The manufacturing industry is classified as companies that manufacture products but that does´nt sell their products directly to the regular consumer. The manufacturing industry contains of companies which maincustomer is other companies. The services industry consists of companies that only sell different kinds of services and no physical goods nor any production of goods. Selected Companies All the businesses in the thesis is swedish companies selected from a list consisting of companies with the highest turnovers in Sweden, excluding subsidaries. All of the selected companies is choosen among the companies within the hundred highest turnovers in Sweden. The selected companies for the study is IKEA, H&amp;M, Ica, COOP and Shell within the consumer industry. Atlas Copco, SCA, Electrolux, Volvo Group and Skanska within the manufacturing industry and TeliaSonera, Vattenfall, SAS, Nordea and If Skadeförsäkran (insurance) within the service industry. The way of investigation The survey has looked into annual reports, sustainable reports and pressreleases to investigate and analys the companies and the industries occurrence and communication of their Corporate Social Responsibility. Among the occuring information collected regarding CSR, the study has focused on which way the firm has choosen to communicate, which projects they choose to support and get involved in. Finally it has also looked to which partners the choose to cooperate with. The years in focus has been 2006 to the end of april 2008, but with a head focus on 2006 years activity regarding Corporate Social Responsibility. / Inledning I dagens samhälle har den globala marknaden kommit att få allt större och större betydelse. För att kunna hantera den globala marknaden på ett mer hållbart sätt och för att utveckla en väg för säkrare hållbarutveckling efterfrågades riktlinjer från företag och större globala organisationer. Som en respons på denna efterfrågan skapades förenta nationernas initiativ Global Compact och företagen har börjat arbeta med Corporate Social Responsibility.  Global Compact och CSR är även en reaktion på en allt ökande omvärldsdebatt bland världens olika medier och invånare. Medvetenheten och välviljan att förändra och hjälpa sin omgivning har blivit en viktig faktor för såväl konsumenter, investerare så som den egna personalen inom de olika företagen. Tillsammans har detta skapat en stor betydande efterfrågan på ökat företagsansvar. Allt detta är faktorer som under senare år skapat en ny era för Corporate Social Responsibility. Syfte och Problemformulering Denna uppsats syftar till att främst undersöka hur företag strategiskt tillämpar och använder sig av CSR inom och mellan olika branscher. Att undersöka inom vilka områden företagen är verksamma inom, samt vilka samarbetspartners som har valts.   Uppsatsen ämnar kartlägga hur fördelningen av CSR – arbete ser ut inom områdena, miljö, socialt ansvarstagande och arbetsförhållanden, samt vilka samarbetspartners som valda aktörer utövar sin CSR genom. Vald tidsperiod för studien är verksamhetsåren 2006, 2007 samt perioden 1 januari – 15 maj 2008. Metod Uppsatsen baserar sig på en deduktiv surveyundersökning en kvantitativ ansats valdes där datan har varit av deskriptiv statistisk art, detta för att för att möjliggöra jämförelser mellan företagen och de olika branschområdena.   Datainsamlingen skedde från primärkällor, det vill säga genom att granska företagens pressreleaser, årsredovisningar och hållbarhetsrapporter/ CSR rapporter från den valda undersökningsperioden, dessa fanns tillgängliga på företagens hemsidor.   Studiens totala population Sverige har sedan fått fungera som en övergripande population åt de tre valda branschområdena, utgörande underpopulationer. Urvalet, företagen består av fem företag inom respektive bransch, där de utvalda företagen valts ut baserat på omsättning inom Sverige exklusive utländska dotterbolag. Bakgrund Corporate Social Responsibility – Tre Dimensioner CSR kan delas in i tre underkategorier, socialt ansvarstagande, arbetsförhållanden och miljö. Socialt ansvarstagande handlar om att företagen skänker pengar till välgörande ändamål, men även att företagen försäkrar sig om att inte arbeta inom länder som exempelvis kränker de mänskliga rättigheterna.  Arbetsförhållanden är en del av CSR, det har blivit väldigt viktigt för företag att utvärdera arbetares arbetsförhållanden. Att produktionen sker på ett humant och rättvist sätt både inom den egna organisationen likaväl som vid inköp och produktion relaterat till externa aktörer.   Den del som kallas för miljö inom företagsansvar kan bestå av processer så som att utveckla produkter som kan tillverkas, användas och återvinnas under förhållanden som får så liten påverkan som möjligt på miljön. Företags miljöansvar kan dock även komma att tillämpas genom att företagen stödjer olika organisationer som arbetar för minskad miljöpåverkan. Analys Vid jämförelse av samarbetspartners mellan de olika branscherna, visade de sig att tjänsteföretagen var den bransch där de förekom minst samarbetspartners. Konsumentföretagen visade sig vara de företag med flest förekommande samarbeten. Gemensamt för alla företag var att valet av samarbetspartners var differentierat både mellan och inom branscherna.  Inom samtliga undersökta branschområden visade sig hållbarhetsrapporter vara den mest dominerade kommunikationsformen, hälften av all kommunikation under 2006 skedde via hållbarhetsrapporter. Minst förekommande för 2006 för de tre valda branschområdena var CSR - kommunikation via pressreleaser.  