Dagens samhälle är präglat av materialism och dagens konsumtionsmönster är ohållbara ur miljömässig synpunkt. Konsumtionen skapar därmed miljöproblem och ett viktigt styrmedel för att göra den mer hållbar är miljömärkning. Miljömärkta produkter produceras på ett miljöansvarigt sätt utan kemiska bekämpningsmedel och gödsel som är skadliga för både människa och miljö. Syftet med denna studie var att undersöka den nuvarande medvetenheten kring miljömärkningar hos unga vuxna på Möckelngymnasiet. Metoden för studien var enkätutdelning till skolklasser som går sista året på gymnasiet. Utfallet av undersökningen visar att medvetenheten kring miljömärkningar är stor hos respondenterna och att respondenterna känner igen många av miljömärkningarna. Allmän kunskap om människans miljöpåverkan och om konsumentansvar visas i de flesta fallen vara knutna till val av miljömärkta produkter. En anledning till att köpa miljömärkta produkter är ansvarskänsla, vilket tyder på ekologiskt medborgarskap hos respondenterna. En anledning till att inte köpa miljömärkta produkter är för högt pris, vilket visar att det kan vara kontextuella faktorer som gör att vissa respondenter inte köper miljömärkta produkter. / Today’s society is characterized by materialism and today’s consumption patterns are unsustainable from an environmental point of view. The consumption is thus creating environmental problems and an important instrument to make it more sustainable is environmental labeling. Environmental labeled products are being produced in an environmental responsible manner without chemical pesticides or manure that both are harmful for humans and the environment. The purpose of this study was to examine the current state of awareness on environmental labels of young adults in a high school called Möckelngymnasiet. The method of the study was to do a survey research in classes with final year high school students. The outcome of the survey shows that the awareness on environmental labels is high among the respondents and that the respondents recognize many of the environmental labels. General knowledge on human’s environmental impact and on responsibility of consumers is shown to in most cases be linked to buying environmental labeled products. One reason to buy environmental labeled products is a sense of responsibility, which indicates on ecological citizenship among the respondents. One reason to not buy environmental labeled products is too high price, which shows that contextual factors can lead to that some respondents not buying environmental labeled products.

Ekologiskt livsmedel har länge varit eftertraktat av konsumenter i hela Sverige. Anledningen till populariteten är olika, däremot anses den personliga hälsan, djurens välmående, miljön och den biologiska mångfalden vara en del av det viktigaste faktorerna till att konsumenter handlar ekologiska livsmedel. Ekologisk kost har alltid ansetts som kostsamt, trots detta hälsomässigt givande. Syftet med studien är att undersöka barnfamiljers ekologiska konsumtionsmönster i samband med prisökningen. Priserna på livsmedel har gått upp i samband med krig och är en del av pandemins spår. Detta har resulterat i brist på energiresurser och bidragit till inflation samt en generell prisökning i svenska samhället. Prisökningen har tvingat människor att utforma nya vanor, och de har fått tänka om kring hur, var och vad de handlar. För att besvara frågeställningen som valt till arbetet används den kvalitativa metoden intervju. Intervjuerna omfattar fem olika familjer och deras inköpsvanor. De teorier som använts för att analysera intervjuerna är The value action-gap, Politisk ekologi samt Politisk ekonomi. Genom analysering har kodning system etablerats och visar resultat på förändrade inköpsvanor i form av minskat köp av ekologiskt livsmedel samt ett minskat ekologiskt utbud i butik. Familjerna anser sig påverkas av prisökningen på olika vis, men främst ekonomiskt. / Organic food has long been sought after by consumers throughout Sweden. The reason for the popularity differs, however, personal health, animal welfare, the environment and biodiversity are part of the most important factors for consumers. Organic food has always been considered expensive, despite the health benefit. The purpose of the study is to investigate the ecological consumption patterns of families with children, in connection to the price increase. Food prices have gone up due to war and are part of the pandemic's result. This has resulted in a lack of energy resources, contributed to inflation and a general increase in prices in Sweden. The price increase has forced people to form new habits, and they have had to rethink how, where and what they buy. To answer the question chosen for the study, the qualitative method interview is used. The interviews cover five different families and their purchasing habits. The theories used to analyze the interviews are The value action-gap, Political ecology and Political economy. Through analysis, a coding system has been established and shows results on changed purchasing habits in the form of reduced purchases of organic food and a reduced organic range in stores. The families consider themselves to be affected by the price increase in different ways, but primarily financially.

