Detta arbete handlar om övningsteknik. I arbetet undersökte jag hur Mindfulness meditation och Element från samtida studieteknikslitteratur samt musikforskning som verktyg för att förbättra min övning kunde förbättra mitt övningsfokus samt min generella övningskvalité. Syftet med arbetet var att utforska om jag kunde höja min övningskvalité genom att implementera de två ovan nämnda övningsteknikerna. Vidare så behandlar även arbetet huruvida en ändrad övningsteknik kunde påverka mina musikaliska resultat och detta genererade tre individuella informella solo-inspelningar på Mozarts violinsonater nr 22, 23 samt 35.  Resultatet av arbetet påvisar inga slutsatser kring hur Mindfulness meditation och Element från samtida studieteknikslitteratur samt musikforskning som verktyg för att förbättra min övning kunde förbättra min övning eftersom omfattningen av detta arbete inte var tillräckligt stort för att producera säkra resultat.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa betraktas idag som ett av vår tids samhällsproblem. Yoga är en träningsform som visats kunna ha en påverkan på allmän och psykisk hälsa, samt fungera som stresshanteringsmetod. Det gör att en stor mängd människor använder yoga som motionsform. På många gym finns idag möjligheten att ta del av yogaklasser som en del av träningsutbudet. Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur motionärer på gym upplever att yogaklasser påverkar deras förmåga att hantera stress. Metod: I studien användes en kvalitativ metod där datainsamling genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utgick från en förbestämd intervjuguide med utrymme för följdfrågor. Intervjuerna transkriberades och kodades för att underlätta identifiering av deltagarnas uttalanden. Totalt medverkade sju deltagare i studien, tre kvinnor och fyra män. Resultatet av studien analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet: Resultatet ledde till fyra huvudteman: "yogans betydelse”, “yogans påverkan på livsstilen”, “stresshantering med hjälp av yoga” och ”på vilket sätt påverkar yoga på gym motionärers upplevelse av stress”. Yoga visades hjälpa deltagarna att stanna upp för att kunna rikta uppmärksamheten inåt, stilla sinnet, samt vara här och nu. Yoga beskrevs även ha både fysiska och psykiska fördelar samt benämndes det som en livsstil. Flera av deltagarna kunde sammankoppla hanteringen av stress med yoga samt förklarade att de fått en ökad kunskap och förståelse om andningstekniker. Konklusion: Det framkom i studien att yoga på gym har en positiv påverkan på motionärers förmåga att hantera stress. Anledningen är de positiva egenskaper som yoga medför, däribland andningsteknik och mental effekt. Slutsatsen är att yoga på gym fyller sin funktion och är en effektiv metod för stresshantering.

The thesis deals with the topic of mindfulness. In the theoretical part of the thesis, the latest research on mindfulness in work (non-clinical) environments and ways to promote and develop mindfulness in people are reviewed. Standardized and non- standardized ways of increasing mindfulness are mentioned. The research section consists of several sub-researches. The first, qualitative research explores how people understand the concept of mindfulness and how they think it can be increased. The qualitative research was conducted in the form of a questionnaire (N = 54). The results of the analysis show that how people understand the concept of mindfulness is not too far from the professional definition of the term, but primarily people understand the term as mindfulness of the environment, less mindfulness of the self. The second, quantitative research project involves the adaptation of the Five Facet Mindfulness Questionnaire into Czech and its new standardization, which was carried out by comparing parallel translations and subsequent back-translation checked by the author of the questionnaire, Ruth Baer. The standardization was performed on a quota representative sample of the population (N = 240). Norms were created for both the overall mindfulness score and for the individual scales of the...

