Turistnäringen växer vilket innebär en ökad miljöpåverkan och resursåtgång. Samtidigt är en välmående miljö en viktig faktor för många aktörer inom branschen. Många logiverksamheter vill dock visa att de tar sitt ansvar genom att aktivt försöka minska sin miljöpåverkan. Som hjälp för att visa upp detta engagemang finns idag en rad olika miljömärkningar. Syftet med denna studie är att ta reda på motiven bakom att små logiverksamheter i Sverige väljer att miljömärka sig respektive att inte göra det, samt att få en djupare förståelse för dessa motiv. Studien tar också upp vilka möjligheter till miljömärkning som finns och vad de innebär. Studien är baserad på kvalitativa forskningsintervjuer och litteraturstudier. Respondenterna i studien är 6 st små logiverksamheter. Ett bed & breakfast, två hotell, ett vandrarhem och två pensionat. Tre av verksamheterna innehar miljömärkning. De tre andra har ingen miljömärkning, men två av dessa kommunicerar aktivt sitt miljöarbete. Miljömärkningar som fokuseras på i studien är Svanen, Green Key, EU-blomman och Naturens Bästa. Studien visar att en miljömärkning fungerar både som ett marknadsföringsverktyg och miljöledningssystem för logiverksamheter. Fördelar i marknadsföring, bättre koll på miljöarbetet, nya idéer och personligt engagemang har kommit fram i studien som motiv till att miljömärka. Motiv till att inte miljömärka är enligt studien tidsåtgång, stor kostnad och okunskap om möjligheterna till miljömärkning. Det har även framkommit att miljömärkningarna inte alltid är anpassade för mindre logiverksamheter. Respondenterna i studien anser att en miljömärkning har inneburit eller skulle innebära en liten eller obefintlig minskning av deras logiverksamheters miljöpåverkan. Ingen slutsats har dragits angående miljömärkningars effekt på logiverksamheters miljöpåverkan. / The tourism industry is growing which means an increased impact on the environment and an increased resource use. At the same time a healthy environment is of significant importance for many operators within the tourism industry. Many lodging operations want to put on display that they are responsible and that they are doing improvements to decrease their environmental impact. A number of ecolabels are available to help them do so. The purpose of this study is to learn the motives behind why small lodging operations in Sweden choose to put an ecolabel on their companies, or the motives behind why they choose not to. The study also includes research about what ecolabel opportunities small lodging operations in Sweden have and what they mean. The study is based on qualitative research interviews and literature studies. The respondents are six small lodging operations. One Bed & Breakfast, two hotels, one hostel and two guesthouses. Three of the companies are ecolabelled, the other three are not. Ecolabels that are focused on in the study are Svanen (Nordic Ecolabel), Green Key, EU-blomman (EU Eco label) and Naturens Bästa (Nature's Best). The study shows that an ecolabel works as both a marketing tool and an environmental management system for lodging operations. The study also indicates that reasons to get an ecolabel are marketing gains, better track of the environmental work, new ideas and personal commitment. Motives behind not putting an ecolabel on the lodging operation have in the study shown to be the cost, expenditure of time and unawareness of the ecolabel opportunities. It has also been mentioned that the ecolabels are not always suitable for the smaller lodging operations. The respondents considers that an ecolabel has meant or would mean a small or no decrease of the environmental impact of their lodging operation. No conclusion has been reached regarding ecolabels effect on lodging operations' environmental impact.

