Textilindustrin arbetar i nuläget med omfattande hållbarhetsarbeten för att motverka den negativa miljöpåverkan som de snabba modecyklerna inom modebranschen bidrar till. Ett sätt för företag att förmedla hållbarhet till kund kan vara genom miljömärkning. Ett företag som kommunicerar sitt hållbarhetsarbete på ett sådant sätt är Velour by Nostalgi. Företaget lanserade år 2017 världens första Svanenmärkta denimprodukter. Denna fallstudie undersöker därför hur Velour by Nostalgi kommunicerar Svanenmärkningen till kund samt hur kunderna uppfattar märkningen. En observationsstudie av Velour by Nostalgi har genomförts för att undersöka hur företaget kommunicerar Svanenmärkningen till kund. För att få en mer djupgående förståelse i företagets kommunikation har även intervjuer med företagets butiksbiträden genomförts. Vidare genomfördes även en enkätundersökning med företagets kunder för att studera hur kunderna uppfattar företagets kommunikation av Svanenmärkningen. Utfallet av dessa undersökningar påvisar att företagets uppfattning av hur kommunikationen tas emot av kunderna inte stämmer överens med hur kunderna faktiskt uppfattar informationen. Studiens resultat indikerar på att Velour by Nostalgi upplever att kunskapsnivån hos deras kunder är högre än vad det i själva verket är. Till följd av detta uppfattar inte kunderna informationen på det sätt som företaget eftersträvar. Vidare konstaterar studien att företaget bör arbeta med nya strategier för att öka kundernas kunskapsnivå gällande hållbarhet. På så sätt kan kommunikationen av Svanenmärkningen ske mer effektivt, och det brus som uppstår i kommunikationen reduceras i takt med att kundernas kunskapsnivå ökar.

Bygg- och fastighetsbranschens miljöpåverkan är ingen hemlighet. Enligt en undersökning som baserats på flertalet miljöindikatorer från Boverket motsvarade det årliga utsläppet av växthusgaser i genomsnitt 13 miljoner ton under perioden 2008–2011 Det och mycket annat har gjort att stora aktörer inom byggbranschen, däribland Veidekke och Skanska valt att ansluta sig till miljöcertifieringssystem som en medveten satsning för en mer skonsam miljö. Åke Sundvall Byggnads AB är ett av dessa företag. Rapporten behandlar miljöcertifiering av Svanen och omfattar studier kring den verksamhetsanpassning som krävs för att säkerställa att tillhörande kriterier uppfylls. Syftet är att andra aktörer och företag med fördel ska ta del av denna rapport för att på ett effektivt sätt kunna styra sin arbetsberedning inför en eventuell licensansökan. Genom deltagande i en aktuell grundlicensansökan och direkt kontakt med berörda yrkesområden har verksamhetsarbetet studerats. Studien visar på en omfattande hantering av verifieringsdokument och ett administrativt arbete som anses kräva en samordnare med fokus på ämnet. Kriteriedokumentet från Svanen, som innehåller och förklarar samtliga krav, används som underlag för godkännande av licens. Uppdelat i två delar består dokumentet av obligatoriska- samt poänggivande krav. För att säkerställa att kriterierna uppfylls i produktionsskedet krävs ett förarbete under projekteringen och inköp av tjänster. Det är av högsta prioritet att vital information kring miljöcertifieringsarbetet och dess kriterier i rätt tid kommuniceras ut vid upphandling av entreprenörer i syfte att skapa en kultur där man arbetar efter rätt styrdokument och process för säkerställande av kriterieuppfyllnad. / The environmental impact from the construction and real estate line of business is not a secret. According to an investigation based on multiple environmental indicators from Boverket, the yearly release of greenhouse gases corresponded to an average of 13 million tons during the period 2008-2011. Many other factors have also resulted in major companies within the construction industry (see Veidekke, Skanska) joining eco-labeling systems as an aware investment for a more lenient environment. Åke Sundvall Byggnads AB is one of these companies. The study covers the Nordic Swan eco-labeling and comprises studies within the activity adaptation needed to ensure that associated criteria are met. The purpose is that other actors and companies will use this report in order to effectively lead their work set for an eventual license application. The business work has been studied through participation in a current basic license application and direct contact with concerned professions. The study shows an extensive management of verification documents and administrative work that is considered requiring a coordinator focusing on the subject. The criteria document from Svanen, which includes and explains all requirements, is used as a foundation for license approval. The document is divided into two parts; mandatory- and scoring requirements. In order to ensure that the criteria are exceeded in the production stage, a preparatory work during the projection is needed as well as purchase of services. It is of the highest priority that vital information concerning the environmental certification work and it´s criteria are communicated in time during procurement of entrepreneurs. This, in order to create a culture where you work after correct control documents and processes to ensure fulfillment of criteria.

