<p>L’adaptation cinématographique se présente régulièrement dans la culture contemporaine. Sa présence mérite une exploration plus détaillée. Il faut, d’abord, bien définir ce que c’est qu’une adaptation. Dans cette thèse, nous ferons appel à deux théories : la théorie de l’adaptation présentée par Linda Hutcheon et la théorie de l’intertextualité de Kristeva et celle de la transtextualité de Gérard Genette. En utilisant ces théories, nous observerons comment le texte se transforme lorsqu’il est adapté. Dans ce but, le roman <em>Les Misérables</em> de Victor Hugo sera examiné, ainsi que deux adaptations cinématographiques de ce roman. Les deux adaptations, créées par deux réalisateurs différents, correspondent aux catégories descriptives que Linda Hutcheon présente dans son livre. Ainsi, à travers son film, Claude Lelouch modernise l’histoire hugolienne et, de l’autre côté, Bille August nous offre une adaptation classique, mais pas entièrement fidèle. Les deux films sont des exemples de types d’adaptations différents. Par ailleurs, ils ont un style visuel très diffèrent et un rapport diffèrent au texte original.</p> / Master of Arts (MA)

A film can attract all kinds of emotions and moods of the audience through its audiovisual communications and cinematic expression, in which music plays a significant role in both understanding and interpretation of film content. It is interesting to explore the musical significance and the emotional aspect of the film out of a media and communications perspective and visual communications perspective because it’s a subject that belongs to the communications of scientific discipline as film is a media text which is working both as communicative and as audio-visual medium with its expressive aspects. The purpose of this bachelor’s paper is to increase and deepen the understanding of music's function and significant role in context with its reinforcing sense of visual expression in film. More specifically, it aims to explore the musical value of the expressive aspect of the media text in form of film musical Les Misérables (2012), which has been transmedialised from the novel of the same name, referring to the sound, music and song in relation to the film's visual expression. The research questions are at the core of the essay study: "how is music used to reinforce the cinematic visual expression?" and "how can music signify the narrative and highlight the emotional aspect of the film?" The theoretical framework is based on some of the key scholars assumptions such as Michel Chion (1994) and Claudia Gorbman (1987), who share the same theoretical views that the soundtrack seems powerful when it expresses its participation in a scene’s emotional moods as the music follows the scene’s rhythm, the image’s flow and contributes emotional and musical codes of emotions and expressions. According to Chion sound and image interact together to tell a story where sound enrich the image with expressive and informative values. Other important researchers in the field and their theoretical frameworks are included in the theory chapter. As in whole, aspects of musical communication and sound emotionalisation are seen by the previous research as a form of expression, where visual communication in the film is considered as important as the aural and musical for the narrative storytelling, and where the musical aspect with the interaction of the cinematic visual expression highlights the characters emotions and moods. The results of the empirical work is presented in about twenty pages qualitative content analysis together with its analytical perspectives that focus on the close reading of the narrative, visual and musical elements and their abstract narratives (emotional moods) in the media text’s seven selected film–song sequences. In performing of the analysis and interpretation of the media text content, the regard was taken to these before mentioned elements to answer the research questions and emphasize the purpose of the study as relevant as possible. The conclusion is based on the empirical work analysis and results, and the scholars previous theoretical assumptions in connection with my observations. Keywords:  musical  film  les miserables  soundtrack  emotions  moods narrative audio           visual expression  communication musicology / En film kan locka fram alla slags känslor och stämningar hos publiken genom sin audiovisuella kommunikation och filmiska uttryck, där musiken har en betydande roll i både förståelsen och tolkningen av filmmediet.        Det är intressant att utforska den musikaliska gestaltningen och den känslomässiga aspekten i film utifrån ett medie- och kommunikationsperspektiv samt visuell kommunikationsperspektiv därför att det är ett ämne som hör till den kommunikationsvetenskapliga disciplinen eftersom film är en medietext, som fungerar både som ett kommunikativt och ett audiovisuellt medium med uttrycksmässiga aspekter. Syftet med den här uppsatsen är att är att öka och fördjupa förståelsen för musikens funktion och gestaltning i sammanhang med dess förstärkande känsla i visuell gestaltning i film. Mer konkret är syftet att utforska det musikaliska värdet i den uttrycksmässiga aspekten i medietexten i form av musikalfilmen Les Misérables (2012), som har transmedialiserats från roman med samma namn, berörande ljud, musik och sång i relation till filmens visuella uttryck. Dem frågeställningar som utgör kärnan för uppsatsens ämne är: ”hur används musik för att förstärka det filmiska visuella uttrycket?” samt ”hur kan musiken gestalta det narrativa och belysa den känslomässiga aspekten i film?”  Det teoretiska ramverket baseras på några av framstående forskares antaganden så som Michel Chion (1994), och Claudia Gorbman (1987) som delar likadana teoretiska uppfattningar och anser att filmmusiken verkar kraftfullt genom att den uttrycker sitt deltagande i en scens känslostämning eftersom musiken följer scenens rytm, bildernas flöde och bidrar med emotionella och musikaliska koder för känslor och uttryck. Enligt Chion verkar ljud och bild i samspel för att tillsammans berätta en historia där ljud berikar bilden med uttrycksfulla och informativa värden. Även andra viktiga forskare inom området och deras teoretiska ramverk tas upp i teori-kapitlet. I sin helhet ses aspekter av musikalisk kommunikation och ljudets emotionalisering av den tidigare forskningen som en form av uttryck, där den visuella kommunikationen i film anses lika viktig som den ljudmässiga och musikaliska för det narrativa historieberättandet och där den musikaliska aspekten i samspel med det filmiska visuella uttrycket belyser rollkaraktärers känslo- och sinnesstämningar. Resultatet av det empiriska arbetet presenterar cirka tjugo sidors kvalitativ innehållsanalys tillsammans med dess textanalytiska perspektiv som fokuserar på närläsningen av dem narrativa, visuella och musikaliska elementen samt dem abstrakta narrativerna (känslomässiga sinnesstämningar) i medietextens sju utvalda film-sångsekvenser. I utförandet av analysen och tolkningen av medietextens innehåll, togs hänsyn till dessa omnämnda element för att kunna besvara frågeställningarna och understryka syftet så relevant som möjligt. Slutsatsen baseras på det empiriska arbetets dataanalys och närläsning samt resultat och forskarnas tidigare teoretiska antaganden i koppling till mina observationer. Nyckelord:  musikalfilm  les miserables  filmmusik  ljudspår  känslor  stämningar  narrativ  audio visuell  uttryck  kommunikation  musikologi