Värderingar är ett centralt begrepp inom psykologin och handlar om vad man anser vara viktigt i livet. Tidigare forskning har fokuserat på hur värderingar påverkar människors vilja att betala mer för livsmedel som har miljö- eller social produktmärkning. Syftet med denna studie var att undersöka värderingar och viljan att betala extra för en mobiltelefon med miljö- eller social produktmärkning hos personer i Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan. Resultaten påvisade att de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med social produktmärkning lade störst vikt vid värderingen solidaritet och de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med miljömärkning lade störst vikt vid välvilja. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning. I studien deltog 79 slumpmässigt utvalda män och kvinnor mellan 18 och 64 år. Studien var kvantitativ och använde sig bland annat av Schwartz Portrait Values som mätinstrument / Personal values are an important part of psychology and concerns what people consider to be of importance in their lives. Recent studies have focused on the effect personal values have on people’s willingness to pay when it comes to fair trade and eco-labelled food. The purpose of this study was to examine personal values linked to willingness to pay when it comes to a fairtrade or eco-labelled mobile phone, regarding people who live in three closely situated towns in western Sweden. The participants in this study were 79 men and women in the ages 18 – 64. This was a quantitative study and one of the instruments used were Schwartz Portrait Values. The results show that people who found the values benevolence and univeralism to be most important where those who were willing to pay more for these kind of mobile phones. The result is consistent with earlier studies

Syftet med denna rapport har varit att redogöra för och analysera gällande rätt på internationell nivå, EU-nivå och nationell nivå och att undersöka de styrmedel som verkar för att motverka överfiske. Uppsatsens utgångspunkt har varit att den biologiska mångfalden ska främjas i enlighet med CBD. Det övergripande syftet har varit att undersöka om det förekommer sådana brister som motverkar att konventionens mål uppfylls och att identifiera vilka styrmedel som saknas i dagsläget. En rättsvetenskaplig och jämförande metod har använts. Materialet har främst införskaffats från rättskällor såsom författningar, förarbeten, doktrin samt praxis när detta varit relevant, men även webbaserad information från relevanta myndigheter och organisationer. Havet är en unik resurs genom att dess tillgångar typiskt sett är allmänna, vilket kräver styrmedel som skapar incitament till att vårda havets resurser väl och därmed förhindra att allmänningarnas tragedi uppstår. Resultatet visade att förbättringar har skett sedan EU:s gemensamma fiskeripolitik reformerades 2014, men att det ännu finns förbättringsområden.

1989 beslöt Nordiska ministerådet att införa en nordisk, enhetlig miljömärkning som fick Svanen som symbol. 1999 var Svanens kriterier för miljömärkning av hotell färdigställda och kunde sättas i bruk. I detta arbete har det undersökts om hotell som är, eller arbetar för att bli Svanmärkta får en större miljövinst än resten av samhället innom tre områden; osorterade sopor, energi samt vatten. Här undersöks också vilka åtgärder som dessa hotell genomför samt varför de har valt att Svanmärka sig. En undersökning om Svanen uppfyller de intentioner riksdag och regering hade när de införde SIS Miljömärkning genomförs också med de undersökta hotellen som utgångspunkt. Samt hur miljömärkning i stort är kopplat till vissa delar innom ekologisk modernisering. Nio hotell har undersökts varav tre konferenshotell och sex stadshotell. Flera utav dessa hotell Svanmärkte sig för att signalera sitt miljöarbete utåt eller för att marknadsföra sig. Att göra något i marknadsföringssyfte tyder på att man tror att de man marknadsför sig för att vara kan leda till större ekonomisk vinst. Detta är en av flera kopplingar mellan ekonomi och miljö. Utifrån de undersökta hotellen observeras att de i medeltal minskat sin mängd osorterade sopor med cirka 53 %, mängd använd energi med ungefär 22 % samt mängd använt vatten med runt 7 %. Detta är en större minskning än resten av samhället vad det gäller mängd osorterade sopor samt mängd använd energi. Minskningen av vatten användningen är ungefär lika stor som i resten av samhället. En tolkning av detta är att Svanen, då det gäller hotell, har lyckats relativt väl med att uppfylla den del av regeringens mål som innebär att Svanen ska vara bättre ur miljösynpunkt än andra jämförbara produkter eller tjänster. Dessutom har Svanmärkta varor ökat i popularitet vilket uppfyller en annan del av målet som innebär en stimulering av användning av miljöanpassade varor.

