No description available.

This dissertation studies how city planning is affected by notions on urbanity and ideas of the value of local places. Empirically, the dissertation deals with the development of the city of Norrköping in the 1990’s and the early 2000’s. The physical urban environment is formed with influences from general ideas of what a city is and should be, but also out of conceptions of the unique local place. The local history is an important factor for understanding the possibilities and obstacles in contemporary city planning. Theoretically, the dissertation is inspired by geographic, historical and sociological perspectives on space and time. Henri Lefebvre’s spatial triad is a central reference. The dissertation focus on three places in the city of Norrköping; Söder Tull, Skvallertorget and Nya Torget. Through a broad archival material and interviews with planners, politicians and other actors, the development of the places in 1990-2005 is analyzed in the light of urban development in Norrköping in the industrial and post-industrial eras. / I denna avhandling studeras hur stads- och trafikplanering påverkas av idéer om urbanitet och föreställningar om platsers värde. Fokus ligger på hur stadsmiljöer i Norrköpings innerstad formats och utvecklats under 1990-talet och i början av 2000-talet. Avhandlingen belyser hur den fysiska stadsmiljön formas av trender, strömningar och idéer; dels generella föreställningar om staden som begrepp, dels uppfattningar om lokala miljöers särart och värden. Studien har ett historiskt perspektiv, där den historiska framväxten av staden ligger till grund för förståelsen av den samtida stadsutvecklingens möjligheter och hinder. Teoretiskt hämtar studien inspiration från kulturgeografiska, historiska och sociologiska perspektiv på tid och rum. Henri Lefebvres beskrivning av rummet i tre dimensioner är en central utgångspunkt. Empiriskt behandlas tre platser i Norrköpings innerstad; Söder Tull, Skvallertorget och Nya Torget. Genom ett brett arkivmaterial och genom intervjuer med planerare, politiker och andra aktörer studeras platsernas utveckling under perioden 1990-2005 i ljuset av hur Norrköpings innerstad formats under de industriella och postindustriella epokerna.

Syftet med den här avhandlingen är att studera de roller bilder har i skapandet av dominerande föreställningar om en plats. Exemplen är hämtade från Visby, en stad med välkända medeltida lämningar på ön Gotland i Östersjön. Teoretiska verktyg kommer från kulturarvspolitik, som belyser kulturarv som konstruktioner med objekt värdeladdade av specifika aktörer i särskilda syften och från visuella kulturstudier som fokuserar hur vi betraktar vår omvärld. Bilder och berättelser skapar socialt konstruerade seenden och bortseenden. Dessa seenden, skapar i sin tur mindscapes tillsammans med upplevelser, drömmar, minnen, medierade budskap och ”före-bilder”. Det är Visbys mindscapes som fokuseras här. Med utgångspunkt i Visbys tio-i-topp-motiv diskuteras bilder hämtade från tre grupper av aktörer, kulturarvsbilder, konstbilder och turismbilder. Begrepp som autenticitet, tilltal och modus är viktiga i förståelsen av hur Visbys ikoner tillkommer bland annat genom upprepning av ett litet antal bildmotiv. Då medeltida lämningar och Visbys guldålder som Hansestad ofta ingår i människors mindscapes döljs och överskuggas andra tidsperioder, sociala kontexter och miljöer i Visby. Fotografier, målningar, teckningar, tryck och souvenirer är kraftfulla redskap i den processen. Detta resulterar i att 9/10 av Visby hamnar i skymundan genom stadens status som en medeltida ikon. Den historiska innerstaden har också fått anpassa sig efter föreställningarna om densamma. / This thesis deals with the roles pictures play when collective imaginations of a city are constructed. The examples comes from Visby, a city with famous medieval remains, on the island Gotland in the Baltic. Cultural heritage politics points out heritage as a mode of cultural production. Heritage is constructed when values are added to specific objects by specific actors for specific purposes. Visual cultural studies underline the practices of looking. We are always looking from specific positions. Images and narratives create socially constructed gazes. Gazes together with experiences, dreams, memories, mediated messages and “fore-sights” creates mindscapes. The urban mindscapes of Visby are at focus here. Starting in a Visby top-ten-image-list, images produced and frequently used within the three domains; heritage and tourist industries and the art world are discussed. The images characteristic marks are defined and discussed in terms of authenticity, emotive modes and ways of address. This study also deals with four socially emergent Visby icons and the consequences of the mono-thematic in Visby. When the medieval remains and Hanseatic traders are dominating people’s mindscapes, other periods, social contexts and Visby settings are hidden or overshadowed. The agency of display, a few repeated views in all sorts of media, produces gazes, ways of seeing and unseeing. Photographs, paintings, drawings, prints and souvenirs with Visby motifs are powerful tools in this process. The result is hierarchical orders hard to change. It has not only had the effect that 9/10 of the contemporary city of Visby is being shaded by its status as a medieval icon. The historical centre has also been adjusted in order to fit with the conceptions of the place.

Prior to January 2010, my work in painting focused on opposites, such as the difference between the instinctual and the planned. Formally I was interested in the need to veil, and the urge to reveal the thinking and processes in the creation of a painting. Through the juxtaposition of these things I sought to strip landscape of its inherent divinity and create a new kind oflandscape using color, atmosphere, and mark making. My goal was to make the monumental insignificant and secondary to my process and create works with clear intent, a physical process, and an interest in how color can be used to suggest the illusions of space, time, and depth. Currently, my work has undergone major changes in regards to content. This thesis will explain the journey I have undertaken during the past two and a half years while discussing my reasons for abandoning my initial proposal for something based less in academic discourse and more in personal introspection.