<p>1989 beslöt Nordiska ministerådet att införa en nordisk, enhetlig miljömärkning som fick Svanen som symbol. 1999 var Svanens kriterier för miljömärkning av hotell färdigställda och kunde sättas i bruk. I detta arbete har det undersökts om hotell som är, eller arbetar för att bli Svanmärkta får en större miljövinst än resten av samhället innom tre områden; osorterade sopor, energi samt vatten. Här undersöks också vilka åtgärder som dessa hotell genomför samt varför de har valt att Svanmärka sig. En undersökning om Svanen uppfyller de intentioner riksdag och regering hade när de införde SIS Miljömärkning genomförs också med de undersökta hotellen som utgångspunkt. Samt hur miljömärkning i stort är kopplat till vissa delar innom ekologisk modernisering. </p><p>Nio hotell har undersökts varav tre konferenshotell och sex stadshotell. Flera utav dessa hotell Svanmärkte sig för att signalera sitt miljöarbete utåt eller för att marknadsföra sig. Att göra något i marknadsföringssyfte tyder på att man tror att de man marknadsför sig för att vara kan leda till större ekonomisk vinst. Detta är en av flera kopplingar mellan ekonomi och miljö. </p><p>Utifrån de undersökta hotellen observeras att de i medeltal minskat sin mängd osorterade sopor med cirka 53 %, mängd använd energi med ungefär 22 % samt mängd använt vatten med runt 7 %. Detta är en större minskning än resten av samhället vad det gäller mängd osorterade sopor samt mängd använd energi. Minskningen av vatten användningen är ungefär lika stor som i resten av samhället. En tolkning av detta är att Svanen, då det gäller hotell, har lyckats relativt väl med att uppfylla den del av regeringens mål som innebär att Svanen ska vara bättre ur miljösynpunkt än andra jämförbara produkter eller tjänster. Dessutom har Svanmärkta varor ökat i popularitet vilket uppfyller en annan del av målet som innebär en stimulering av användning av miljöanpassade varor.</p>

<p>Flygbranschen är en global industri som expanderar snabbt och i och med detta ökar också belastningen på miljön genom flygets miljöpåverkan. Ett verktyg som kan användas för att försöka förändra kursen mot en mer hållbar verksamhet är miljömärkning. I Sverige är flygbranschen ett område som det inte existerar några miljömärkningar inom och LFV i Sverige har blivit intresserad av att införa någon typ av miljömärkning av flygplatser.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett utkast till kriterier för en miljömärkning av Grön flygplats som baseras på flygplatsernas mest betydande miljöaspekter. Studien bygger på RPS-modell, material från enkäter, intervju och dokument. Fenomenet Grön flygplats analyseras sedan med hjälp av teorin om ekologisk modernisering för att få en förståelse för detta fenomen. Ekologisk modernisering kopplar ihop ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn, inom denna teori anses vetenskapen och teknologin som viktiga och tillräckliga medel för att lösa och kontrollera miljöproblemen.</p><p>Resultatet av flygplatsernas mest betydande miljöaspekter blev totalt sju stycken. Orsaken till att dessa sju blev de mest betydande miljöaspekterna tolkas som att dessa beror på den centrala plats som en flygplats har med mycket människor i rörelse samt dess geografiska läge. Utefter de betydande miljöaspekterna har kriterierna för Grön flygplats utarbetats vilka totalt blev 17 stycken. Kriterierna skulle kunna överföras på flygplatser inom Norden då flygplatsernas geografiska läge har ett liknande klimat. En flygplats kan dock inte uppnå en hållbar verksamhet enbart på kriterier utan en förståelse måste även fås om att flygbranschen inte kan fortsätta växa som den gör idag. Visionerna om Grön flygplats bygger i likhet med ekologisk modernisering på ekonomisk tillväxt och industriell effektivisering.</p>

Flygbranschen är en global industri som expanderar snabbt och i och med detta ökar också belastningen på miljön genom flygets miljöpåverkan. Ett verktyg som kan användas för att försöka förändra kursen mot en mer hållbar verksamhet är miljömärkning. I Sverige är flygbranschen ett område som det inte existerar några miljömärkningar inom och LFV i Sverige har blivit intresserad av att införa någon typ av miljömärkning av flygplatser. Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett utkast till kriterier för en miljömärkning av Grön flygplats som baseras på flygplatsernas mest betydande miljöaspekter. Studien bygger på RPS-modell, material från enkäter, intervju och dokument. Fenomenet Grön flygplats analyseras sedan med hjälp av teorin om ekologisk modernisering för att få en förståelse för detta fenomen. Ekologisk modernisering kopplar ihop ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn, inom denna teori anses vetenskapen och teknologin som viktiga och tillräckliga medel för att lösa och kontrollera miljöproblemen. Resultatet av flygplatsernas mest betydande miljöaspekter blev totalt sju stycken. Orsaken till att dessa sju blev de mest betydande miljöaspekterna tolkas som att dessa beror på den centrala plats som en flygplats har med mycket människor i rörelse samt dess geografiska läge. Utefter de betydande miljöaspekterna har kriterierna för Grön flygplats utarbetats vilka totalt blev 17 stycken. Kriterierna skulle kunna överföras på flygplatser inom Norden då flygplatsernas geografiska läge har ett liknande klimat. En flygplats kan dock inte uppnå en hållbar verksamhet enbart på kriterier utan en förståelse måste även fås om att flygbranschen inte kan fortsätta växa som den gör idag. Visionerna om Grön flygplats bygger i likhet med ekologisk modernisering på ekonomisk tillväxt och industriell effektivisering.

Det krävs att företag utvecklar sig för att vara konkurrenskraftiga på en ständigt föränderlig marknad. Ett sätt för företag i livsmedelsbranschen att differentiera sig är att endast använda ekologiska råvaror i framställningen av sin produkt. Om de gör det kan de bli godkända för miljömärkning och få använda KRAV:s logotyp på sin produkt. Den massmediala uppmärksamheten riktas allt mer på klimatkrisen vilket har gjort konsumenterna mer medvetna och villiga att påverka genom sitt eget agerande. Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur en KRAV-märkning kan påverka varumärke och konsumentbeteende. För att kunna besvara syftet har vi studerat teorier inom varumärkesforskning och beteendevetenskap. Empirin baseras på nio genomförda telefonintervjuer och relevant sekundärdata. Forskningsfrågorna ämnar presentera de för- respektive nackdelar som företag får av att KRAV-märka sina produkter samt hur en KRAV-märkning påverkar konsumenterna i hennes köpprocess. Uppsatsens slutsatser visar att de fördelar som märkningen kan erbjuda beror på hur välkänt företagets eget varumärke är. För redan välkända varumärken fungerar märkningen som ett komplement i företagets varumärkesstrategi och vara en genväg till en bättre image. Det ger en trovärdighetsstämpel och kan fungera som ett positioneringsverktyg. För mindre kända varumärken fungerar märkningen som en dörröppnare för nya marknadskanaler. De nackdelar som kan förekomma är urvattning av varumärket samt att lönsamheten är lägre än för de konventionella produkterna. KRAV-märkningen underlättar konsumentens köpprocess i affären och ger henne en garanti att varan är ekologiskt producerad. De nackdelar som finns med en KRAV-märkning är främst att de är dyrare än de konventionella produkterna och att ett uppskov av märken leder till förvirring bland konsumenterna. / There is a need for continuous development of the companies if they want to stay competitive in a constantly changing world. One way for companies in the industry of daily consumer goods to differentiate themselves is to only use organic raw material in their products. If they do so they can get certified and will be allowed to use KRAV:s brand on their product. The medial attention is focused on the climate crisis which has made the consumers aware of and more willing to influence through their actions. The aim of this thesis is to investigate the effects of the eco-label KRAV on the brand and consumer behaviour. To fulfill the aim we have studied branding and consumer behaviour theories. The empirical findings are based on nine phone interviews and relevant secondary data. The questions set up for investigation aims to present the advantages and disadvantages companies can experience through an eco-labeling as well as how an eco-label can influence the consumers in their buying process. The conclusions show that the advantages the eco-label can provide depend on how well-known the company’s own brand is. For brands that are already well-known the eco-label works as a complement in their branding strategy and can be a short cut to a better image. It gives a guarantee and can work as a means of positioning. For brands that are less known it can work as a tool to get in to new market channels. The disadvantages that can arise are that the brand can get blurred and the profitability is lower than for conventional products. The eco-label makes the buying process easier and gives the customer a guarantee for an organically produced product. The disadvantages with an eco-label for the customer are primarily that they are more expensive than the conventional products and that many labels can confuse the customer.

