Global ETD Search

21	Hållbarhetsredovisning : Till vem är den skriven? / Sustainability report : To whom is it written? Kolbe, Malin, Haji Weheliye Raage, Samira January 2012 (has links) Miljömedvetenhet är ett begrepp som används flitigt idag både i företagsvärlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de ställer allt högre krav på företagens produkter och tjänster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och många företag väljer att lägga stora resurser inom hållbar utveckling för att uppnå konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvärlden skapar dem en hållbarhetsredovisning där dem talar om sitt ansvar för omvärlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hållbarhetsredovisning är det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hållbarhetsredovisning ska utformas är frivilligt och variationen gör att det kan bli svårt för ett otränat öga att tolka och jämföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hållbarhetsredovisning är att företagen väljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats är att granska och tolka hållbarhetsredovisningarna från nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att få svar på frågan till vem deras hållbarhetsredovisning är skriven.För att uppnå vårt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fått från bolagens hållbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har då kommit fram till att bolagens hållbarhetsredovisningar lägger fokus och riktar sig till olika intressenter. En anledning till detta kan vara att det inte finns ett internationellt ramverk för hur hållbarhetsrapporterna skall se ut, att det är företagets egna ambitioner för hur mycket resurser de vill lägga ner på forskning och utveckling. Social Responsibility Financial Responsibility Legitimitetsteorin Environmental Responsibility legitimacy theory SAS SAS Finnair Norwegian Airlines Finnair Lufthansa Airlines Socialt ansvar Ekonomiskt ansvar Miljöansvar Intressentteorin och Institutionellteori Social Sciences Samhällsvetenskap
22	Om miljöproblemen hänger på mig : Individer förhandlar sitt ansvar för miljön / lf handling environmental problems is up to me : lndividuals negotiate their environmental responsibility Dahl, Emmy January 2014 (has links) När den svenska klimatdebatten intensifierades under 2000-talets första decennium tilldelades allmänheten en särskild roll. I den mediala och politiska debatten verkade lösningen på miljöproblemen intimt förknippad med individers livsstilar. I den här avhandlingen betraktas det synsättet som del av en pågående individualisering av miljöansvar. Med en poststrukturalistisk feministisk utgångspunkt hanteras det individualiserade miljöansvaret som en specifik diskurs. Diskursen beskriver individer som de centrala aktörerna som ska motverka miljöproblemen. Hur individer förhåller sig till rimligheten i en sådan ansvarsfördelning eller förstår innebörden av ett sådant ansvar är emellertid oklart. Syftet med avhandlingen är att utforska hur individer begripliggör och förhandlar diskursen om individuellt miljöansvar i gruppsamtal. För att förstå hur individer kan positionera sig i relation till diskursen analyseras tolv fokusgruppsamtal med personer som befinner sig i olika livssituationer och har olika erfarenheter av miljöfrågor och resande. Samtalsdeltagarnas förhandlingar av diskursens innebörd och relevans analyseras. Avhandlingen undersöker vilka andra diskurser som stödjer, konkurrerar med eller utgör motdiskurser till den individualiserade miljödiskursen. Därmed framgår hur individer kan införliva eller göra motstånd mot miljödiskursens verklighetsbeskrivning. I avhandlingen undersöks även vilka subjektspositioner som görs problematiska respektive oproblematiska i relation till ett individualiserat miljöansvar. Det bidrar med insikt om hur diskurser knutna till genus och klass kan positionera individer som i olika grad eller på olika sätt ansvariga för sin miljöpåverkan. Analysen visar hur individuellt miljöansvar förknippas med resursstarka och oberoende individer, individer som kan tänka sig att agera utan stöd från vare sig omgivningen eller stödjande samhällsstrukturer. Samtalsdeltagare i studien beskriver det individualiserade miljöansvaret som alltifrån moraliskt viktigt och positivt till orimligt och orealistiskt. Konkurrens mellan individer följer i diskursens spår. Både personer som tar på sig stort ansvar och de som inte förmår eller vill leva upp till idealet om att förändra sin livsstil pekas ut som problematiska. Samtidigt hamnar andra potentiella ansvarstagare och politiska arenor ofta i skymundan. Därtill riktar vissa samtalsdeltagare misstro mot samhällets förmåga att överhuvudtaget hantera miljöproblem, vilket tolkas som en aspekt av det individualiserade miljöansvarets dominans. / Over the last decade, the behaviors and lifestyles of the Swedish public have been depicted as having important environmental effects by both politicians and the media in Sweden. In this thesis, this is regarded as part of an ongoing tendency to individualize environmental responsibilities. Using a feminist poststructuralist point of departure, this individualized environmental responsibility is understood as a particular discourse that