Consumer demand for green products in the market is increasing. This has led to green marketing becoming more common, however, the line between green marketing and greenwashing is not entirely clear. This study aims to investigate what consumers' confidence in organic certification and eco-labeling of food looks like, and how greenwashing can affect this. The method used is both quantitative and qualitative survey where data has been collected from 47 respondents who have an interest in the environment, consumption or sustainable lifestyle. The answers have been analyzed on the basis of a thematic content analysis for the open answers and descriptive statistical analysis of closed answers. The theories Theory of Planned Behavior and Action value gap theory have been applied to investigate what consumer behavior can look like, and to explain what influences individual’s behavior from a psychosocial perspective. The results show that confidence in certification is higher than in environmental claims and labeling, which indicates that consumers demand control of products that are marketed as environmentally sound choices. The results also show that it is perceived as difficult to make good choices as it places demands on the consumer to be critical and question environmental statements in marketing. / Konsumenters efterfrågan av gröna produkter på marknaden ökar, vilket har lett till att grön marknadsföring blir allt vanligare. Gränsen mellan grön marknadsföring och greenwashing är dock inte helt tydlig. Denna studien syftar till att undersöka hur konsumenters förtroende till ekologisk certifiering samt miljömärkning av livsmedel ser ut, samt hur detta kan påverkas av greenwashing. Metoden som används är kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning, där data har samlats in från 47 respondenter med intresse av miljö, konsumtion eller hållbar livsstil. Svaren har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys för de öppna svaren och deskriptiv statistisk analys av de slutna svaren. Teorierna Theory of Planned Behaviuor och Action Value Gap har tillämpats för att undersöka hur konsumentbeteendet kan se ut, samt att förklara vad som påverkar individers beteende utifrån ett psykosocialt perspektiv. Resultatet visar att förtroendet till certifieringar är högre än till miljömärkningar och miljöpåståenden vilket indikerar att konsumenter efterfrågar kontroll av produkter som marknadsförs som miljömässigt bra val. Resultatet visar även att det upplevs som svårt att göra bra val då det ställs krav på konsumenten att vara kritisk och ifrågasättande till miljöpåståenden inom marknadsföringen.

Kravmärkningen existerar för att främja ekologisk framtagning av livsmedel, märkningen har existerat länge och vuxit till att bli ett välkänt varumärke. Hur väl märkningen fungerar för att påverka konsumtionen är något som är värt att studera närmare. Kravmärkta varor är generellt dyrare att producera och får därmed ett dyrare pris på marknaden. Därför krävs det att konsumenter har en vilja att betala för detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida denna betalningsvilja faktiskt existerar hos studenter. Vi har inkluderat teorier för inkomstelasticitet, priselasticitet, externa effekter och nudging. Tillsammans med tidigare forskning har det diskuterats kring faktorer som påverkar studenters betalningsvilja. En enkätundersökning har även genomförts för att granska studenters kunskaper om Kravmärkningen samt testa deras betalningsvilja för specifikt utvalda konventionella respektive Kravmärkta livsmedel. Utöver enkätundersökningen har information samlats in genom en mailkorrespondens med butikschefen på Maxi ICA Stormarknad Linköping för att få mer kunskap kring eventuella strategier livsmedelsbutiken använder sig av. Studien visar att studenterna generellt är väl informerade om existensen av Krav som miljömärke, dock är kunskaperna låga rörande Krav:s arbete och syfte. Vi har observerat att det generellt är färre individer som väljer Kravmärkt framför konventionellt, resultatet skiljer sig dock för olika livsmedel. Faktorn inkomst har vi observerat flera samband gällande, då de högre inkomstintervallen verkar vara synonymt med den högsta angivna betalningsviljan för Bregott. För äggen däremot syns inget tydligt samband mellan högre inkomstintervall och högre betalningsvilja. Ytterligare en faktor som har stor påverkan på betalningsviljan är pris, då större prisskillnader mellan konventionellt och Kravmärkt resulterat i att fler väljer det konventionella alternativet. Individuella preferenser som visat att konsumenten väljer att prioritera miljömärkningar visar att en viss kännedom existerar, men skillnad mellan kännedom och faktiskt agerande föreligger. Vilket även tidigare forskning styrker. Preferenser styr inte konsumtionen i samtliga fall, utan pris verkar vara största influerade faktorn. Detta kan grunda sig i omständigheterna, som bland annat i denna