No description available.

Socialarbetare använder sig av flera typer av kunskap för att hantera komplexiteten av deras arbete, en del får man via utbildning men en del behöver förkroppsligas utifrån ett eget utforskande. Syftet med denna studie var att undersöka hur fronesis kommer till uttryck bland socialarbetare som jobbar med ungdomar med missbruksproblematik. Med inspiration från hermeneutik har i denna studie utforskat hur socialarbetare översätter deras tidigare erfarenheter till praxis. Empirin består av sex intervjuer med praktiserande socialarbetare som har flera års erfarenhet i behandlande arbete med ungdomar. Datat analyserades utifrån fronesis teori vilket är uppbyggd ur tre subkategorier: praktisk handling, moralen och personlig utveckling. Fronesis i denna studie är förmågan att anpassa sig till sammanhanget hos en situation och förmågan att handla i enlighet med en målsättning. Resultatet visar att subkategorierna gick att identifiera hos informanternas utsagor samt hade påverkan på varandra. Analysen visar att behandlarens målsättning kunde påverka både arbete samt möjligheter till vidare utveckling. / Social workers use several types of knowledge to get about in their complex work, some of which is given through education but some you have to embody on your own. The aim of this study is to use phronesis as a theory and see if this theory can explain some of the nature behind social workers experience-based knowledge. Using an approach inspired by hermeneutics this study aimed to explore how social workers translate their experience into praxis. The data consists of six interviews with practicing social workers with several years of experience in caring work with adolescents. The material was analyzed with phronesis theory which is built up by three subcategories¨: practical action, morals and personal development. Phronesis in this study is the ability to adapt to the context of the situation and the ability work towards a goal. The results show that the subcategories were identifiable in the data and had an influence on one another. Analysis shows that one’s goals could have effect on work and possibilities for further growth.

This article is about the application of the two coercive legislations, Care of Abusers (Special Provisions) Act (LVM) and  the Compulsory Psychiatric Care Act (LPT) when individuals suffer from comorbidity. The authority who files the application for coercive interventions differs between the legislations. In LVM the social welfare board files the application and in LPT the chief psychiatrist.  Earlier research has shown that the individuals of the comorbidity group do not get their needs met in either of the legislations. It has also occurred that concrete arguments which relate to statutory criteria are missing. Our aim was to gain knowledge about how the court argued for these criteria, especially in cases where comorbidity exist. Another aim was to see which legislation that gave legal impact. Finally, we wanted to examine the roles of the chief psychiatrist and the social welfare board in court negotiations. We decided to study twenty court cases from Administrative court, ten cases from LVM and ten from LPT where the same individual had been committed to coercive care according to both legislations, this to capture the comorbidity. We interpreted the documents using discourse analysis and selected two concepts, inspired by Foucault and Fairclough, that we thought could be fruitful for our analysis. The result shows that there is more often argumentation about if the legal criteria in LVM are fulfilled compared to LPT where the argumentation is less informative. This result may have been influenced by the secrecy of Law. We also found out that the legislation that was given legal impact depended on the authorities assess of which need that was most urgent. The last finding was that the chief psychiatrist`s opinion was never questioned by the court, but the statements made by the social welfare board was.

Det kan vara svårt att leva upp till samhällets alla krav och förväntningar, speciellt om du lever i någon form av utsatthet. Därför ser vi vikten av att studera arbetet som görs för människor som kan vara i behov av hjälp och stöttning, för att få dessa att känna en större tillhörighet i samhället. Syftet med den här studien är därför att synliggöra personalens arbete och insats på en verksamhet för människor som på olika sätt lever i utsatthet. För att kunna utföra en bra studie finner vi det av vikt att interagera med människor som besitter kunskap inom ämnet utsatthet på en hjälpande verksamhet. Vi har därför valt att använda oss utav den etnografiska metoden som ger oss en närhet till de människor vi önskar studera. Vi vill genom intervjuer och observation ta del av hur personalen arbetar för människor i utsatthet, samt hur deras arbete tas emot av dessa. Behjälpliga begrepp och teorier för studien har bland annat varit stigma, ansiktet samt främre- och bakre regionen. Resultatet visar på att ett respektfullt och förtroendeingivande bemötande är av stor vikt för att kunna nå en människa i utsatthet, vilket görs genom att fokusera på människan bortom dennes problematik.