Konsumtion är något vi ägnar åt oss i vardagen och som inte går att komma ifrån. Nya möjligheter idag, vare sig det handlar om högre inkomst eller större utbud på marknaden, gör att det skapas nya begär och att den nya konsumtionen efter ett tag känns nödvändig. Idag konsumeras därmed fler varor än någonsin tidigare. Men konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön, och det under hela sin livscykel, från utvinning av råvara till då den blir till avfall. Konsumtion av mode är ett exempel på konsumtion där man uttrycker sina begär och sin längtan. Mode som ofta uttrycks genom kläder ger stimulans till konsumtion och mode och trender förändras snabbt, vilket innebär att det är svårt att hålla kolla på hela produktionsledet och hur miljön påverkas. Om konsumtion av mode har negativa effekter på miljön lyder frågan ifall det då är möjligt att konsumera mode på ett sätt som är mer hållbart. Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall det är möjligt att kombinera ett modeintresse med en miljömedvetenhet. Det som undersöks är bland annat ifall mode kan konsumeras på ett hållbart sätt, samt vilka möjligheter och svårigheter det finns med att kombinera mode med miljö. Dessa frågor besvaras med hjälp av en teoretisk litteraturstudie, framförallt eftersom det inte finns många studier som kombinerar mode med miljö. Teorierna som behandlas handlar bland annat om konsumtion och beteenden, och för att kunna kombinera mode med miljö behöver konsumtionsmönster förändras och alternativ till konventionella kläder finnas på marknaden. Om flera val tillhandahålls och marknadsförs på marknaden skapas alternativ som bidrar till att individen kan förena ett modeintresse och en miljömedvetenhet, men detta kan inte ses som den enda lösningen. Denna studie analyserar även huruvida praktiska exempel miljömärkning och second hand kan bidra till att kombinera miljö och mode. / Consumption is something we do every day which we cannot get away from. New opportunities today, whether it is a higher income or a higher supply on the market, enable the creation of new desires and that the new consumption after a while feels necessary. Today we consume more products than ever before. But the consumption of both products and services affect the environment during their whole life cycle, from production to waste. Consuming fashion is an example of consumption where desires are expressed. Fashion which is often expressed through clothes stimulates a longing for consumption, and with fashion changing so fast it is hard to keep track of the whole production and how the environment is affected. If consuming fashion has negative effects on the environment the question is whether it is possible to consume fashion in a more sustainable manner. The purpose of this essay is to examine if it is possible to combine a fashion interest with an environmental awareness. Some of the matters examined are whether fashion can be consumed in a sustainable way or not, and what opportunities and challenges there are with combining fashion with an awareness of the environment. These questions are answered with the help of a theoretical literature study. Theories about consumption and behaviours are being used, and to combine fashion with an environmental awareness, consumption patterns have to change. Alternatives to conventional clothing must also be found on the market. If more choices are provided on the market, the individual can find alternatives through which she/he can unite a fashion interest with an awareness of the environment, but that cannot be seen as the only solution. This paper also analyzes whether practical examples, such as labelling and second hand, can contribute towards combining environment and fashion.

