Denna studie inriktar sig på samverkan och tillsynsvägledning mellan länsstyrelse och kommuner i Östergötlands län samt dessa myndighetsnivåers samverkan med centrala myndigheter mot målet om en likvärdig miljötillsyn i länet. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur denna myndighetssamverkan påverkar implementering av miljölagstiftning i länet. Ett av de miljösamverkansprojekt som har studerats mer ingående är Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som är ett samverkansprojekt där samtliga av Östergötlands tretton  kommuner samt länsstyrelsen deltar. Som metod för att undersöka denna miljösamverkan valdes kvalitativa intervjuer, där intervjuer har utförts med handläggare samt miljöinspektörer vid länsstyrelsen i Östergötlands län samt Linköpings kommun och Finspångs komm n. För att underbygga detta empiriska material har även en vetenskaplig förankring gjorts i forskning som behandlar implementering och samverkan mellan myndighetsnivåer inom miljöområdet. Studien visar på en i huvudsak positiv bild av miljösamverkan inom Östergötlands län samt med de centrala myndigheterna, men belyser även svårigheter för denna samverkan samt implementeringen av  miljölagstiftningen i länet. Svårigheter som identifieras i denna samverkan handlar dels om synkronisering av informationsutbyte mellan myndighetsnivåerna, samt problematiken av att länsstyrelsen i sin myndighetsroll både ska vara tillsynsvägledande och prövande i tillsynsärenden.

<p>Förhoppningar har sedan flera år tillbaka funnits både från miljöcertifierade företags och certifieringsorganens sida att ett certifierat miljöledningssystem skulle ge skäl till lättnader i den operativa tillsynen. Det finns även en resursbrist hos tillsynsmyndigheterna så att tillsynspersonerna inte har möjlighet att utföra tillsyn i den omfattning man önskar. Det har under senare år vuxit fram frivilliga åtaganden inom miljöarbetet. Miljöledningssystem är ett av dem. För att kontrollera miljöledningssystemens funktion revideras dessa periodiskt återkommande av certifieringsorganen. Revisionerna skulle kunna utgöra ett komplement till tillsynsmyndigheternas tillsyn. Ett resurseffektivare tillsynsarbete skulle kunna nås om det då gick att frigöra resurser hos tillsynsmyndigheterna genom att införa lättnader i tillsynen vid miljöcertifierade företag. Vilket skulle kunna ge tillsynsmyndigheterna en möjlighet att lägga sina resurser där det bäst behövs.</p><p>Syftet med denna studie är att öka kunskaperna om och hur miljörevision och miljötillsyn kan samverka för ett resurseffektivare tillsynsarbete. Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tillsynspersoner, revisorer och miljöansvariga personer.</p><p>Studien visade på att det finns möjligheter till ett resurseffektivare tillsynsarbete eftersom de teoretiska skillnaderna mellan den operativa tillsynen och underhållsrevisionen är få och små. Denna studie visar även att det finns förutsättningar i praktiken för att den operativa tillsynen och underhållsrevisionen ska kunna samverka till ett resurseffektivare tillsynsarbete samt att det finns skäl till lättnader i tillsynen hos miljöcertifierade företag.</p>

Förhoppningar har sedan flera år tillbaka funnits både från miljöcertifierade företags och certifieringsorganens sida att ett certifierat miljöledningssystem skulle ge skäl till lättnader i den operativa tillsynen. Det finns även en resursbrist hos tillsynsmyndigheterna så att tillsynspersonerna inte har möjlighet att utföra tillsyn i den omfattning man önskar. Det har under senare år vuxit fram frivilliga åtaganden inom miljöarbetet. Miljöledningssystem är ett av dem. För att kontrollera miljöledningssystemens funktion revideras dessa periodiskt återkommande av certifieringsorganen. Revisionerna skulle kunna utgöra ett komplement till tillsynsmyndigheternas tillsyn. Ett resurseffektivare tillsynsarbete skulle kunna nås om det då gick att frigöra resurser hos tillsynsmyndigheterna genom att införa lättnader i tillsynen vid miljöcertifierade företag. Vilket skulle kunna ge tillsynsmyndigheterna en möjlighet att lägga sina resurser där det bäst behövs. Syftet med denna studie är att öka kunskaperna om och hur miljörevision och miljötillsyn kan samverka för ett resurseffektivare tillsynsarbete. Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tillsynspersoner, revisorer och miljöansvariga personer. Studien visade på att det finns möjligheter till ett resurseffektivare tillsynsarbete eftersom de teoretiska skillnaderna mellan den operativa tillsynen och underhållsrevisionen är få och små. Denna studie visar även att det finns förutsättningar i praktiken för att den operativa tillsynen och underhållsrevisionen ska kunna samverka till ett resurseffektivare tillsynsarbete samt att det finns skäl till lättnader i tillsynen hos miljöcertifierade företag.

