The purpose of this essay has been to, with a gender perspective, study the way through which the Swedish sobriety committees handled cases of women abusing alcohol during the 1930s. Due to alcohol abuse being historically perceived as a male concern the study aims to enlighten the fact that women, even though it was highly unusual, also abused alcohol and that their abuse was perceived differently due to diverse normative gender perceptions. Previous research has shown that Swedish social policy regarding alcohol abuse at the time, due to these normative perceptions of gender, were aimed specifically at working class men and to a large degree viewed women as a non-abusive party. By analysing data from the protocols of the sobriety committees’ archives in two Swedish cities I have compiled a list of seven individual cases of varying extent that have been matters for the sobriety committees in Borås and Kalmar. The study has been able to outline how normative perceptions of gender are applied in the source material and that the individual women in many of the occurring cases have been judged in accordance with these perceptions. This in turn has meant that alcohol abusing women have been deemed more deviating from their respective gender norms than their male counterparts.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera risk- och skyddsaspekter bland äldre i relation till alkoholkonsumtion, samt att undersöka vilken inverkan konsumtion av alkohol bland äldre kan ha på deras hälsosituation. Metoden som använts för denna studie är en allmän litteraturöversikt där sju vetenskapliga artiklar har granskats och undersökts. I studiens analys har samtliga artiklar kopplats till relevanta teoretiska ramverk, såsom ålderism, lagstiftning och risk- och skyddsaspekter. Resultatet visar att äldres alkoholkonsumtion ökar i jämförelse med andra åldersgrupper, samt att alkoholrelaterade skador och död bland äldre ökar. Resultatet visar även att äldre inte alltid är motiverade till behandling samt att bristen på specialanpassade insatser medför att äldre således måste anpassa sig till ett stöd som inte är anpassat efter deras behov. Vår huvudsakliga slutsats är att insatser och stöd från socialtjänsten för äldre med alkoholproblem behöver utvecklas och anpassas till individen.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende återfinns inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för närstående såväl som samhället i stort. Användning av alkohol och andra droger är generellt förknippat med dömande och moraliserande åsikter. En sjuksköterskas känslor av samhörighet och förståelse till en person med beroende kan ofta försvåras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhällets moraliska ståndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.   Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmän hälso- och sjukvård.  Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningsläget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar från dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. Båda författarna läste artiklarna flera gånger, och data från artiklarna analyserades och syntetiserades med hjälp av en matris.   Resultat: Flera resultat indikerade att vårdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende. Detta ledde bland annat till att patienter lät bli att söka vård och att vårdpersonalen gav en sämre vård.   Slutsats: Vårdpersonalen besitter negativa attityder gentemot personer med beroende och missbruk. Orsaken till att dessa negativa attityder existerar är komplex. Viktiga aspekter för att fördomar, stigmatisering och moralisering ska kunna motverkas är dock att vårdpersonal erhåller en adekvat utbildning avseende missbruk och beroende.

Missbruk är ett allvarligt hälsoproblem och World Health Organization rapporterar att det finns omkring 15,3 miljoner drabbade världen över. För den som missbrukar kan detta medföra känslor av kaos, ensamhet, skuld, skam och stigmatisering. Dessa människor har komplexa behov av vård och sociala insatser vilket kan skapa svårigheter för sjukvårdspersonal. Otillräcklig smärtlindring inom vården är ett stort och väldokumenterat problem som kan bli än mer komplext när patienten har ett pågående eller tidigare missbruk. Både adekvat bedömning av smärtproblematik samt förmåga att upptäcka drogmissbruk måste ske för att en effektiv smärtbehandling ska kunna ges. Det är vanligt förekommande att sjuksköterskor inom akutsjukvården gör dessa bedömningar, vilket kan upplevas problematiskt varav dessa sjuksköterskor är i behov av stöd och konsultationer från specialistutbildad personal samt evidensbaserade riktlinjer. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smärta och samtidigt pågående missbruk, inom akutsjukvården i Sverige. En kvalitativ ansats användes med individuella semistrukturerade intervjuer som design. En semistrukturerad intervjuguide framställdes med sju övergripande frågor för att strukturera intervjuns förlopp. Som val av analysform användes en kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman. Totalt nio sjuksköterskor med erfarenhet av arbete inom akutsjukvård från två olika delar av Sverige deltog i studien. Analysen av den insamlade informationen resulterade i fyra huvudkategorier vilka var “känsloladdat möte”, “praktiska faktorer”, “Organisatoriskt stöd” och “generell värdegrund”. Deltagarna beskrev att mötet med patienter med missbruk kunde ge upphov till starka och varierande känslor samt att flertalet yttre såväl som inre faktorer påverkade mötet och vården. Möjlighet att kommunicera med patienten, tillit, arbetsmiljön och riktlinjer var exempel på yttre faktorer vilka kunde hindra eller hjälpa i vården av dessa patienter. Även brist på kunskap hos vårdpersonalen eller stigman och fördomar upplevdes påverka omvårdnad och behandling. Akutsjuksköterskor upplever frekvent ett glapp mellan de krav som ställs på deras profession och tillgängliga resurser i form av organisatoriskt stöd, kompetens och möjlighet till kommunikation. Det har visats i flertalet studier genom ett brett spektrum av situationer och patientkategorier. Denna studie har visat på ytterligare ett område där det saknas tillgängliga resurser för att kunna utöva korrekt, säker och god vård.