<p>Det krävs att företag utvecklar sig för att vara konkurrenskraftiga på en ständigt föränderlig marknad. Ett sätt för företag i livsmedelsbranschen att differentiera sig är att endast använda ekologiska råvaror i framställningen av sin produkt. Om de gör det kan de bli godkända för miljömärkning och få använda KRAV:s logotyp på sin produkt. Den massmediala uppmärksamheten riktas allt mer på klimatkrisen vilket har gjort konsumenterna mer medvetna och villiga att påverka genom sitt eget agerande.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur en KRAV-märkning kan påverka varumärke och konsumentbeteende. För att kunna besvara syftet har vi studerat teorier inom varumärkesforskning och beteendevetenskap. Empirin baseras på nio genomförda telefonintervjuer och relevant sekundärdata. Forskningsfrågorna ämnar presentera de för- respektive nackdelar som företag får av att KRAV-märka sina produkter samt hur en KRAV-märkning påverkar konsumenterna i hennes köpprocess.</p><p>Uppsatsens slutsatser visar att de fördelar som märkningen kan erbjuda beror på hur välkänt företagets eget varumärke är. För redan välkända varumärken fungerar märkningen som ett komplement i företagets varumärkesstrategi och vara en genväg till en bättre image. Det ger en trovärdighetsstämpel och kan fungera som ett positioneringsverktyg. För mindre kända varumärken fungerar märkningen som en dörröppnare för nya marknadskanaler. De nackdelar som kan förekomma är urvattning av varumärket samt att lönsamheten är lägre än för de konventionella produkterna.</p><p>KRAV-märkningen underlättar konsumentens köpprocess i affären och ger henne en garanti att varan är ekologiskt producerad. De nackdelar som finns med en KRAV-märkning är främst att de är dyrare än de konventionella produkterna och att ett uppskov av märken leder till förvirring bland konsumenterna.</p> / <p>There is a need for continuous development of the companies if they want to stay competitive in a constantly changing world. One way for companies in the industry of daily consumer goods to differentiate themselves is to only use organic raw material in their products. If they do so they can get certified and will be allowed to use KRAV:s brand on their product. The medial attention is focused on the climate crisis which has made the consumers aware of and more willing to influence through their actions.</p><p>The aim of this thesis is to investigate the effects of the eco-label KRAV on the brand and consumer behaviour. To fulfill the aim we have studied branding and consumer behaviour theories. The empirical findings are based on nine phone interviews and relevant secondary data. The questions set up for investigation aims to present the advantages and disadvantages companies can experience through an eco-labeling as well as how an eco-label can influence the consumers in their buying process.</p><p>The conclusions show that the advantages the eco-label can provide depend on how well-known the company’s own brand is. For brands that are already well-known the eco-label works as a complement in their branding strategy and can be a short cut to a better image. It gives a guarantee and can work as a means of positioning. For brands that are less known it can work as a tool to get in to new market channels. The disadvantages that can arise are that the brand can get blurred and the profitability is lower than for conventional products.</p><p>The eco-label makes the buying process easier and gives the customer a guarantee for an organically produced product. The disadvantages with an eco-label for the customer are primarily that they are more expensive than the conventional products and that many labels can confuse the customer.</p>

Syfte – I denna studie undersöks sambandet mellan konsumenters kunskap och förtroendegentemot kommunikationen av miljövänliga textila produkter.Teoretiskt ramverk – För att undersöka syftet redogörs vad kunskap respektive förtroendeär. Det teoretiska ramverket stod även till grund för utformandet av metoden, och av denanledningen redogörs i detta kapitel hur kunskap respektive förtroende kan mätas.Metod – Studien grundades på en enkätundersökning där respondenternas kunskap ochförtroende för miljövänlig textil produktion prövades. Resultatet analyserades sedan medchi2-test för att statistiskt säkerställa eller förkasta samband mellan kunskapsnivå ochförtroendenivå.Resultat och analys – Resultatet visade inte något statistiskt samband mellanrespondenternas kunskaps- och förtroendenivå. Studien visade även att respondenternaskunskapsnivå var generellt sett låg, utifrån det kunskapstest som gjordes ienkätundersökningen. Respondenternas förtroendenivå gentemot textila produkter somkommuniceras med miljömärkningar var högre än för de textila produkter som kommunicerassom miljövänliga utan användning av miljömärkningar.Diskussion och slutsats – Den låga kunskapen om kommunikationen av miljövänliga textilaprodukter kan bero på att konsumenter inte