The aim of this study is to analyze the consequences of the fact that smaller businesses exempted from environmental requirements when starting a new business (in this case limited to car repairs), often are prioritized away in the municipality's environmental supervision due to resource shortage. Some businesses receive a regular supervision, whereas others, with the same type of preconditions, can be left without supervision for several years. The investigated consequences mainly concern whether this results in a risk for an increased environmental impact from the businesses not visited due to lack of supervision. Other factors which are being investigated are whether the requirement for equal treatment under the Administration Act is likely to be jeopardized as a consequence of this situation. Furthermore, if the requirements for supervision provided for in the Environmental Supervision Regulation are at risk of failure to comply. Research on this problem is limited, and therefore necessary because resource shortage in environmental supervision is something that several municipalities in Sweden are facing. Another problem is that there is no guidance from advisory authorities on how these activities should be handled in needs investigations and monitoring plans. The study has been carried out in the form of a case study with delimitation to smaller businesses without trial requirements, operating in Ulricehamn and Tranemo municipalities, which share a common environmental unit. Operational supervision visits have been carried out in eight businesses where no supervision has been carried out for a long time. The results from the businesses have been compared to results from businesses with the same conditions, but where a regular supervision has taken place. The results of the comparison show that the majority of shortcomings were found in those businesses where no regular supervision had been carried out. The highest percentage of deficiencies were found in the categories "self-monitoring control" and "emission to water". The result indicates that there is an increased environmental impact due to the fact that certain types of environmentally hazardous businesses are continuously being prioritized away, which in the long run can lead to the goal of a sustainable development being affected. The result of this study can be used as a tool for municipalities in the processes of prioritizing resources and for the risk assessment that is included in future needs and monitoring plans, as it illustrates the increased environmental impact arising due to the lack of supervision.

<p>Den här rapporten vill vända på perspektiven. Den beskriver inte hur samhället anser att miljölagstiftningen och miljötillsynen ska fungera. Här beskrivs istället hur företagen upplever hur den lagstadgade egenkontrollen fungerar i deras egen verksamhet och hur de upplever hur kommunens miljötillsyn fungerar. Forsk­ningen om miljötillsyn är begränsad och har hittills inte haft företagens perspek­tiv. Det är viktigt att både samhällets och företagens perspektiv lyfts fram. Bägge parter behöver arbeta på en enad front för att gemensamt kunna uppnå målet om en hållbar utveckling. Denna fallstudie, med ett begränsat antal företag i två olika kommuner, lyfter fram och bekräftar företagens syn på tillsynsmyndighetens arbete. Detta är en viktig del i dessa miljökontors kvalitetsarbete men även för framtida utveckling och användning av tillsynsmetoder. Företagen ger överlag en positiv bild om hur miljötillsynen och egenkontrollen fungerar. Egenkontrollen är ett viktigt och fungerande verktyg för de verksamheter som bedriver ett aktivt och systematiskt miljöarbete. För en mindre verksamhet kan dock system som bygger på dokumenterade rutiner kännas tungarbetat. Tillsynen upplevs ske i en givande dialog mellan myndighet och företag. Rådgivningen uppskattas och är värdefull för företagens miljöarbete. Företagarna förväntar sig däremot en mer omfattande rådgivning än vad som är myndighetens uppgift enligt lagstiftaren.</p> / <p>This report does not describe the way in which society considers how environmental legislation and environmental monitoring should work. Instead it describes the experience of a number of companies of the self monitoring system and the municipality's environmental monitoring functions. The research about environmental monitoring is limited and has not focused on the perspective of companies. It is important to elucidate the perspectives of both society and companies. Both parties work is needed in order to achieve sustainable development. The results of this case study brings out and confirms the view of a limited number of companies on the monitoring authority’s work. This is an important part in the quality work of the studied authorities, but is also necessary for future development and use of monitoring methods. The companies in the study give a positive picture about how the environment monitoring and the self monitoring system work. The self monitoring system is an important tool for a company which has an ongoing and structured environmental management system. For a smaller company systems that build on documented procedures, may however, be perceived as a burden. Another result of the study is that the companies experience the authorities´ monitoring as a rewarding dialogue between them and the authority. The advice given by the authority is appreciated and valuable for the companies' environmental work. Nevertheless, the entrepreneurs expect more extensive support than the authority can provide due to the legislation.</p>

<p>Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn. Detta gjordes genom intervjuer med ett urval av inspektörer från kommuner som arbetar med målstyrd tillsyn. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades i jämförelse med tidigare studier inom området.</p><p>Slutsatserna visar att generellt sett verkar TIM-modellen fungera bra för kommunerna som målstyrningsverktyg för tillsynsplaneringen och många av målstyrningens fördelar syns i resultatet. Men det finns fortfarande en del områden som TIM-modellen behöver utveckla för att underlätta användningen och göra den mer användbar. Slutsatserna är redovisade som rekommendationer ur två perspektiv, den ena är riktad mot kommuner med råd och tips medan den andra är inriktad mot Naturvårdsverket och modellens utvecklingsmöjligheter.</p>

Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn. Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn. Detta gjordes genom intervjuer med ett urval av inspektörer från kommuner som arbetar med målstyrd tillsyn. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades i jämförelse med tidigare studier inom området. Slutsatserna visar att generellt sett verkar TIM-modellen fungera bra för kommunerna som målstyrningsverktyg för tillsynsplaneringen och många av målstyrningens fördelar syns i resultatet. Men det finns fortfarande en del områden som TIM-modellen behöver utveckla för att underlätta användningen och göra den mer användbar. Slutsatserna är redovisade som rekommendationer ur två perspektiv, den ena är riktad mot kommuner med råd och tips medan den andra är inriktad mot Naturvårdsverket och modellens utvecklingsmöjligheter.