frames individuals as essential actors in handling environmental problems. How individuals position themselves in relation to the reasonableness and meaning of these responsibilities, however, is still an open question. The aim is to explore how individuals make scnse of and negotiate the discourse of individual environmental responsibility in group discussions. Twelve focus group conversations involving people in various life situations and with various expericnces of environmental issues and travelling are analyzed. The analysis investigates how the focus group participants position themselves in relation to the discoursc and, thus, negotiate its meaning and relevance. The analysis seeks to understand what other discourses support, compete with, or challenge the discourse of individual environmental responsibility in order to illuminate how individuals can incorporate or resist this particular discursive description of the world. The thesis also investigates what subject positions are made troubled or untroubled by the focus group participants, which reveals how gender and dass discourses position individuals as in various ways or to various degrees responsible for their individual impact on the environment. The analysis suggests that the discourse of individual environmental responsibility privileges independent, self-governing individuals, that is, people who assume responsibility without demanding either societal or social support. Some focus group participants depict individual environmental responsibility as morally significant and beneficial, while others depict it as unrealistic and unacceptable. The discourse seems to engender competition between individuals. Both people acting as highly environmentally responsible and people acting as unable or unwilling to take environmental responsibility are framed as troubled individuals in the conversations. Concurrently, other potential environmentally responsible actors and political scenes are often neglected. The discourse of individual environmental responsibility dominates; for some focus group participants, this discourse leads toa lack of faith in societal ability to handle environmental problems. environmental discourse environmental politics feminist poststructuralism focus groups positioning negotiating gender dass gender discourse subject position troubled/untroubled subject positions Individualiserat miljöansvar miljödiskurs miljöpolitik feministisk poststrukturalism fokusgrupper positionering förhandling genus klass genusdiskurser subjektspositioner
23	Unga vuxnas uppfattningar och upplevda ansvar om turismens miljöpåverkan Nilsson, Angelica, Öhman Lundin, Malin January 2018 (has links) Turismindustrin är en bransch som allt mer ökar och bidrar till en mycket positiv utveckling i form av arbetstillfällen, kulturutbyte och många andra positiva aspekter. Men då det även bidrar till negativ inverkan på jordens miljö, som hotas av förstöras av det ökade resandet, måste branschen ta sitt ansvar och gå mot en mer hållbar framtid som också värnar om miljön. Det krävs av industrin att gå mot en allt mer hållbar framtid där miljön värnas om och negativa effekter minskas, ett arbete som även förväntas förvaltas av turisterna själva. Det har i tidigare studier visats på en stor skillnad mellan turisters attityd till miljöansvar och faktiska beteende. Individuella behov och preferenser prioriteras framför miljö och hållbart handlande i samband med en turistresa, är det då möjligt att placera ett större ansvar på den enskilda personen i framtiden? Syftet med denna studie är därför att undersöka unga svenska personers förståelse om den miljöproblematik som turism ger upphov till och vilket typ av ansvar den individuella personen är villig att ta för att minska denna problematik. Empirisk data har insamlats genom tio kvalitativa intervjuer med personer bosatta i Sverige i åldrarna 20-30 år, som reser utomlands i privat syfte minst en gång per år. Studiens resultat visar att det finns en viss förståelse för turismens negativa inverkan på miljön, men att det inte sätts i relation till det individuella resandet. Det spelar heller inte någon avgörande roll när en resa planeras eller utförs, utan det som prioriteras är framförallt individuella intressen och preferenser. Trots att ansvaret gentemot miljön anses vara stort upplevs det vara svårt att ta hänsyn till miljö innan och under en utlandsresa, då det riskerar hindra individuella intressen och huvudsakliga syften med att resa. Resultaten visar även på att förståelse för den miljöproblematik som det individuella resandet bidrar till är lågt. Det finns dock en tydlig önskan om mer information och möjlighet till att göra val som är mer fördelaktiga för miljön. Detta upplevs kunna bidra till att mer hänsyn tas till miljö i samband med utlandsresor. Något som på sikt kan innebära ett allt mer hållbart privatresande. / The tourism industry is growing every day and contributes to a more positive growth concerning work opportunities and cultural exchange to mention a few of the many positive effects. The industry also has a negative impact on the environment and is endangered to be destroyed due to the increased amount of travel, this is something which requires action from the