La reprise par Victor Hugo en 1861, sous le titre "Les Misérables", du projet des "Misères" amorcé en 1845 marquait deux étapes de l’énonciation. Nous avons néanmoins choisi de considérer cette oeuvre comme un discours homogène – au sens linguistique du terme – c’est-à-dire comme une suite d’énoncés, pour en analyser le vocabulaire politique et social, considérant que la publication avalisait l’expression. L’énonciation en fait un discours dans le cadre de la communication, discours adressé à un destinataire concerné plus que quiconque, le peuple. Le projet de l’oeuvre lui confère le rôle de testament, bilan d’une expérience et d’une vie. Le facteur politique est primordial pour l’auteur et le rappel des principes républicains l’amène à en étudier les racines dans la Révolution française, particulièrement dans les années 1792-1793, quand Robespierre et le Comité de Salut Public ont dirigé la France. Les héritiers de la République de l’An I sont, dans l’oeuvre, les insurgés de la barricade de la rue de la Chanvrerie en juin 1832, inspirée à Victor Hugo par la barricade historique de Saint-Merry. L’importance donnée à l’Histoire comme élément structurant du récit nous a fait étendre le corpus lexical aux lieux et aux acteurs du récit et de la réalité historique. Le recensement du vocabulaire politique des systèmes, des événements, des formes de gouvernement, des institutions, des catégories et phénomènes sociaux et des valeurs philosophiques et idéologiques fait l’objet de la deuxième partie. Les méthodes des linguistiques distributionnelle et transformationnelle, la notion de « fonction linguistique », empruntée à Roman Jakobson, et de « discours plurivoque », héritée de Julien Greimas, permettent l’analyse des mots dans leur contexte restreint. C’est l’objet de la troisième partie intitulée « Ce que valent les mots ». / Victor Hugo’s resumption in 1861 under the title “Les Misérables” of the project of “Les Misères” started in 1845 characterized two steps of enunciation. Nevertheless, we have chosen to consider this work like a homogeneous discourse – in the linguistic sense of the term – i.e. like a series of utterances in order to analyze its political and social vocabulary considering that the publishing guaranteed the expression. The expression makes of it a discourse in the frame of communication; a discourse directed to a recipient more concerned than anyone else : the people. The project of the work gives it the part of a will. The political factor is most important for the writer and the reminder of republican principles leads him to study the roots of the French Revolution, particularly in the years 1792-1793 when Robespierre and the committee of Public safety led France. The inheritors of the Republic of An I, in the work, are the insurrectionists of the barricade of the street of La Chanvrerie in June 1832 inspired to Victor Hugo by the historical barricade of Saint Merry. The importance given to history as a structuring element of the narrative led us to extend the lexical corpus to the places and characters of the narrative and to the historical veracity. The inventory of the political vocabulary of the systems, events, forms of government, institutions, categories and social phenomena, and ideological and philosophical values is the matter of the second part. The methods of distributional and transformational linguistics, the notion of “linguistic function” borrowed from Roman Jakobson and “multivocal speech” inherited from Julien Greimas, permit the analysis of the words in their restrictive context. This is the topic of the third part entitled “What words mean”.

No description available.