Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur modersmålsstödet bedrivs i den svenska förskolans verksamhet, och ställer frågorna hur modersmålspedagoger, respektive förskolepedagoger anser att modersmålsstödet bedrivs i förskolan och hur de upplever att modersmålsstödet fungerar. I studien används kvalitativa intervjuer med en teoretisk grund i symbolisk interaktionism som metodval för datainsamling, och de bägge yrkesgruppernas berättelser analyseras tematiskt och relateras till aktuell forskning och ämnesrelevant litteratur. I studiens resultat framkommer både enighet och variation i de två intervjuade yrkesgruppernas berättelser, och mycket fokus läggs på samarbetet mellan yrkesgrupperna och hur modersmålsstödet ska integreras i den vardagliga förskoleverksamheten, ett strävansmål som har figurerat inom förskoledebatten sedan 70-talet men beskrivs av både modersmålspedagoger och förskolepedagoger som en del i nya riktlinjer och arbetssätt. I studien framkommer uppfattningar om att modersmålsstödet på många sätt fungerar väl, men att bägge yrkesgrupper upplever att det finns brister, till exempel i hur modersmålsstödet främjar modersmålsutvecklingen. Samtidigt framkommer gemensamma uppfattningar hos de bägge yrkesgrupperna som menar att modersmålsstödet fyller syften utöver att stödja modersmålsutvecklingen, såsom kulturella, härkomstrelaterade, självförtroendehöjande och språkligt upplyftande aspekter.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka attityder pedagogerna i förskolan besitter gentemot flerspråkighet. Samt att få en inblick i vad pedagogerna anser att man ska arbeta med för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. I vår studie har vi använt oss av intervju som metod då vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskoleverksamheter. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna i förskolan har en positiv attityd och inställning gentemot flerspråkighet och att pedagogerna kontinuerligt arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling på ett medvetet sätt.

The current study investigated pupils’ use of the target language (TL) in their second language classroom. Two different groups of the same upper secondary course in English, taught by the same teacher, have been observed. After the observations some pupils from both groups as well as the teacher were interviewed on their thoughts of why the distribution between TL and mother tongue (L1) looks like it does in their respective group. The results showed that the two groups differed; where one group tended to use the TL in most of the communication taking place in the classroom while the other group rarely used the TL in favour of their L1. Most pupils only used TL when they were speaking with the teacher and in oral exercises. The interviewed pupils and the teacher believed that this is because pupils are uncomfortable with using the TL and are afraid of making mistakes that might affect their grade. This demonstrates the importance of a good classroom environment to benefit the use of the TL and the pupils’ progress.

Det har visat sig finnas en brist av bra och lättillgängliga hemsidor inriktade på förskolan som erbjuder text, ljudmaterial och rörelser för sånger på andra språk än svenska. Detta arbete beskriver processen kring skapandet av en hemsida som stöd för pedagoger i förskolans användning av sång i sitt arbete med barn som har andra modersmål än svenska. Målet med detta arbete är att skapa en hemsida som erbjuder sång, text, översättning och rörelser för barnsånger på finska och engelska. Utgångspunkten för detta arbete är en sociokulturell syn på lärande där lärandet anses ske genom interaktion och språk och vara ett redskap för lärande. Valet att använda internet som plattform för att skapa ett hjälpmedel med fokus på sånger på olika språk grundades i att nästan alla i dagens samhälle använder internet. Genom att skapa en hemsida kan så många pedagoger som möjligt på förskolor nå denna produkt. Hemsidan skapades med hjälp av webbtjänsten Weebly. På hemsidan publicerades sex st. sånger på engelska respektive finska som spelades in med ljud och rörelser. Sångerna valdes utifrån att de inte var upphovsrättsskyddade och att de var omtyckta av barn. Sångtexter och svenska översättningar publicerades på hemsidan. Hemsidan utvärderades av tre pedagoger som var positiva och alla sa att de skulle använda sig av hemsidan inom den närmaste framtiden. De ansåg att hemsidan var rolig, tydlig och stilren, att den var informativ och lätt att använda. Ett möjligt utvecklingsområde för detta arbete är att utöka hemsidan till att inkludera sånger på fler språk.