industry that must head for a more sustainable future. It is required by the industry to aim for a more sustainable future where the environment is taken care of and negative effects decrease, a task that also is required by the tourists. Former studies have shown a significant difference between tourists’ attitude to environmental responsibilities compered to their actual behaviour. Individual needs and preferences are first priorities rather than environmental thinking and action connected toa trip. Is it therefore possible to put more individual responsibility on the people in the future? The purpose of this study is to examine knowledge of young adults living in Sweden about the problems that tourism contributes to and what kind of responsibility the individual person is willing to take in order to decrease these impacts. Empirical data has been collected thru ten qualitative interviews with persons living in Sweden, between the ages of 20-30 years old, that travels abroad for holidays at least once a year. The result of this study shows that there is some understanding for the negative effects that tourism cause to the environment, but not in relation to the individual travel. Neither does planning nor the traveling it self contain environmental thinking, what is mainly prioritised is mainly individual interests and preferences. Despite great perceived responsibility against the environment it is seendifficult to take the environment into account,before and during a holiday.As it risks interfering with individual interests and main purpose of traveling.The results also show that the perceived knowledge of environment problems caused by individual travelling and tourism is low. There is a clear wish for more information and abilities to make choices which are profitable for the environment. This indicates that more environmental responsibility might will be taken in relation to international travelling, which eventually will lead to a more sustainable travel. Tourism Environmental Responsibility Behaviour Motivation upplevt ansvar jämfört med beteende turism miljöansvar beteende motivation Other Natural Sciences Annan naturvetenskap Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap
24	Nybyggnad av konverteringsbara kontor : Praktiska och ekonomiska konsekvenser / Construction of convertible offices : Practical and Economical consequences Löwstett, Johan, Norberg, Emil January 2015 (has links) Frågan om hur kontorsbyggnader som är anpassade för att konverteras till bostäder är idag inte utredd för svenska förhållanden. I arbetet så visar vi hur marknadens aktörer ställer sig till konceptet. Vi redovisar vilka ekonomiska och byggtekniska förutsättningar som bör beaktas i en projektering och vilken påverkan dessa har på utformning och ekonomi. Den främsta förutsättningen för att konceptet ska fungera är var byggnaden är placerad. Det bästa läget har visat sig vara i områden där vilken verksamhet som kommer dominera är osäker eller verkar kunna ändras de kommande 10-20 åren. I det läget kan olika ekonomiska strategier användas, antingen som riskminimering vid osäker framtid eller för att på ett effektivare sätt använda marken i ett område där kommersiell verksamhet är lämpligast idag, men bostäder kommer passa bäst inom överskådlig framtid. Ifall konceptet är något som kommer kunna stärka miljöprofilen får idag sägas vara oklart. Idén har väckt störst intresse hos fastighetsägare som ser sig själva som långsiktiga med ett perspektiv som överstiger 10 år. Byggnadstekniskt så har de största utmaningarna vid konvertering av konventionella kontor identifierats till installationer och geometri. Det är inte möjligt att lösa dessa problem utan att göra avkall på andra faktorer som smalare huskroppar för att kunna placera lägenheter på ett lämpligare sätt eller andra typer av bjälklag som antingen bygger med i höjd eller ger längre produktionstid. Ekonomiskt så är den största utmaningen risken att förlora uthyrningsbar area som kan uppstå för att uppnå godtagbar geometri för bostäder. Konvertering leder till lägre nyttjande av fastigheten. Konceptet kan fungera som en lönsam försäkringspremie förutsatt att krav på exploateringen kan tillgodoses, vilket får anses vara svårt i dagsläget. Dessutom finns ett motstånd i branschen mot att betala för de merkostnader som uppstår. Risken för en fördröjd planprocess bör även ses som en kostsam faktor som minimierar möjligheter av konceptet. / The question about the construction of office buildings which are prepared to be converted into dwellings has not yet been sufficiently explored for Swedish conditions. In this report we will show how the markets participants approach the subject. We will show which conditions are necessary to consider during the construction process and the effects these have on the design and economy. The primary condition has been identified as the location of the building. It has been shown that an area where the future functions are uncertain, or susceptible to change in the coming 10-20 years, is the most suitable. In such an event different economic strategies may be applied, either as reduction of risks to answer to an uncertain future or to use the property in a more efficient way where a commercial