För att utvecklas och vara trygg är barn beroende av sina föräldrar under uppväxttiden. I familjer där en förälder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsställs. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de själva upplever psykisk ohälsa. Majoriteten av denna grupp barn känner bland annat utanförskap, mindre välbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vårdgivare" åt sin förälder. Flertalet av dessa barn har även visats behöva stöd, men endast hälften har mottagit något. Det finns likväl barn som klarar sig bra i livet trots svåra upplevelser under uppväxttiden. Dessa barn kallas i folkmun för maskrosbarn och de vittnar om olika skyddsfaktorer som hjälpt dem genom livet. Det har visat sig att dessa barn inte uppmärksammats tillräckligt i sjukvården och att de sällan mottar information om den sjuke föräldern trots att barnen framhåller att de vill veta vad som händer. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge råd, stöd och information till dessa barn, vilket är reglerat av en ny lagförstärkning i Hälso- och sjukvårdslagen. För att få ökad kunskap inför mötet med dessa barn är det av betydelse att känna till barnens levnadsförhållanden i det dagliga livet med psykisk sjuk och/eller missbrukande förälder.

Bakgrund Överkonsumtion av alkohol är ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka både kroppslig och själslig skada hos individen. Därför påträffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvården. Tidigare forskning har visat att vårdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan påverka bemötandet. Samtidigt har alla rätt till vård på lika villkor, oavsett vad de har för problem. Syfte Studiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvård. Metod För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades. Intervjumaterialet sammanställdes och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Alla deltagare i denna studie hade både bra och dåliga upplevelser av bemötande inom den svenska sjukvården. Under intervjuerna framkom att ett personcentrerat bemötande och noggrannhet från personalens sida fick informanterna att känna sig sedda och uppleva bemötandet som bra. Då personalen sett bortom alkoholproblemen och behandlat informanterna på samma villkor som andra patienter har vårdmötet blivit tryggt och ömsesidig respekt har uppstått. Misstänksamhet och nonchalans upplevdes som dåligt bemötande, men kunde i vissa fall enligt informanterna själva ha berott på deras eget beteende. Dåligt bemötande och brist på respekt, oavsett från vilken sida, har lett till negativa upplevelser och att en del personer senare undvikit att söka vård. Slutsats Slutsatsen är att alkoholberoendes och alkoholmissbrukares upplevelser av bemötande varierar från individ till individ, och att det beror på vad personen själv klassar som bra eller dåligt bemötande. Det mest centrala för att bemötandet ska ses som bra är att det är personcentrerat, och att inte alkoholproblemen tar all fokus. Alkoholberoendes och alkoholmissbrukares eget agerande och förhållningssätt gentemot vårdpersonalen påverkar också bemötandet.

The aim of this study is to highlight drug experiences and the significance our interviewee’s ascribe to their drug experiences in conjunction to their everyday lives. In the concluding chapter of this study we have used the collective experiences of the participants to allow us to engage in a dialogue of why it is important to acknowledge the attributes and needs an individual attaches to his/her perspective drug in the field of social welfare in Sweden. Symbolic Interactionism as a theoretical approach is used as the framework for understanding responses of participants in this study. The word “experience” is a comprehensive concept for the sensations that an individual feels. The research has been collected through seven qualitative interviews with seven former drug addicts, who have all abused drugs on a daily basis over a period of four to thirty years. All the participants have been addicted to amphetamine, heroin or crack. The emphasis has been on each participant’s subjective experience of drug abuse and it is their truth that is told in our study. The result of the research shows that when a drug becomes a bearer of meaning- i.e. the needs and attributes the individual crave for, it becomes the central and a long-awaited phenomenon in the person’s life. The individual now de-signs his/her reality on the basis of these needs and attributes that he/she has attached to the drug. However the world becomes ever more complex over time when the individual’s life revolves around the drug experience and no longer fits into the drug-free society. The positive and negative attributes attached to the drug evolves over time and there for changes their perspective to the drug experience thus allowing them to live a drug-free life.