studie skulle kunna vara att urvalspopulationen består av studenter. / The ecolabel Krav exists to promote organic food production. The label has existed for a long time and has grown to be a well-recognized brand. How well the label works to influence consumption is something worth investigate more closely. Since the ecolabeled food are generally more expensive to produce, and thus get a higher market price, consumers must have a desire to pay the higher price. The purpose of this thesis is to examine whether the willingness to pay actually exists among students. The included theories are income elasticity, price elasticity, external effects and nudging. These together with previous research have discussed the factors concerning consumers behavior. A survey has also been conducted to examine students knowledge concerning the ecolabel Krav, and to test their willingness to pay for selected conventional and Krav labelled groceries. In addition to the survey, information has been collected through an email correspondence with the store manager at Maxi ICA Stormarknad Linköping to get information about possible strategies the grocery store use. The study shows that consumers are well informed about the existence of Krav as an ecolabel, but the knowledge is poor regarding the work Krav is performing and the purpose of it. We have generally observed that there are fewer individuals choosing the ecolabel Krav over conventional, the result differs between groceries. We have observed several connections regarding the factor income, the higher income ranges seem to be a synonym with the highest willingness to pay for Bregott. For the eggs, we cannot see any clear connection between the higher income ranges and the higher willingness to pay. Another factor that has high impact on the willingness to pay is the price, when a bigger price difference between conventional and Krav groceries exist, this results in a connection that more individuals chose the conventional option. Individual preferences of ecolabels show that a certain awareness exist, but that there is a difference in awareness and action. Which previous research strengthens. Preferences does not determine consumption in all cases, instead price seems to be the deciding factor. This can be based on the selected population which are students.

Arbetet undersöker vad som påverkar miljömärkningarnas legitimitet ur ettkonsumentperspektiv, om det finns skillnader i förtroende för företagens egnamiljömärkningar och organisationers miljömärkningar samt hur förtroendet förmiljömärkningar påverkar konsumenternas betalningsvilja. Tidigare studier har belyst attförtroende är avgörande för att miljömärkningarna ska tjäna sitt syfte samtidigt som utbudetav miljömärkningar ökar vilket skapar förvirring och osäkerhet bland konsumenter. Ettannat problem är att livsmedel som märkts med miljömärkningar från organisationer harstriktare krav och är tredjepartscertifierade medan företag som märker livsmedel med egnamiljömärkningar kan ändra sina standarder, vilket kan påverka miljömärkningens legitimitet.För att undersöka miljömärkningens legitimitet har studien tillämpat en kvalitativgruppintervjumetod där åtta konsumenter intervjuades. Studien har avgränsats till tvåsvenska miljömärkningar; ICAs egna varumärke I love eco och miljömärket KRAV.Resultatet från undersökningen tyder på att miljömärkningarnas legitimitet har en betydanderoll för konsumenters köpbeslut. En legitim miljömärkning ansågs enligt konsumenternavara när de följer kraven, har tredjepartscertifiering och när priset motsvarar kvaliteten.Faktorerna ovan visade även ha en betydande roll för konsumenternas betalningsvilja.Skillnad i förtroende för varumärket I love eco och KRAV berodde på kunskapsbrist, då Ilove eco ansågs mindre trovärdig trots att den uppfyller EUs förordning och KRAVs reglerför ekologisk produktion. Det som var mest avgörande för miljömärkningarnas legitimitet ärkunskap om miljömärkningarna, då det råder stor kunskapsbrist kring dem. / This bachelor thesis examines what influence the legitimacy of eco-labels from a consumerperspective, if there is a difference in trust in companies' own eco-labels and organizationaleco-labels and how trust in eco-labels affects consumers' willingness to pay. Previous studieshave highlighted that trust is crucial for eco-labels to serve their purpose at the same time asthe number of eco-labels increases and creates confusion and uncertainty among consumers.Another problem is that foods labelled with organizational eco-labels have stricterrequirements and are third-party certified, while companies that label foods with their owneco-labels can regulate their standards, which affect the legitimacy of the eco-label. Toinvestigate the legitimacy of eco-labelling, the study applied a qualitative group interviewmethod in which a total of eight consumers were interviewed. The study has been limited tothe two Swedish eco-labels