Tourism is increasing with each passing year, which places increasing demands on businesses in the hospitality industry to achieve environmental sustainability. One way for businesses to show their commitment to the environment is by acquiring and becoming certified with an eco-­‐label. However, the views on ecolabelling may vary as it is a way for businesses to show their voluntary commintment to achieve environmental sustainability. The purpose of the study is to investigate how the eco-­‐label Green Key presents criteria for hotels in its support documents and how the hotel chains Elite Hotels of Sweden and Radisson Hospitality AB describe these criteria in their sustainability and annual report for 2018. A qualitative text analysis has been carried out on a total of six support documents regarding criterias, where questions are asked to the documents to answer the purpose of the study. The study has shown that the Green Keys support document presents criteria as both mandatory and voluntary scoring criteria in a total of 13 areas. The supporting documents also describe that important parts such as knowledge and information are decisive in whether the business succeeds in achieving a change through criteria or not. Criticism directed at eco-­‐labels is largely about the question of whether environmental sustainability can be achieved through an eco-­‐label, as certain criteria cannot measure the actual environmental performance of the business. The study shows that Green Key’s support document with criteria places requirements on hotel operations to introduce measurable goals in the main ares of energy, water, chemicals and waste where all criteria require documentation, but there is some uncertainty as to whether a criterion is mandatory or not depending on whether or not it is considered applicable to the business. / Turismen ökar för varje år som går vilket ställer allt högre krav på verksamheter inom besöksnäringen till att uppnå en miljömässighållbarhet. Ett sätt för verksamheter att visa sitt åtagande och engagemang för miljön är genom att införskaffa och bli certifierad med en miljömärkning. Åsikterna om miljömärkningar kan dock variera då det är ett sätt för verksamheter att visa sitt frivilliga engagemang för att uppnå miljömässig hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur miljömärkningen Green Key framställer kriterier för hotell i sina stöddokument samt hur hotellkedjorna Elite Hotels of Sweden och Radisson Hospitality AB framställer dessa kriterier i sin hållbarhets-­‐respektive årsredovisning för 2018. En kvalitativ textanalys har genomförts på totalt sex dokument gällande kriterier, där frågor ställts till dokumenten för att besvara studiens syfte. Studien har visat att Green keys stöddokument framställer kriterier som både obligatoriska och frivilliga poängkriterier inom totalt 13 områden. Stöddokumenten beskriver även att viktiga delar som att kunskap och information är avgörande i huruvida verksamheten lyckas att uppnå en förändring genom kriterier eller inte. Kritik som riktats mot miljömärkningar handlar till stor del om ifrågasättandet av huruvida miljömässig hållbarhet kan uppnås genom en miljömärkning då vissa kriterier inte kan mäta verksamhetens faktiska miljöprestanda. Studien visar att Green Keys stöddokument med kriterier ställer krav på hotellverksamheter att införa mätbara mål inom huvudområdena energi, vatten, kemikalier och avfall där samtliga kriterier kräver dokumentation, det finns dock en viss osäkerhet i vad som avgör om ett kriterium är obligatoriskt eller inte beroende på om det anses vara tillämpningsbart på verksamheten eller inte.

Purpose: The purpose of this study was to investigate what measures the Nordic building company JM AB are using or plan to use to get points in the criterion, of the nordic eco-labeling company Svanen, that they call “Gröna Grepp”. The criterion “Gröna Grepp” aims to implement measures that benefit ecosystems, social sustainability, and energy efficiency. Methods: Three methods were used to complete the study. A literature study was used for searching facts about the subject and support why these measures are important. An interview study was made with the project managers at JM to investigate which points in the criterion they had taken or was planning to take. A survey was also performed with the general public to investigate their views of the measures in the criterion. Results: The study resulted in that 41 % of the investigated projects at JM are using their basic license which consists of solutions such as that 10% of the parking spaces must be adapted to be able to charge an electric car and at least 50% of the bicycle spaces are placed under a roof. The survey indicated that people in society were most interested in being able to charge electric cars and in being able to measure their energy consumption. But other aspects were also discovered from the survey and presented in the results. Conclusions: The conclusion is that the criterion Gröna grepp contributes in a positive way to several aspects. And that one should therefore invest more in Gröna grepp in the future. Taken together, one should invest more in implementing ecosystems and greenery in cities through well-planned gardens or growing boxes.