Sammanfattning Bakgrund  Långvarig smärta är ett utbrett problem som orsakar lidande för många människor. Att leva med långvarig smärta påverkar individen negativt både psykiskt, fysiskt och socialt, samtidigt som det utgör stora kostnader för samhället. För att lindra det lidande som orsakas av långvarig smärta är det viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om hur smärtan kan behandlas. Mindfulness utgår likt omvårdnadsvetenskapen från en holistisk syn på individen. Det är därför av värde för sjuksköterskan att i sin profession ha kunskaper om sambanden mellan långvarig smärta och mindfulness.  Syfte  Syftet var att beskriva erfarenheter av mindfulness som symtomlindring hos personer med långvariga smärttillstånd.  Metod  Studien utformades som en icke-systematisk litteraturöversikt i avsikt att få en övergripande bild av den upplevda effekten av mindfulness som symtomlindring vid långvariga smärttillstånd. Resultatet i litteraturöversikten är baserat på 17 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna PubMed och CINAHL, med hjälp av kombinationer av sökord. Artiklarna har kvalitetsgranskats och vidare analyserats med hjälp av en integrerad dataanalys.  Resultat  I flertalet studier upplevdes positiva effekter av mindfulness i form av minskad smärta, förändrad smärtuppfattning samt minskning av psykisk ohälsa, som är en vanlig följd av långvarig smärta. Ett annat väsentligt fynd var att mindfulness för många resulterade i en ökad acceptans för smärtan, vilket hade positiva effekter i det dagliga livet.  Slutsats  Att lindra lidande är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. I flera studier har personer med långvarig smärta beskrivit positiva upplevelser av mindfulness både fysiskt och psykiskt. Litteraturöversikten tyder på att utökade kunskaper om mindfulness kan vara av värde för sjuksköterskor. Sjuksköterskans kunskaper kan i sin tur appliceras i omvårdnaden genom patientundervisning, vilket även kan främja patientens egenvårdsförmåga och autonomi. / Abstract Background  Chronic pain is a major issue causing suffering for many people. Living with chronic pain has a negative impact on the individual both mentally, physically, and socially. Meanwhile, it implies a major cost to society. To relieve the suffering caused by chronic pain, it is important that the nurse has knowledge of how the pain can be treated. Mindfulness, like nursing science, is based on a holistic view of the individual. Thus, it is of value to the nurse to have knowledge in their profession of the connections between chronic pain and mindfulness.  Aim  The aim was to describe experiences of mindfulness as symptom relief in chronic pain conditions.  Method  The study was designed as a non-systematic literature review to gain an overall picture of the perceived effect of mindfulness as a symptom relief in chronic pain conditions. The results in the literature review are based on 17 scientific articles searched in the databases PubMed and CINAHL, using combinations of keywords. The articles have been quality reviewed and further analyzed with the help of integrated data analysis.  Results  Positive effects of mindfulness were experienced in the form of reduced pain, altered perception of pain, and reduction of mental illness, which is a common consequence of chronic pain. Another significant finding was that mindfulness for many patients resulted in increased acceptance of pain, which had positive effects in daily life.  Conclusions  Reducing suffering is one of the nurse's responsibilities. In several studies, a great many patients have expressed positive reactions to mindfulness, both physically and mentally. The literature review suggests that increased knowledge of mindfulness can be of value to nurses. The nurse's knowledge can in turn be applied in nursing through patient awareness, which can also promote the patient's self-care ability and autonomy.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Working in medical profession is stressful, and stress can affect performance, indirectly affecting patient care. Mindfulness has shown to decrease stress, which may improve patient care. At the East Tennessee State University Family Physicians of Bristol, there are no resources for learning mindfulness, so our goal was to educate all the medical professionals in our practice to learn mindfulness and evaluate the effect on their stress levels. First, a stress survey (Perceived Stress Scale) was administered to clinic providers. We presented instruction to clinic providers how to engage in mindfulness meditation. The technique of mindfulness meditation was taught by an expert through an audio clip. Six weeks after implementing the mindfulness meditation program, the Perceived Stress Scale was administered to the providers again to determine if their stress level had been reduced. Statistical analysis consisted of a t test. Higher scores on the Perceived Stress Scale indicate higher levels of experienced stress. The mean score in the pre-meditation condition was 16.71, and the mean score for the post-meditation condition was 12.62. The t test indicated that this difference was statistically significant, t(1,32)=2.14, p<05. The results of this study demonstrate that teaching healthcare providers skills regarding mindfulness meditation can significantly reduce their feelings of stress in the workplace. Future research should focus on examining if reducing stress has a measurable effect on patient outcomes.

No description available.