function might be preferred today but residence will be the most suitable in a foreseeable future. As of construction, the biggest problem during conversions from offices to residence has been identified as geometry and installations. It is not possible to solve these without sacrificing different factors and may cause thinner buildings and different type of floor structures that may cause taller buildings or increased construction time. Economical, the toughest challenge is the risk of losing rentable area due to the adaptation of the buildings geometry, although key indicators are showing the efficiency of the property compared in this study indicates that there is no significant difference in that aspect. The concept might work as a profitable insurance provided that demands of development rate are met, which are considered difficult. Investment analysis shows that the building needs high vacancy rates for it to be profitable to convert the building. Apart from that there is also a resistance in the industry to pay for the additional costs that arises. Offices Dwellings Resilience Convertible Kvarteret Riga 2 Østensjøveien 27 Sweco Kontor Bostäder Resiliens Konvertering Kvarteret Riga 2 Østensjøveien 27 Sweco NCC Vasakronan Henning Larsen Architects Hållbarhet Miljöansvar CSR Miljöcertifiering Marknadsanalys Byggteknik Fastighetsvärdering Ombyggnation Nybyggnation Utvecklingsbara Anpassningsbara flexibla. Civil Engineering Samhällsbyggnadsteknik
25	Miljöbalkens avhjälpandeansvar - särskilt om verksamhetsutövarbegreppet och bakomliggande aktörer : En analys av nuvarande reglering och framtida möjligheter Samuelsson, Per January 2015 (has links) Syftet med denna uppsats är i första hand att utreda, analysera samt utvärdera den närmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrån de aktuella intressena på området är ändamålsenligt utformat. Den övergripande frågeställningen utgörs av om någon annan än den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och därmed det dit tillhörande avhjälpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemställning aktualiseras flertalet andra delfrågor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande. i) Under vilka förutsättningar kan bakomliggande aktörer svara såsom verksamhetsutövare och därmed omfattas av avhjälpandeansvaret? ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrättsliga åtaganden? iii) Hur förhåller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutet iv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sådan i sådant fall kan utformas? I förevarande uppsats aktualiseras därmed, av naturliga skäl, tre olika rättsområden; miljö-, EU- och associationsrätt men utgångspunkten är primärt miljörättslig. Verksamhetsutövarbegreppet Verksamhetsutövardefinition Avhjälpandeansvar Kreditgivaransvar Kontrollbegrepp Kontrollansvar Miljöansvar Miljöansvarsutredningen IPPC-direktivet Utvidgad ansvarskrets Utvidgat verksamhetsutövarbegrepp Uppdragstagares ansvar Förvaringsansvar Ansvar i koncernförhållanden Polluter pays principle PPP Principen om att förorenaren betalar Ansvarsgenombrott Bakomliggande aktörer Efterbehandling Efterbehandlingsansvar Miljöansvarsdirektivet Industriutsläppsdirektivet Sevesodirektivet Miljörätt Associationsrätt EU-rätt Moderbolag Dotterbolag Miljöbalk
26	Licence to Talk : Sustainability Managers and their Managerial Realities within the Corporate Sustainability Paradox El hajjari Borg, Mounia, Sundberg, Elin January 2021 (has links) While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature. Sustainability managers sustainability-dedicated professionals sustainable development sustainable management corporate sustainability corporate paradox CSR stakeholders governance sustainability strategies communication strategic communication sustainability reporting non-financial disclosure private sector in Sweden paradox approach paradox perspective business case social and environmental responsibility organizations multinationals MNC Nils Brunsson organizational theory organizational hypocrisy neo-institutionalism organizational individuals decision-making action business operations isomorphism institutional logics market logics reporting frameworks GRI global reporting initiative walk the talk change making change agent systemic change behaviour and human resources identity work organizational sociology legitimacy Hållbarhetschefer hållbarhetsrelaterade roller hållbar utveckling hållbar ledning hållbarhet paradox CSR intressenter styrning hållbarhetsstrategier kommunikation strategisk kommunikation hållbarhetsrapportering icke-finansiell information privat sektor i Sverige paradox perspektiv affärsstrategi socialt och miljöansvar organisationer multinationella företag MNC Nils Brunsson organisationsteori organizational hypocrisy hyckleri neo-institutionalism organisatoriska individer individnivå beslutsfattande affärsverksamhet isomorfism institutionell logik marknadslogik rapporteringsramverk GRI global reporting initiativ walk the talk förändringsarbete förändringsagent systemförändring beteende och mänskliga resurser identitetsarbete organisatorisk sociologi legitimitet externa och interna påtryckningar. Social Sciences Samhällsvetenskap

Page generated in 0.0396 seconds