ICA's own brand I love eco and KRAV. The results from thesurvey indicate that the legitimacy of eco-labels has a significant role to play in consumerpurchasing decisions. According to consumers, a legitimate eco-label was one that complywith the requirements and third-party certification and when the price corresponds to thequality. These factors above also proved to play a significant role in the consumer'swillingness to pay. The difference in trust in I love eco and KRAV was due to a lack ofknowledge, as I love eco was considered less credible despite complying with the EUregulation and KRAV's rules for organic production. What has been noted to be most crucialfor the legitimacy of eco-labels is knowledge within the eco-labels, as there is a great lack ofknowledge among the consumers surveyed.

Corporate sustainability comes in a variety of shapes and the boundaries defining what can be called sustainability are disputed. This thesis explores the making of sustainability at a medium-sized company in Sweden, in this study called HygieneTech, that actively works with sustainability. Inspired by theories from science and technology studies (STS), the author discusses how different versions of sustainability are created in practices. The study is based on a theoretical approach, actor network theory (ANT), which understands reality as performed rather than observed, and since reality and its objects are enacted differently in diverse situations, reality and objects are considered multiple. Moreover, inspired by Maria Puig de la Bellacasa, “thinking with care” enables the study to tell new stories about how companies work with sustainability. This view of the actors as doing sustainability through care practice in a corporate setting paves the way for a caring analysis, exploring the different versions of sustainability as different matters of care. The enactment of sustainability is studied through participant observation, interviews and document studies. The most frequently enacted versions of sustainability are sustainability as saving resources, sustainability through standards/labels, sustainability as caring for people, and sustainability as a conscious choice. The study shows how some versions of sustainability in one setting can clash, such as when the employees at HygieneTech have to decide between caring for saving resources or caring for labelled products. Even so, in other settings versions of sustainability can be added together and thus enable the employees to care for sustainability both as a marketing device and as a conscious choice. Furthermore, the thesis shows that sustainability is sometimes made absent in relation to other matters of care, such as cleanliness and economy, while in other settings economy and sustainability can be added together. Finally, the thesis shows how sustainability, while enacted in several versions, still can cohere though professional tinkering. / Hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor kan se väldigt olika ut och många gånger uppstår stridigheter kring vad som får kallas hållbart. Denna avhandling studerar hur hållbarhet iscensätts i ett medelstort företag i Sverige som arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Företaget är i denna studie anonymiserat och kallas HygieneTech. Genom att använda teorier från studier av teknik och vetenskap (STS) studeras hur olika versioner av hållbarhet skapas i olika praktiker. Studien utgår från ett teoretiskt angreppssätt, aktör-nätverksteori (ANT), som genom en symmetrisk analys studerar såväl materiella som mänskliga aktörer. ANT anser att verkligheten och dess objekt görs snarare än upplevs och eftersom verkligheten iscensätts på olika sätt i olika situationer, är verkligheten och objekten multipla. Genom att studera hållbarhet som omsorgspraktiker, inspirerad av Maria Puig de la Bellacasa, skriv nya typer av historier kring hållarbetsarbete på företag. Att tänka med omsorg (”thinking with care”) ger forskaren möjlighet att istället för att återberätta den traditionellt återkommande historien om företaget som en vinstmaximerande rationell agent, lägga fokus inte bara på rationalitet, utan även affektion. Hur hållbarhet görs i praktiken studeras genom deltagande observationer, intervjuer samt dokumentstudier. Denna avhandling visar på att det finns ett flertal olika versioner av hållbarhet som iscensätts vilka ofta är sammanknutna i varandra. Några av de viktigaste versionerna av hållbarhet i HygieneTech handlar om hållbarhet genom att spara resurser, hållbarhet genom märkningar/standarder, hållbarhet genom omsorg om människor och hållbarhet som ett medvetet val. Vissa av dessa versioner kan adderas samman, men i andra situationer ställs de mot varandra. Studien diskuterar även exempel på när hållbarhet görs osynligt på grund av att andra värden såsom renlighet och ekonomi istället sätts i fokus, samt hur hållbarhet trots sina olika versioner hålls samman.