Syftet med denna studie har varit att belysa män och kvinnors egna upplevelser av medberoende. I studien har en kvalitativ ansats använts och det material som har studerats är åtta förinspelade samtal, podcastavsnitt, publicerade på internet. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teori om familjeroller och ett genusperspektiv. Denna studies resultat visade att de som ingår i studien påverkats negativt av en uppväxtmiljö präglad av missbruk eller psykisk ohälsa och upplevde sig ha anammat en eller flera roller för att kunna hantera sin livssituation. Resultatet visade även att detta fått konsekvenser för deltagarna i det vuxna livet. Vidare visade resultatet att män och kvinnor i denna studie i lika hög grad utvecklar ett medberoende, dock fanns det skillnader i hur studiens män och kvinnor uttrycker sitt medberoende. Kvinnorna upplevde att de isolerade sig, blev tystlåtna och tillbakadragna och männen upplevde att de hade ett mer utagerande beteende. Studiens deltagare hade upplevelser av att i barn- och ungdomsåren behöva ta ett stort ansvar och att de egna behoven därför åsidosattes. Slutligen diskuterades de negativa konsekvenserna av medberoende och om detta hade en koppling till rådande könsnormer. / The aim of this study was to illustrate male and females own experiences of codependency. In this study has an qualitative approach been used and the material consists of eight pre-recorded conversations, podcast episodes, published on the Internet. The empirical material has been analyzed from a theory of family roles and a gender perspective. It showed that the participants in this study has been negatively affected by growing up in an environment characterized of abuse or mental illness and felt that they had embraced one or more roles to manage their life situation. The result also showed that the participants had experienced negative consequences in adult life. The result of this study also showed that developing codependency was equally common among both male and female in this study, though were there differences between how male and females express their codependency. The females experienced a feeling of isolation, became quiet and reclusive and the males experienced that they had a more externalizing behavior. The experience of taking a big responsibility in childhood and adolescence was equally common among the participants of this study and led to that their own needs were ignored. The negative consequences of codependency and their connection to the gender norms of today were also discussed.

Bakgrund: Barn till föräldrar med svår psykisk eller somatisk sjukdom, med missbruk eller som avlidit, har ökad risk för framtida psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvårdslagen samt Patientsäkerhetslagen fick ett tillägg 2010/2011 med syfte att uppmärksamma och stärka gruppen barn som anhöriga. Tilläget i lagen har tagit lång tid att implementera i sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva i vilken omfattning distriktssköterskor inom primärvården i Västerbotten identifierar barn till förälder/annan närstående med missbruk, psykisk ohälsa, allvarlig fysisk sjukdom eller när förälder/annan närstående avlider och om dessa barn följs upp med information, råd och stöd. Metod: En omarbetad version av en enkät som använts i en uppsats på Masterprogrammet i hälsovetenskap vid Karlstad universitet användes. Enkäten skickades först ut som webbenkät men på grund av låg svarsfrekvens distribuerades en pappersenkät under distrikssköterskedagarna i Umeå. Studien vände sig till 190 distriktssköterskor på hälsocentraler i Västerbotten, varav 79 deltog. SPSS 23 användes för analysering av materialet. Resultat: Resultatet visar att vetskap om riktlinjer samt utbildning inom området bidrar till att barn som anhöriga identifieras i högre grad. Kunskap om journalföring samt vetskap om riktlinjer är låg och det är få distriktssköterskor som har fått utbildning inom ämnet barn som anhörig.  Slutsats: Utbildning, kunskap om riktlinjer och journalföring är de viktigaste faktorerna för att öka medvetenheten om barn som anhöriga.     Nyckelord: Barn som anhöriga; psykiskt sjuk förälder; somatiskt sjuk förälder; förälder med missbruk; familjefokuserad omvårdnad.

Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors strategier kring omvårdnaden av patienter med missbruksproblem inom anestesiologisk omvårdnad.Bakgrund Anestesisjuksköterskan möter dagligen patienter med olika bakgrund, förutsättningar och behov. Personer med missbruksproblem har ofta andra fysiologiska och psykologiska faktorer som påverkar anestesin och den anestesiologiska omvårdnaden än personer utan liknade problem. Faktorer som spelar in är t.ex. ökad tolerans mot läkemedel, försämrad förmåga att bryta ner läkemedel i kroppen, ökad blödningsbenägenhet samt stress och oro hos patienterna. Anestesisjuksköterskans kunskap och förståelse för nämnda faktorer är av högsta vikt för att kunna utföra god och optimal anestesiologisk omvårdnad.Design Studien genomfördes med kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.Metod Deltagarna valdes ut med ändamålsenligt urval. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor på fem sjukhus i mellersta och norra Sverige. Intervjuerna skrevs ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Tolv intervjuer genomfördes under hösten 2016. Analysen av materialet resulterade i tre kategorier med titlarna "Att ha handlingsberedskap", "Att kommunicera med patienten" och "Att vara säkerhetsmedveten". Kategorierna utgjordes av åtta subkategorier som fick benämningarna "Att vara beredd att anpassa doserna", "Att välja rätt läkemedel", "Att hantera blödningsrisk", "Att hantera sticksvårigheter", "Att etablera förtroende", "Att vara tydlig", "Att se till personalens säkerhet" och "Att se till patientens säkerhet".Slutsats Anestesisjuksköterskor är medvetna om de fysiologiska och psykologiska faktorer som påverkar anestesin hos patienter med missbruksproblem. De har en uttänkt strategi för planering av anestesin och för att förhindra att problem uppstår. Läkemedelsrelaterade åtgärder som dosanpassning och läkemedelsval var övervägande. Det var olika åsikter huruvida ett PM eller en generell rutin skulle öka säkerheten eller förbättra handläggandet av personer med missbruksproblemNyckelord: Anestesisjuksköterska; M / Purpose The aim of this study was to describe anaesthetic nurses' strategies for the nursing of patients with misuse dependency within anaesthetic care.Background Anaesthetic nurses daily meet patients with different backgrounds, conditions and needs. There are often different physiological and psychological factors that affect the anaesthesia and the anaesthetic care for persons with misuse problems than for persons without similar problems. These factors could be for example increased tolerance for drugs, impaired ability to digest drugs, increased bleeding tendency, stress and anxiety. The anaesthetic nurses' knowledge and understanding for earlier mentioned factors are of utmost importance for them to be able to perform a good and optimum anaesthetic care.Design The study was made with qualitative research design with semi-structured interviews.Methods The participants were chosen on a representative basis. The data collection consisted of semi-structured interviews with anaesthetic nurses in five hospitals in Sweden. The interviews were written down and analyzed using a qualitative content method.Results Twelve interviews were made during the autumn 2016. The analysis of the material resulted in three categories titled ”Having preparedness for action”, ”Communicating with the patient” and ”Being security conscious”. The categories consisted of eight subcategories that were titled ”Being prepared to adjust the doses”, ”Choosing the adequate medicine”, ”Managing bleeding tendency”, ”Handling difficulties with giving injections”, ”Establishing trust”, ”Being explicit”, ”Ensuring safety for the staff” and ”Ensuring safety for the patient”.Conclusion Anaesthetic nurses are aware of the physiological and psychological factors that affect the anaesthesia of patients with misuse dependency. They have conceived strategies for planning the anaesthesia and for preventing the emerging of problems. The predominant strategies contain drug related measures such as dose adjustment and selection of drugs. There are different opinions whether a PM or a general routine would increase the safety and improve the handling of patients with misuse dependency.Keywords: Anaesthetic nurse; Misuse; Strategies; Experiences