Background: The tourism industry is one of the largest industries in the world, with annual revenues exceeding US$ 850 billion. Because of the size and nature of the industry, tourism is seen as one of the largest contributors to the negative effects on the environment today. Within the tourism industry, there exist more than 70 eco-labels representing various environmental standards. However, none of them are widely used within the tourism industry. Purpose: This thesis investigates how the use of the two eco-labels Svanen and Green Globe affect Swedish students’ perception of a package tour marketing campaign. It investigates how students’ perceptions of advertisement differ between advertisement for package tours with and without incorporated eco-labels. Method: The study uses a mixed method with a sequential explanatory strategy. The quantitative part consists of a survey and the qualitative part consists of follow up interviews with a number of interviewees who are all respondents in the quantitative part. This thesis primarily focuses on the quantitative part, which consists of three questionnaires, one of which contains an advertisement for Ving, and two which used the same advertisement but which have been manipulated to include Green Globe and Svanen respectively. Conclusion: The conclusion of the study is that students’ perception of advertisement does not differ between the advertisement not using an eco-label and the ones manipulated to include Green Globe or Svanen. The reasons to why the perception does not differ are explained by eco-labels having failed in communicating what they stand for. Students have limited financial resources, which constrains them from behaving in an environmentally friendly way. In addition, the advertisement including eco-lables is congruent with the students’ perception about the brand Ving as an environmentally friendly company. There is however factors that indicate that eco-labelling in the tourism industry can work as a partial solution for a more sustainable future. / Bakgrund: Turismindustrin är en av de största industrierna i världen, med årliga inkomster på över US$ 850 miljarder. På grund av storleken och dess påverkan, anses turismen vara en av de största orsakerna till den negativa utvecklingen av miljön. Inom turismindustrin existerar mer än 70 miljö märkningar som representerar olika miljöstandarder. Dock har inga av dem sett någon större användning inom turismindustrin. Syfte: Syftet med denna rapport är att undersöka hur användning av de två miljömärkningarna Green Globe och Svanen påverkar studenters uppfattning av en reklamkampanj för charter resor. Den undersöker hur studenters uppfattning om reklam för charter resor skiljer sig mellan reklam som använder miljömärkning och den som inte gör det. Metod: Denna studie använder en blandad metod med en sekventiell strategi. Den kvantitativa delen består av enkätundersökningar och för den kvalitativa delen används intervjuer med några deltagare från den kvantitativa delen. Störst fokus ligger på den kvantitativa delen som består av tre olika enkäter, en som innehåller en reklam bild på Ving, och två som manipulerats att innehålla Green Globe respektive Svanen. Slutsats: Slutsatsen av studien är att studenters uppfattning om annonserna inte skiljer sig mellan annonsen utan miljömärkning och de som manipulerats med Green Globe eller Svanen. Anledning till att uppfattningen inte skiljer sig kan förklaras av att miljö märkningarna har misslyckats med att kommunicera vad dem står för. Studenterna har begränsade ekonomiska resurser och detta begränsar dem att uppföra sig på ett miljövänligt sätt. Dessutom överrensstämmer reklamen som innehöll miljö märkning med studenternas uppfattning om varumärket Ving som ett miljö vänligt företag. Det finns dock faktorer som tyder på att miljömärkning inom turistnäringen kan fungera som en del av lösningen för en mer hållbar framtid.

<p><strong>Background: </strong>The tourism industry is one of the largest industries in the world, with annual revenues exceeding US$ 850 billion. Because of the size and nature of the industry, tourism is seen as one of the largest contributors to the negative effects on the environment today. Within the tourism industry, there exist more than 70 eco-labels representing various environmental standards. However, none of them are widely used within the tourism industry.</p><p><strong>Purpose: </strong><em>This thesis investigates how the use of the two eco-labels Svanen and Green Globe affect Swedish students’ perception of a package tour marketing campaign. It investigates how students’ perceptions of advertisement differ between advertisement for package tours with and without incorporated eco-labels.</em></p><p><strong>Method: </strong>The study uses a mixed method with a sequential explanatory strategy. The quantitative part consists of a survey and the qualitative part consists of follow up interviews with a number of interviewees who are all respondents in the quantitative part. This thesis primarily focuses on the quantitative part, which consists of three questionnaires, one of which contains an advertisement for Ving, and two which used the same advertisement but which have been manipulated to include Green Globe and Svanen respectively.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The conclusion of the study is that students’ perception of advertisement does not differ between the advertisement not using an eco-label and the ones manipulated to include Green Globe or Svanen. The reasons to why the perception does not differ are explained by eco-labels having failed in communicating what they stand for. Students have limited financial resources, which constrains them from behaving in an environmentally friendly way. In addition, the advertisement including eco-lables is congruent with the students’ perception about the brand Ving as an environmentally friendly company. There is however factors that indicate that eco-labelling in the tourism industry can work as a partial solution for a more sustainable future.</p> / <p><strong>Bakgrund: </strong>Turismindustrin är en av de största industrierna i världen, med årliga inkomster på över US$ 850 miljarder. På grund av storleken och dess påverkan, anses turismen vara en av de största orsakerna till den negativa utvecklingen av miljön. Inom turismindustrin existerar mer än 70 miljö märkningar som representerar olika miljöstandarder. Dock har inga av dem sett någon större användning inom turismindustrin.