Studien bygger på på intervjuer med 32 narkotikamissbrukare (20 män och 12 kvinnor). Samtliga var opiatmissbrukare. Dreas sociala situation var komplex. Metoden var en halvstrukturerad temainriktad intervju. Q-faktoranalys beskriver fyra tydliga subgrupper. / Drug addits in treatment and their set of values.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vägen ut ur missbruk. Vi har utgått från följande frågeställningar: Varför bryter man upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna bryta upp från missbruk? Vad är viktigt för att kunna upprätthålla drogfrihet? Vi har i vår uppsats haft en fenomenologisk ansats som genomsyrat uppsatsen på så vis att informanternas berättelser har fått stort utrymme. Därför har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med fem personer som har brutit upp från missbruk och lever drogfria idag. De teoretiska perspektiven, som vi valt efter undersökningens genomförande, består av teorier om olika vägar ut ur missbruk, samt teorier om sociala band. Resultatet i denna undersökning visar att vägen ut ur missbruk kan se olika ut, men våra intervjupersoners berättelser har ändå ett antal gemensamma nämnare. Vi fann att missbrukets negativa konsekvenser, och olika negativa kritiska händelser, i kombination med stödet i relationer frammanade en insikt om och en inom individen förankrad vilja att bryta upp från missbruket. Dessa tre komponenter utgjorde tillsammans anledningen till varför våra informanter bröt upp från missbruket. Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket, framstod som viktigt även för att kunna bryta upp från missbruket. Viktigast för uppbrottet var dock en inre drivkraft som bestod i en, i grunden, positiv självbild och en tro på den egna förmågan att lyckas med uppbrottet. För att sedan kunna upprätthålla drogfriheten framträdde två tydliga trender i våra informanters handlande. Dels tillbakablickar på missbrukets negativa konsekvenser, och dels strävandet efter och värderandet av positiva komponenter i det nya drogfria livet, såsom återuppbyggda och nyetablerade relationer, sysselsättning, bostad och personlig utveckling.

Syftet med denna studie är att studera hemlöshet och kriminalitet utifrån ett livsförloppsperspektiv, samt undersöka hur hemlöshet och kriminalitet förhåller sig till varandra. Ett ytterligare syfte är att se om missbruk har någon förbindelse med hemlöshet, om det möjligtvis kan vara en bidragande faktor till hemlöshet. Robert Sampson och John Laubs åldersrelaterade teori om social kontroll är utgångspunkten för studien. Intervjuer har genomförts med individer som är hemlösa idag eller som varit det vid något tillfälle av sitt liv, dessa analyserades med en kvalitativ analysmetod i fyra steg för att få fram resultat som kunde jämföras med teorin. För att ge en heltäckande bild av hur situationen avseende hemlöshet ser ut i Sverige och i andra delar av världen, redovisas ett antal studier både från Sverige och från andra länder. Studiens resultat visar att en turning point kunde påverka livsförloppet, både i positiv och negativ riktning. Vändpunkten kan handla om mer än kriminellt beteende så som missbruk eller avvikande beteende. Kamraternas livsstil kan även fungera som en vändpunkt i negativ riktning, exempelvis göra det svårare att ta avstånd ifrån ett kriminellt beteende. Hos samtliga individer som deltog i studien kom missbruket för själva hemlösheten, men det är inte möjligt att dra slutsatsen att det är missbruket som orsakat hemlösheten. För att ta reda på detta måste vidare studier genomföras och ytterligare faktorer adderas i analysen. / The purpose of this study is to study homelessness and crime in a life course perspective, and examining homelessness and crime related to each other. A further aim is to see whether drug abuse has a connection with homelessness, if it can possibly be a contributing factor to homelessness. Robert Sampson and John Laubs age-related theory of social control is the focus of the study. Interviews were conducted with individuals who are homeless now or who have been at some point in their lives, these were analyzed by a qualitative analysis of four steps to obtain results that could be compared with the theory. To provide a comprehensive picture of the situation regarding homelessness in Sweden and in other parts of the world, I have used a number of studies from both Sweden and other countries. My results demonstrate that a turning point can affect the course of life, both positively and negatively. The turning point can be about more than criminal behavior such as abuse or deviant behavior. Friends' lifestyles can also serve as a turning point in the negative direction, such as making it more difficult to distance from criminal behavior. Among all individuals who participated in the study came the drug abuse before the homelessness, but it is not possible to conclude that there is the abuse that caused homelessness. To determine this, further studies have to be done and additional factors have to be added in the analysis.