Den här rapporten vill vända på perspektiven. Den beskriver inte hur samhället anser att miljölagstiftningen och miljötillsynen ska fungera. Här beskrivs istället hur företagen upplever hur den lagstadgade egenkontrollen fungerar i deras egen verksamhet och hur de upplever hur kommunens miljötillsyn fungerar. Forsk­ningen om miljötillsyn är begränsad och har hittills inte haft företagens perspek­tiv. Det är viktigt att både samhällets och företagens perspektiv lyfts fram. Bägge parter behöver arbeta på en enad front för att gemensamt kunna uppnå målet om en hållbar utveckling. Denna fallstudie, med ett begränsat antal företag i två olika kommuner, lyfter fram och bekräftar företagens syn på tillsynsmyndighetens arbete. Detta är en viktig del i dessa miljökontors kvalitetsarbete men även för framtida utveckling och användning av tillsynsmetoder. Företagen ger överlag en positiv bild om hur miljötillsynen och egenkontrollen fungerar. Egenkontrollen är ett viktigt och fungerande verktyg för de verksamheter som bedriver ett aktivt och systematiskt miljöarbete. För en mindre verksamhet kan dock system som bygger på dokumenterade rutiner kännas tungarbetat. Tillsynen upplevs ske i en givande dialog mellan myndighet och företag. Rådgivningen uppskattas och är värdefull för företagens miljöarbete. Företagarna förväntar sig däremot en mer omfattande rådgivning än vad som är myndighetens uppgift enligt lagstiftaren. / This report does not describe the way in which society considers how environmental legislation and environmental monitoring should work. Instead it describes the experience of a number of companies of the self monitoring system and the municipality's environmental monitoring functions. The research about environmental monitoring is limited and has not focused on the perspective of companies. It is important to elucidate the perspectives of both society and companies. Both parties work is needed in order to achieve sustainable development. The results of this case study brings out and confirms the view of a limited number of companies on the monitoring authority’s work. This is an important part in the quality work of the studied authorities, but is also necessary for future development and use of monitoring methods. The companies in the study give a positive picture about how the environment monitoring and the self monitoring system work. The self monitoring system is an important tool for a company which has an ongoing and structured environmental management system. For a smaller company systems that build on documented procedures, may however, be perceived as a burden. Another result of the study is that the companies experience the authorities´ monitoring as a rewarding dialogue between them and the authority. The advice given by the authority is appreciated and valuable for the companies' environmental work. Nevertheless, the entrepreneurs expect more extensive support than the authority can provide due to the legislation.

Syftet med studien är att analysera det praktiska tillämpandet av miljöbalken inom lantbruksområdet i form av den miljötillsyn som utförs avkommunala tillsynsmyndigheter gentemot lantbrukare med anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet. Studien avser att kartlägga erfarenheteroch upplevelser av den operativa delen av miljölagstiftning samt ifall förändringar av densamma efterfrågas. I studien har semi-struktureradeintervjuer genomförts med sju respondenter i Östergötland. Resultatet av intervjuerna analyseras utifrån de teman som identifierats, för attundersöka erfarenheter och upplevelser av miljötillsynen. Resultaten visar att det som är av störst betydelse för lantbrukarna är möjligheterna tillkommunikation och dialog samt att inspektörernas förståelse för verksamhetens förutsättningar måste öka. Även skillnader som uppstår på grundav tolkningsfriheten för respektive tillsynsmyndighet, måste enligt lantbrukarna begränsas för att bli enhetlig nationellt sett. Vi identifierar att detfinns en förtroendeklyfta mellan lantbrukare och inspektörer vilket kan påverka upplevelsen av miljötillsynen. Arbete med att ta fram åtgärder föratt minska denna klyfta bör ske kontinuerligt för att säkerställa en effektivare miljötillsyn och för att skapa ett ökat förtroende mellan lantbrukareoch inspektörer. / The purpose of the study is to analyze the practical application of the Environmental Code in the field of agriculture in the form of environmentalinspections carried out by municipal regulatory authorities vis-à-vis farmers with a notification or authorization requirement. The study intends tomap the experiences of the operational part of environmental legislation and if changes to it are required. In the study, semi-structured interviewswere conducted with seven respondents in the county of Östergötland. The results of the interviews are analyzed based on the themes identified toinvestigate the experiences of environmental supervision. The results show that the most important thing for farmers is the possibility ofcommunication and dialogue, and that the inspectors' understanding of the business conditions must increase. Even differences arising from thefreedom of interpretation of the respective supervisory authorities, according to farmers, must be limited to being uniform nationally. We identifythat there is a trust gap between farmers and inspectors, which can affect the experience of environmental oversight. Work to develop measures toreduce this gap should be done continuously to ensure more effective environmental inspections and to increase trust between farmers andinspectors.