</p><p><strong>Syfte: </strong><em>Syftet med denna rapport är att undersöka hur användning av de två miljömärkningarna Green Globe och Svanen påverkar studenters uppfattning av en reklamkampanj för charter resor. Den undersöker hur studenters uppfattning om reklam för charter resor skiljer sig mellan reklam som använder miljömärkning och den som inte gör det.</em></p><p><strong>Metod: </strong>Denna studie använder en blandad metod med en sekventiell strategi. Den kvantitativa delen består av enkätundersökningar och för den kvalitativa delen används intervjuer med några deltagare från den kvantitativa delen. Störst fokus ligger på den kvantitativa delen som består av tre olika enkäter, en som innehåller en reklam bild på Ving, och två som manipulerats att innehålla Green Globe respektive Svanen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Slutsatsen av studien är att studenters uppfattning om annonserna inte skiljer sig mellan annonsen utan miljömärkning och de som manipulerats med Green Globe eller Svanen. Anledning till att uppfattningen inte skiljer sig kan förklaras av att miljö märkningarna har misslyckats med att kommunicera vad dem står för. Studenterna har begränsade ekonomiska resurser och detta begränsar dem att uppföra sig på ett miljövänligt sätt. Dessutom överrensstämmer reklamen som innehöll miljö märkning med studenternas uppfattning om varumärket Ving som ett miljö vänligt företag. Det finns dock faktorer som tyder på att miljömärkning inom turistnäringen kan fungera som en del av lösningen för en mer hållbar framtid.</p>

Då det ur ett konsumentperspektiv finns ett stort intresse för att kombinera olika miljöperspektiv i en enhetlig märkning samtidigt som forskning visar att en kombination av olika märkningar genererar en ökad betalningsvilja, åsyftar denna studie att undersöka hur dessa två respektive typer av märkningssätt påverkar konsumentens preferenser av varumärket samt hur dessa preferenser skiljer sig åt. Föreliggande studie testar dessutom huruvida Simonsons (1989) teori om kompromisseffekter är applikabel för att öka konsumenters preferenser för ekologiska produkter när ett superekologiskt alternativ tillförs ett valset med ett konventionellt och ett ekologiskt alternativ. Studien bidrar därmed med information till beslutsfattare inom livsmedelsbranschen för hur ekologiska attribut påverkar konsumenters preferenser och betalningsviljan för ekologiska produkter.     408 respondenter har medverkat i en enkätundersökning där svaren har analyserats med hjälp av följande statistiska analyser: reliabilitetstest, t-test, korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. Resultaten visar att trots att de flesta konsumenter tenderar att ha såväl en positiv attityd som en ökad betalningsvilja för de ekologiska alternativen, väljer fortfarande majoriteten av konsumenterna det konventionella alternativet, varvid ingen kompromisseffekt uppstår. För de allra flesta av studiens respondenter motsvarar med andra ord inte den ökade betalningsviljan rådande marknadspriser, något som bland annat skulle kunna bero på att konsumenterna inte känner erforderligt med tilltro till miljömärkningarna. Priset kan dessutom fungera som ett hinder mot ett nytt beteende, varvid konsumenten istället av ren vana håller kvar vid det gamla. Vad gäller konsumenternas syn på superekologiska märkningar tycks ett superekologiskt trioalternativ i dagsläget vara att föredra. Något mer överraskande är att respondenterna, i motsats till vad flertalet tidigare studier har visat (Roddy, Cowan &amp; Hutchinson 1994; CEC, 1999; Magnusson, Arvola, Hursti, Åberg &amp; Sjödén, 2001; Torjusen, Lieblein, Wandel &amp; Francis, 2001; m.fl.), dessutom upplever smak och kvalitet hos de ekologiska alternativen som sämre jämfört med det konventionella alternativet.   Eftersom de flesta konsumenter de facto uttrycker en ökad betalningsvilja för ekologiska alternativ, anser vi avslutningsvis att en mindre prisskillnad mellan konventionella och ekologiska produkter är något som beslutsfattare i livsmedelsbranschen framför allt borde ta i beaktning för att i framtiden öka antalet konsumenter av ekologiska produkter. / From a consumer perspective, there exists a considerable interest in combining different environmental perspective in an uniform label. On the other hand, since research shows that a combination of different labels generates a greater willingness to pay, this study aim to examine how these two respective types of labeling affect consumers brand preferences, and furthermore how these preferences differ. The present study also test whether Simonson's (1989) theory of compromise effect could be applied to increase consumer preference for organic products, when adding an organic premium alternative to a choice set with a conventional and an organic alternative. Thus, the study contributes information to decision makers in the food industry about how ecological attributes affect consumers’ brand preferences and their willingness to pay for organic products.   408 respondents have participated in a survey in which the answers were analyzed using the following statistical analyzes: reliability test, t-test, correlation analysis, factor analysis and cluster analysis. The results show that although most consumers tend to have both a positive attitude and an increased willingness to pay for organic alternatives, the majority of consumers still choose the conventional alternative, why no compromise effect occurs. For most of the study's respondents the increased willingness to pay does not correspond with current market prices. Among other things this could be explained by consumers’ lack of confidence in eco-labels. The price may also act as a barrier to a new behavior, whereby the consumer out of pure habit chooses the conventional alternative. Based on the consumer preferences for organic premium labels, the organic premium combination alternative seems to be the preferable choice. Somewhat more surprising, the respondents in this study, in contrast to most previous studies (Roddy et al., 1994; CEC, 1999; Magnusson et al., 2001; Torjusen et al., 2001; etc.), perceived the taste and quality of the ecological alternatives as inferior to the conventional alternative.   Finally, since the respondents show an increased willingness to pay for organic products, we think that decision makers in the food industry primarily should take into consideration that a minor price difference between conventional and organic products is something that could increase the number of consumers buying organic products in the future.