Svanen är en av världens ledande miljömärkningar och firade nyligen 20 års jubileum. Det har under ett antal år varit möjligt att förutom produkter även svanenmärka tjänster och verksamheter, så som exempelvis restauranger och hotell. För att miljöarbetet inom en verksamhet ska fungera så bra som möjligt är kommunikationen i denna av yttersta vikt. Det har inte utförts några kända studier kring hur kommunikationen på Svanenmärkta hotell fungerar vilket är motivet bakom denna studie. Det finns en misstänksamhet i samhället mot miljömärkta varor och greenwashing har blivit ett allt vanligare begrepp, vilket innebär att företag utnyttjar miljömärkningar för att få ett bättre anseende på marknaden och inte för att egentligen gynna miljön. Syftet med denna studie har varit att titta på hur miljökommunikationen fungerar inom Svanenmärkta hotell. Ett delsyfte har även varit att ta reda på huruvida medarbetarna på hotellen uppfattar att verksamheten genomsyras av en miljömedvetenhet, något som Svanen strävar efter med sin miljömärkning. En fallstudie av två Svanencertifierade hotell har utförts genom intervjuer av personal från olika avdelningar på dessa hotell. Intervjumaterialet har sedan transkriberats och analyserats för att kunna dra slutsatser utifrån den fakta som framkommit. Även en litteraturstudie har genomförts i syfte att studera tidigare forskning i ämnet. Dessutom har material gällande hotellens miljörutiner granskats och analyserats. Resultaten från fallstudien visar att medarbetarna på hotellen är nöjda med kommunikationen över lag, detta trots att det i princip inte finns någon kommunikation mellan avdelningarna på hotellen. Visst utrymme för förbättring finns dock och både koncernen samt inom hotellen skulle det förmodligen tjänas på att decentralisera miljöfrågorna. På båda hotellen anses även att en miljömedvetenhet genomsyrar verksamheterna. Detta skulle kunna vara en följd av Svanencertifieringen, det kan även bero på andra orsaker.

Studien behandlar köttproducenternas egna åsikter och tankar kring miljömärkningaroch ekologisk produktion. Tidigare studier har främst behandlat konsumenten och dennes attityd gentemot certifieringar och producenterna har befunnit sig i bakgrunden som tysta åskådare. Nu får producenterna kliva fram ur periferin och själva dela sina tankar och åsikter kring varför man väljer, eller inte väljer, att märka sitt kött. Studien är kvalitativ och intervjuerna är semistrukturerade. Producenterna är samtliga belägna i Norrland och producerar lamm, nöt eller griskött. Syftet med studien var att ta reda på hur mindre köttproducenter upplever certifieringsprocessen och hur denna process bedöms i förhållande till att ha en certifierad produktion samt hur producenterna kommunicerar sina hållbarhets åtaganden i ett CSR kontext om man inte använder sig av miljömärkningar. Det visade sig att majoriteten av producenterna hade en generellt negativ inställning till certifieringsprocessen, den ansågs vara för krånglig och kostsam; i vissa fall var det inte ens möjligt att certifiera sin produktion med anledning av det geografiska avståndet. Många såg inte något potentiellt mervärde i att ha en certifierad produktion som CSR-verktyg utan kommunicerade hellre sina hållbarhets åtaganden med kunden direkt. Majoriteten av producenterna hade ett högt hållbarhetsengagemang och åtagande men kommunicerade inte nödvändigtvis detta utåt, och inte med hjälp av miljömärkningar. Beslutet gällande att certifiera sin produktion eller inte hade i stor utsträckning att göra med det geografiska området och de begränsningar detta kunde innebära såväl som kostnad och den generella misstron på mervärde som följd av miljömärkningar. Ämnet är komplext och det finns många slutsatser men generellt gäller det att mindre producenter inte anser sig behöva miljömärka sitt kött då konsumenten i stor utsträckning vet vilka värderingar och hållbarhetsåtaganden den aktuella gården har, de potentiella fördelarna väger inte upp för komplexiteten i processen. Man använder sig främst av direktkommunikation för att förmedla sina åtaganden och därför finns ingen större nödvändighet för en extern märkning. / This study deals with meat producers' own opinions and thoughts regarding eco-labels and organic production. Previous studies have mainly dealt with the consumer and their attitude towards certifications and the producers have