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med uppsatsen är att närmare beskriva vad tvåspråkighet innebär. Riktpunkten har dessutom varit att analysera vad högstadieelever har för attityd till tvåspråkighet. Uppsatsens huvuddel består av resultat och analys från enkätundersökningen som visar att de flesta elever uppskattar sin tvåspråkighet. Undersökningen visar även att eleverna föredrar att prata svenska i skolan, men att de för det mesta använder sitt andra språk när de är hemma med sina föräldrar. </p><p> Det finns mycket litteratur inom ämnet och därmed mycket forskning. Men det finns ingen entydig definition av vad tvåspråkighet är; här råder många skiljda uppfattningar</p>

<p>Syftet med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever ´med annat modersmål än svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lärare so, undervisar i matematik och modersmål och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklärare på tre skolor.</p><p>Resultatet visar att det som lärarna gemensamt såg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmål än svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition än den som finns i svenska skolor.</p>

Abstrakt Syftet med uppsatsen är att närmare beskriva vad tvåspråkighet innebär. Riktpunkten har dessutom varit att analysera vad högstadieelever har för attityd till tvåspråkighet. Uppsatsens huvuddel består av resultat och analys från enkätundersökningen som visar att de flesta elever uppskattar sin tvåspråkighet. Undersökningen visar även att eleverna föredrar att prata svenska i skolan, men att de för det mesta använder sitt andra språk när de är hemma med sina föräldrar. Det finns mycket litteratur inom ämnet och därmed mycket forskning. Men det finns ingen entydig definition av vad tvåspråkighet är; här råder många skiljda uppfattningar

Syftet med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever ´med annat modersmål än svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lärare so, undervisar i matematik och modersmål och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklärare på tre skolor. Resultatet visar att det som lärarna gemensamt såg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmål än svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition än den som finns i svenska skolor.

Uppsatsen undersöker hur fem förskollärare på olika förskolor anger att de arbetar för flerspråkiga barns språkutveckling. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning visar att en parallell språkutveckling av modersmålet och andraspråket gynnar barnens identitetsutveckling, kognitiva utveckling och skolresultat. Resultatet i denna undersökning visar att pedagoger har en positiv attityd till flerspråkighet, samt försöker belysa och utveckla barnens olika språk i verksamheten. Resurserna är dock för få för att pedagogerna ska kunna fullfölja detta uppdrag. / <p>Medskribent: Petra Jansson</p>

Abstract   Studiens syfte är att undersöka vad lärare i skolämnet svenska som andraspråk (SVA) och modersmålslärare anser sig ha för roll inom modersmålsundervisningen. Modersmålsundervisningens betydelse för elevers språkutveckling och hur förstärkta språkkunskaper leder till möjlighet att tillägna sig andra skolämnen är något som flitigt studeras inom nyare pedagogisk och didaktisk forskning. Vidare undersöks, analyseras och problematiseras elevers och föräldrars syn på modersmålsundervisning. Undersökningen genomförs med hjälp av enkäter för att få svar på hur modersmålsundervisningen uppfattas av både föräldrar och elever. Vidare så har en fundering uppstått gällande arbetet kring modersmålsundervisningen och de lokala samordnarnas roll i detta. En fundering jag har efter att ha studerat vad de lokala samordnarna har för roll i modersmålsundervisningen?   Forskning inom fältet visar att modersmål och SVA har en viktig och betydelsefull funktion för att få till en gynnsam språkutveckling samt att eleverna ska klara sig bättre även i andra skolämnen. Som en konsekvens av detta blir lärarnas kompetens och val av arbetsmetoder av stor betydelse för elevernas möjligheter att utveckla språket och kunna bedriva framtida studier.   Enligt ett flertal studier är modersmålseleverna mer eller mindre beroende av grundläggande grammatiska regler i svenska språket, speciellt de elever som inte har svenska som sitt första språk Att förmedla dessa grammatiska regler ses därför som själva kärnan i modersmålsundervisningen, vilket också framkommer i min studie.     Studiens empiri bygger på enkäter som distribuerats till och besvarats av SVA – lärare, modersmålslärare och samordnare som har ansvaret för grupperingar av eleverna i olika modersmålsgrupper. Enkäter har också insamlats och besvarats av elever och vårdnadshavare vilka är inbegripna i modersmålsundervisningen.   En av undersökningens slutsatser är att grundskolor har behov av mer kunniga lärare inom olika områden som kan påverka elever med annat modersmål negativt. Vidare visar studien.       att det finns en brist på förståelse och acceptans vad det gäller de specifika svårigheter som elever med annat modersmål möter. Studien visar vidare på att kommunikationen mellan modersmålslärarna och klasslärare är en kommunikation som idag uppvisar en hel del brister. Enligt resultatet behövs det mer samarbete mellan skolans olika lärarkategorier för att de tillsammans ska kunna ge den adekvata hjälpen och stödet till eleverna i sin språkutveckling.