The aim of this study is to examine how substance abuse and mental illnesses are portrayed in children’s literature from a child’s perspective. To achieve the aim, text analyses were performed on four selected works of children’s literature. The question asked is: in what way can the selected books function to support pupils in problematic family circumstances? The scientific approach of the study is hermeneutic. Hermeneutics means the theory of interpretation and concerns the creation of meaning and understanding through interpretations of texts. The analyses proceed from a hermeneutic model. The model shows how different components go together in the interpretation of a text. In the analyses the children’s literature is set in relation to the background chapter, which shows what the reality is like. The discussion considers the analyses in greater depth with the aid of the theory in order to investigate how readers with similar experiences can perceive and be affected by literature. We chose to design the study in this way because it reflects the hermeneutics. The results of the study show that the selected literature can affect the reader. The theory shows that people have a tendency to recognize themselves in literature and see their own problems at a distance, which helps the reader in real life. Through the literature the reader’s conceptual world can be expanded by new insights into their surroundings. The conclusions drawn in the study are that it is important to work with the Convention on the Rights of the Child in school, to explain to children that adults are not always in good health, and that children have a right to be children.

Syftet med studien var att utifrån socialarbetares och kvinnors perspektiv belysa socialtjänstens arbete med hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor med missbruk. I uppsatsen har en kvalitativ metod använts för att genomföra fem intervjuer. Tre av respondenterna var socialarbetare och två respondenter var kvinnor med tidigare erfarenheter av våld och missbruk. Två teoretiska perspektiv, socialkonstruktivistisk utgångspunkt och feministisk teori, har använts för att tolka och analysera resultatet från intervjuerna. I resultatet framkommer att det är av stor vikt att synliggöra denna särskilt utsatta grupp och deras behov. Resultatet visar att socialarbetare upplever att det inte finns tillräcklig kunskap eller hjälp i form av strategier för att hjälpa dessa kvinnor. Det framkommer åsikter från kvinnorna att de upplevt bristfälligt stöd och bemötande från myndigheter samt omgivning. Det stöd som i dagsläget ges till dessa kvinnor har fokus på missbruk och saknar prioritet av våldsutsatthet och betonar individinriktat eget ansvar för situationen. / The purpose of this study was to, based on the social workers and women's perspective illustrate the work of the social service in state of help and support for the addicted women who have experienced violence. A qualitative method has been used to achieve five interviews and therefore the purpose of this study. Three of the respondents were social workers and two respondents were women who previous experienced violence and addiction. Two theoretical approaches have been used to interpret and analyze the results from the interviews, social construction and feministic theory. The results of the study show that it is crucial to create awareness to this particularly vulnerable group and their needs. The results also show that the social workers feel there is a lack of knowledge or help in form of strategies to help these women. It emerges opinions from the women’s perspective that show that they’ve experienced inadequate support and treatment by authorities and other people. The support as in the current situation is given to the women with focus on the addiction and with lack of priority for the experience of violence and it emphasizes individualized responsibility for the situation.

Examensarbetet utgår från professionella stödgruppsledare tankar och erfarenheter av begreppen delaktighet och aktörskap i gruppverksamheter som är riktade mot barn och ungdomar vars föräldrar lider av missbruk och/eller psykisk ohälsa. Arbetet utgår även ifrån hur de professionella kan möjliggöra och utveckla ett eget aktörskap och delaktighet för barnen. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra stödgruppsledare med erfarenhet av stödgruppsverkasamhet i två västsvenska kommuner. Resultatet har analyserats genom tematisering med Antonovskys KASAM-teori som utgångspunkt. Studiens resultat visar att de professionella socialarbetarna uppfattar att delaktighet och aktörskap var av vikt för de unga som deltog i verksamheterna, för att det kan bidra till att barnen bättre förstår sin/sina föräldrars problematik och hantera de svårigheter som barnen kan möta i sin livssituation. Resultatet visar också att de professionella använder sig av sig själva, barnens egna livserfarenheter och gruppverksamheten som verktyg för att möjliggöra ett eget aktörskap och känslan av delaktighet för gruppdeltagarna. Slutsatsen är att barn till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk anses ges för lite utrymme till att vara delaktig och påverka beslut som tas gällande deras egna person. Barn som ges möjlighet till att vara delaktiga kan även utveckla ett större aktörskap vilket i sin tur kan generera en bättre hälsa och uppväxtvillkor för de unga. Socialpedagogiken och ett salutogent förhållningssätt kan genom delaktighetsfrämjande metoder bidra med att se barn som egna aktörer med kompetens och kunskap och kan på så vis göra utmaningar som barn ställs inför begripliga, hanterbara och meningsfulla.