been put in the background as silent spectators. Now the producers can step out of the periphery and share their thoughts and opinions about why they choose, or choose not to, label their meat. The study is qualitative and the interviews are semi-structured. The producers are all located in northern Sweden and produce lamb, beef or pork. The purpose of the study was to find out how small meat producers experience the certification process and how this process is assessed in relation to having a certified production and further how producers communicate their sustainability commitments in a CSR context if they do not use eco-labels. It turned out that the majority of producers had a generally negative attitude towards the certification process, it was considered too cumbersome and costly; in some cases it was not even possible to certify their production due to the geographical distance. Many producers did not see any potential added value in having a certified production as a CSR tool, but rather communicated their sustainability commitments with the customer directly. The majority of producers had a high sustainability commitment, but did not necessarily communicate this to the outside world, and not with the help of eco-labels. The decision regarding whether or not to certify the production had a great deal to do with the geographical area and the limitations this could entail as well as cost and the general mistrust in possible added value due to the eco-labels. The subject is complex and there are many possible conclusions, but in general it seems that smaller producers do not consider it necessary to label their meat as the consumer to a large extent knows what values and sustainability commitments the farm in question has. They mainly use direct communication to convey their commitments and therefore sees no need for an external branding in the form of certification. The potential benefits do not outweigh the complexity of the process.

The purpose of this thesis is to examine the use of certified green labelling together with green labelling created by companies themselves, as a tool within green marketing communication to create credibility for green products. A focus has been placed on department stores within the retail sector. This thesis is a qualitative study conducted in an approach where induction and deduction have been combined. Data has mainly been collected by performing 10 semi-structured interviews with company representatives and experts within the chosen subject and industry. This study clearly shows that the perception of the use of both certified green labelling and green labels created by companies themselves, as a green marketing communication tool, is positive. However, the green labelling created by companies is preferred above certified green labelling for this purpose. The result of this study also shows very clearly that all three parts of the 3Cs´ principle are of importance to create an effective green marketing communication, and that green labelling, both of the earlier mentioned types, can be an effective tool to achieve this. Thus, it is of importance that the identified risks connected to the use of green labelling are minimized. / Denna uppsats är skriven ur ett företagsperspektiv och berör bruket av egna och certifierade gröna märkningar samt dess positiva och negativa aspekter i egenskap av kommunikationsverktyg för att skapa trovärdighet för gröna produkter. Ett fokus har lagts på övrig sällanköpshandel.   En kombination av induktiv och deduktiv forskningsansats tillsammans med en kvalitativ undersökningsmetod har använts till denna uppsats. Data har främst samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med företagsrepresentanter och experter inom den valda branschen och ämnet.   Denna studie visar tydligt att uppfattningen gällande bruket av både egna och certifierade gröna märkningar är positiv ur en kommunikationssynpunkt, men att de undersökta företagen föredrar egna gröna märkningar i detta syfte. I studien har det även tydligt framkommit att samtliga tre delar av 3C-principen är av vikt för att skapa en effektiv grön marknadskommunikation, och att gröna märkningar kan vara ett effektivt sätt för att uppnå detta. Dock behöver de identifierade riskerna kopplade till användningen av gröna märkningar minimeras och förslag hur detta kan göras har kunnat presenteras.