Miljöprojekt är de projekt som under 2006 var mest förekommande hos de tre branschområdena gemensamt, 66 projekt av totalt 145 projekt var under 2006 projekt inom miljö. Projekt relaterade till socialt ansvarstagande eller arbetsförhållanden var relativt lika förekommande, dock var projekt inom socialt ansvarstagande någon mer förekommande med 44 projekt av 145 mot arbetsförhållandens 35 av 145 projekt. Slutsatser Val av samarbetspartners skiljer sig mellan företagen och branscherna, det är endast ett fåtal samarbetspartners som förekommer hos flera företag. En anledning till detta skulle kunna vara att företagen inte väljer samma samarbetspartners, dels för att de har olika målsättningar med sitt CSR – arbete men även för att undvika en kamp om vilket företag som ger mest stöd till en viss organisation.   Hållbarhetsrapporter är den mest förekommande kommunikationsformen, en av anledningarna kan vara att rapportera kan användas av företagen för att skapa uppmärksamhet kring företagets CSR – arbete. Ett sätt att tydligt visa utåt mot intressenter att företaget har uppmärksammat CSR – trenden är genom att publicera CSR – rapporter.  Många företag kommunicerar sitt CSR – arbete via årsredovisningar, detta är ett enkelt sätt att kommunicera sitt engagemang till intressenter i form av finansiärer, investerare, aktieägare med flera. Många årsredovisningar innehåller en omfattande redogörelse över företagets arbete, som kan liknas vid en hållbarhetsrapport.   Sammanlagt för alla branscher så är det endast en liten del av företagens arbete inom CSR som kommuniceras via pressreleaser. En eventuell anledning till detta kan vara att företagen huvudsakligen vill kommunicera sitt CSR – arbete till intressenter i form av finansiärer, investerare, myndigheter, aktieägare med flera. Pressreleaser leder till publiceringar i olika former av media, vilket riktar sig till en större del intressenter än kommunikation via hållbarhetsrapporter och årsredovisningar.   Totalt sett för alla branscher är att miljöprojekten är övervägande, en anledning till detta är att företagen anpassar sig till intressenternas efterfrågan och för tillfället är miljöproblemet en dominerande fråga inom samhällsdebatten. Konsumenterna vill bidra till en bättre miljö och ett sätt att göra detta är just genom att köpa miljövänligare produkter och stötta de företag som är engagerade inom området. För finansiärer så är det viktigt att investera i företag som anses miljövänligare då detta minskar risken att företaget får negativ publicitet ledande till missnöjda kunder och en minskad vinst på grund av sin brist på miljöansvar.

Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga och motverka mobbning enligt arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utöva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet vad gäller arbetsmiljörätt. Arbetsmiljöverket är därmed ansvarig för att se till att regleringen på området följs. I och med AFS 1993:17 var Sverige det första landet i världen att fördöma mobbning genom lag. Sedan dess har ingen arbetsgivare fällts. En provocerad uppsägning innebär att arbetstagarens åtgärd har föranletts av arbetsgivaren och att denne då har handlat på ett sätt som inte överensstämmer med god sed på arbetsmarknaden eller som annars måste anses otillbörligt, till exempel genom trakasseriåtgärder mot arbetstagaren. I belgisk rätt utgör lag av den 4 augusti 1996 om välfärd för arbetstagare under utförande av sitt arbete grunden för lagstiftningen om säkerhet och hälsa i arbetet och kompletteras av förordningar. Efter utvärdering av 2002 års lag tillkom ny lagstiftning år 2007 genom den kungliga förordningen av den 17 maj 2007 om förebyggande av psykosocial stress. Om mobbningen är kvar efter genomförandet av åtgärder, alternativt om arbetsgivaren underlåter att vidta lämpliga åtgärder emot mobbning, griper förebyggande rådgivaren och inspektionen om välfärd in med arbetstagarens samtycke. I lag av den 4 augusti 1996 om välfärd för arbetstagare under utförande av sitt arbete ges ett skydd för arbetstagaren mot uppsägning samt en omotiverad ensidig förändring utav arbetsvillkoren för den som känner sig utsatt för mobbning. För att effektivisera den svenska lagregleringen som redan finns samt öka fastställda sanktionsavgifter föreslås i SOU:n 2011:57 en bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner, att avkriminalisera vissa överträdelser och istället införa sanktionsavgifter eller andra liknande avgifter.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur 20 Svenska klädföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsättningar som krävs av företagen för ett framgångsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsättningar i klädföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill säga vilken ambition och vilka ställningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klädföretagens ambitioner och ställningstaganden gällande deras CSR-arbete innebär sett utifrån ett intressentperspektiv. Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömässiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stå till svars för sin samhällspåverkan och deras sociala ansvar ska sträcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nå ett framgångsrikt arbete med frågor kring CSR krävs att de identifierar ansvarsområden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter. Klädföretagens arbete med CSR har gett skilda uttryck då de identifierats arbeta inom olika ställningstaganden och med olika ambitionsnivå. Tre viktiga faktorer har identifierats som största påverkan på ett företags ställningstagande vad gäller deras arbete med CSR, dessa faktorer är företagens egen tolkning av deras sociala ansvar, externa påtryckningar samt interna faktorer. En förutsättning för att klädföretagen ska kunna bedriva en stabil och lönsam verksamhet med ett framgångsrikt CSR-arbete är att de, förutom att beakta de ovan nämnda faktorer, har en god relation och för en kontinuerlig dialog med sina intressenter.