As a consequence from the negative impact on the envirionment and many consumers growing lack of confidence for fashion industry companies, increasing demand for transparency in sustainability has developed during the last years. This is stated by the generations Y and Z. Despite the increased awareness about transparency and sustainability, however it seems as most of these consumers have not changed their behavior when hey are buying clothes The reason for this might be a lack of clear labelling and marketing of sustainable alternatives.  The purpose of this thesis is to try to explore consumer's attitudes among members of the generations Y and Z towards labelling with focus on sustainability, and thereby if fashion companies could affect their sales in a positive way through clearer sustainability labelling.The research is made through a quantitative survey that measures attitudes from respondents born between the years 1980 to 2000 regarding transparency, sustainability and labelling within the fashion industry. The result of the study indicates that respondents that take a real interest in consuming in a sustainable way have good knowledge of diffrent sustainability labels. But many of the total number of respondenters have relatively poor knowledge about different kinds of sustainability labels. The majority of the respondents say that they think it would be interesting to know more about the products environmental effects. And the respondents also say that they feel satisfied when they buy clothes from brands that have a clear and visible sustainability labelling. The stimulating feeling of satisfaction is something that the companies could use to get a long time strengthening of the brand, och also wich could effect their sales in a positive way.  From the study can be said that it seems to exist a potential for fashion companies to reach positive sales effects if efforts was taken to present more clearly and easily understandable information about sustainability and if they had better sustainability labelling for clothes. / Som en följd av negativa miljökonsekvenser och konsumenters bristande förtroende för företag i modebranschen ställer konsumenterna krav på en högre grad transparens av företagens hållbarhetsarbete. Detta anger konsumenter från generationerna benämna som Y och Z. Trots den ökade medvetenheten om transparens och hållbarhet har inte en förändring gentemot en mer hållbar konsumtion och hållbara val skett. En anledning till detta anges vara bristen på tydlig märkning och marknadsföring av hållbara alternativ.  Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till miljömärkningar vid köp av kläder hos konsumenter som tillhör generationerna Y och Z och om företagen genom tydligare hållbarhetsinformation skulle kunna påverka sin försäljning positivt. Studien är genomförd genom en kvantitativ enkätundersökning som mäter attityder tillhörande respondenter födda under 1980- till 2000-talet gentemot transparens, hållbarhet och miljömärkningar i modebranschen.  Resultaten som framkom av studien redogör för att respondenter i som är intresserade av ett hållbart köpbeteende i stor grad känner till olika miljömärkningar. Likaså är det många konsumenter som har en svag kännedom om dessa. Majoriteten av respondenterna tycker att det vore intressant att få reda på produkters miljöbelastning och respondenterna känner sig nöjda med varumärken som har en tydligare miljöredovisning. Av att respondenterna känner sig nöjda och har en positiv syn på företaget antas det att det skulle kunna påverka företagens försäljning och således lönsamhet positivt. Studien visar att det finns en god potential för företag inom modebranschen att kunna uppnå en positiv effekt i sin försäljning av ökad grad av hållbarhetstänkande samt tydlig och lättillgänglig märkning av kläder.