blir tillräckligt exponerade med information kringämnet, men kan även bero på bristande intresse och tid hos konsumenten. Det låga förtroendetför textila produkter utan miljömärkningar kan bero på att respondenterna varit med omgreenwashing. Att förtroendet är högre för produkter som marknadsförs med miljömärkningarkan bero på att dessa organisationer har en högre auktoritet och att konsumenter litar på attcertifieringarna ser till att produkter uppfyller vissa kriterier.Fortsatt forskning – En mer omfattande studie inom samma område med ett större antalrespondenter hade varit intressant, för att undersöka om detta skulle kunna påverka chi2-testen. En annan intressant aspekt att gå djupare in på är varför kunskapen respektiveförtroende ligger på de nivåer de gör och vad företag och organisationer skulle kunna göra föratt förändra dessa. / Purpose – The aim of this paper is to examine the relationship between consumers’knowledge and trust towards the communication of environmentally friendly textile products.Theoretical Framework - To examine the purpose of this study, the terms knowledge andtrust needed clarification. The theoretical framework was also the foundation for the design ofthe method, and therefore this chapter clarifies how consumers’ knowledge and trust can bemeasured.Method – The study was based on a survey in which respondents' knowledge and trusttowards eco-friendly textile production was measured. The results were then analysed withchi2-tests to statistically ensure or reject correlations between the levels of knowledge andtrust.Results and Analysis – The result from the chi2-tests did not show any statistical correlationbetween the respondents' knowledge and trust levels. The results of the survey showed thatthe respondents' level of knowledge towards the communication of environmentally friendlytextile products was generally low. The respondents' levels of trust towards textile productscommunicated with eco-labels were higher than for those textile products that arecommunicated as environmentally friendly without the use of eco-labels.Discussion and Conclusion – The low knowledge of communication of eco-friendly textileproducts can be caused by consumers’ lack of time and interest or because consumers are notsufficiently exposed to information about the subject. The low trust in textile products withouteco-labels may be caused by greenwashing. Consumers may also have a higher trust towardseco-labels because these organizations have a higher authority and because consumers maytrust that certifications ensure that products fulfils certain criteria.Continued Research – A more extensive study in the same field with a larger number ofrespondents would be interesting to investigate, whether this might affect the chi2-tests.Another interesting aspect to study is the reasons behind the consumers’ levels of knowledgeand trust, and what companies and organisations could do to improve them.

Idag är turismen en av världens största näringar och den förväntas växa ytterligare framöver. Turismen bidrar på många sätt till den ekonomiska utvecklingen världen över men effekterna av tillväxten kan även få förödande konsekvenser för miljön. En ökad miljömedvetenhet inom turismbranschen har på senare tid resulterat i olika miljöledningssystem och miljömärkningar. En miljömärkning är Svanen som bildades som ett svar på den ökade miljömedvetenheten i samhället. År 1988 beslöt sig det Nordiska Ministerrådet att utreda möjligheterna att införa en frivillig nordisk miljömärkning. Svanens kriterier för miljömärkning av hotell blev klara år 1999 och det första Svanenmärkta hotellet öppnades i Sverige. Idag finns det över 250 Svanenmärkta hotell i Sverige. I uppsatsen undersöks huruvida en Svanenmärkning av ett hotell resulterar i positiva miljömässiga och ekonomiska effekter. Uppsatsen undersöker även varför hotellen har valt att miljömärka sig, vad de anser sig fått ut av miljömärkningen och vilka möjligheter och svårigheter miljömärkningen har bidragit med. Studien är avgränsad till Stockholmsområdet och behandlar tio hotell med Svanenmärkningen. Det finns flera anledningar varför ett hotell väljer att miljömärka sig men de flesta grundar sig i den ökande efterfrågan från samhället som avser att företag måste ta mer ansvar för miljön. Miljöarbete på ett hotell handlar ofta om att minska vatten-, energi-, och materialförbrukningen. I studien visar sig dessa vara en stor drivkraft bakom en miljömärkning då minskningen ofta leder till ekonomiska besparingar. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som fått genomslag de senaste åren och innebär att företag på en frivillig grund integrerar social och miljömässig hänsyn i sin verksamhet, utöver vad lagen kräver. I studien visar det sig att hotell som aktivt arbetar med CSR-frågor och integrerar dessa i sin verksamhet stärker relationen mellan anställda och ägare, och inte minst kunder, vilket i sin tur kan leda till en ökad lönsamhet och tillväxt.