The aim of this thesis is to examine how the EU directive 2004/35/EC on environmental liability impacts the Swedish administrative legal order. The thesis examines the directive through two main EU principles - the principle of good administration and the principle of procedural autonomy. The EU principle of good administration as a concept contains various procedural and substantive obligations that make up the subject for examination of the directive, both as regulated in the directive and as general principles of EU law. The directive is analyzed using a comparative method to determine to what extent the procedural and substantive principles of the directive impacts the Swedish administrative law, and weather or not the Swedish regulations comply with the EU principle of good administration. The results of the study shows that, althought there’s a general principle of national procedural autonomy, the EU principles of good administration do affect the Swedish administrative regulation in various aspects, through the implementaion of the directive on environmental liability as well as general principles of EU law. Furthermore the study shows that the Swedish regulations that are used to implement the directive don’t always act in accordance with the EU principles of good administration in certain areas, which potentially could restrain the impact of the directive in the Swedish legal order.

Corporate Social Responsibility (CSR) handlar om hur företag kan ta ansvar för det samhälle som de verkar inom och innefattar såväl miljöansvar som socialt ansvar. Det är ett högaktuellt ämne som diskuterats länge, men som fick fart under 50-talet. Som ett resultat av diskussionen har trycket på att företag ska bedriva ett CSR-arbete ökat från såväl kunderna och konsumenterna som från andra intressenter som påverkas av företagets arbete. För att hantera de ökande förväntningarna kan företag implementera CSR i deras affärsmodell.Syftet med studien är därför att skapa förståelse för hur CSR kan implementeras i ett företags affärsmodell. För att uppfylla syftet har en kvalitativ studie utförts. Den empiriska datan samlades in genom telefonintervjuer hos ett företag som ligger i framkant med sitt CSR-arbete. Den teoretiska referensramen syftar till att skapa förståelse för de aspekter av CSR som är särskilt relevanta för ett företags affärsmodell. Den teoretiska referensramen täcker miljö- och samhällsansvar, kommunikationsstrategier, CSR-initiativ, intressenter, CSR-kommunikation, konkurrensfördelar samt motivationsfaktorer. För att ett företag ska kunna implementera CSR i sin affärsmodell krävs ett noga genomtänkt arbete inom samtliga delar av företagets affärsmodell. I ingen av affärsmodellens beståndsdelar får CSR-aspekten ignoreras, eftersom CSR-arbetet bör vara integrerat i samtliga delar av affärsmodellen. Detta innebär inte att företaget inte kan välja att lägga mer fokus på specifika delar av affärsmodellen. Företaget bör däremot känna till att det kan uppstå problem om en del av affärsmodellen är alltför bristfällig, eftersom alla delar av affärsmodellen hör ihop. Ett företag bör dessutom ha en god kommunikation med deras intressenter och resten av marknaden, ta ansvar för samhället och miljön, känna till deras konkurrensfördelar och kontinuerligt arbeta med olika CSR-initiativ. / Corporate Social Responsibility (CSR) is about companies and their responsibilities towards the society in which they operate. The term covers societal- as well as environmental responsibilities, which are topics that have been discussed for a long time, especially since the 50’s. As a result of the discussion, consumers, customers and other stakeholders have increased their expectations on corporate responsibilities. To better cope with the increasing expectations, a company can implement CSR into their business model. This led to the purpose of the paper, which is to create an understanding of how CSR can be implemented into a company's business model. To fulfill the purpose, a qualitative research has been conducted. The empirical data was gathered through phone interviews and the interviewed company was chosen for being known for their CSR. The chosen theoretical framework covers aspects that are considered to be connected to the components of a business model. The theoretical framework covers societal- and environmental responsibilities, communication strategies, CSR-initiatives, CSR-communication, competitive advantages and motivational factors. A company needs to dedicate a considerable amount of time into evaluating and deciding on how to implement CSR into each component of their business-model. None of the components of a company's business model can be left out from the CSR work that the company wishes to conduct. If one component is inadequate, the whole company can be affected since all the components are well connected. However, the company can still decide on which parts of the business-model they want to put emphasis on. The company should have a good communication with their stakeholders and the rest of the market, take responsibility for the society and the environment, know their competitive advantages and continuously work with different CSR-initiatives.