Glyfosat har under de senaste åren varit föremål för debatt inom EU i och med IARC och EFSA:s skilda åsikter huruvida ämnet är cancerogent eller inte. Trots denna debatt beslutade EU-kommissionen år 2017 att förlänga tillståndet för användning av glyfosat fram till 2022. Det finns en ambition från EU och därmed också från Sverige att bekämpningsmedel ska fasas ut ur samhället, vilket innebär en omställning från ett kemikalieintensivt samhälle, till ett samhälle där användningen av bekämpningsmedel är begränsad eller icke-existerande. Vi har intervjuat fyra aktörer från olika samhälleliga nivåer gällande deras åsikter och erfarenheter för att svara på följande frågeställningar: vilken uppfattning har svenska aktörer av omställningsarbetet, vilka för och hinder som finns samt vilka de drivande faktorer är i en omställning. Vårt material analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys samt det teoretiska ramverket för omställningar, “Multi-level-perspective”. Resultatet visar att samtliga aktörer är överens om att en utfasning bör ske då användningen av bekämpningsmedel skapar problem för både människa och natur. Förutsättningar för detta är bland annat att det finns en tydlig politisk vilja och signal, liksom en aktiv samhällsdebatt. Hinder finns bland annat i form av komplex lagstiftningen och avsaknaden av en aktiv samhällsdebatt. Mobiliserande och engagerande initiativ, en framtida resistensutveckling samt ett välfungerande samarbete mellan aktörer identifieras som potentiella drivkrafter som på sikt leder till en omställning. Aktörerna är eniga om att lantbrukare utsätts för en dubbelsidig sårbarhet, något som bör tas hänsyn till vid implementering av styrmedel eller andra åtgärder som ämnar att fasa ut bekämpningsmedel. / Glyphosate has been the subject of debate in the EU in recent years because of IARC’s and EFSA's differing views on whether the substance is carcinogenic or not. Despite this debate, the European Commission decided in 2017 to extend the use of glyphosate until 2022. There is an ambition from the EU, and thus also from Sweden, that pesticides should be phased out of society. In other words, a transition from a chemical- intensive society, to a society where the use of pesticides is limited or non-existent. We have interviewed four actors from different societal levels regarding their opinions and experiences in order to answer the following questions: What are the swedish actors’ view on the phase out? What are the conditions and contradictions for it to succeed? What are the driving factors in this transition? Our data was analyzed using a qualitative content analysis as well as using a theoretical framework on transitions: the “Multi-level perspective”. The results of our study show that all actors agree that a phase out should be done as the use of pesticides causes problems for both human and nature. A prerequisite for this is, among other things, that there is a clear political will and signal, as well as an active debate in society. Identified contradictions are for example complex legislation and the lack of a public debate. Mobilizing and engaging initiatives, a future resistance development and a well-functioning collaboration between actors are identified as potential drivers for change and in the long term a potential transition of society. There is a consensus among the actors that farmers are exposed to two-sided vulnerability, which should be considered when implementing measures that aim to phase out pesticides.

The phenomenon of climate change is widely recognized and declared as the single most threatening issue of the 21st century (UN Environment, 2018). In this context, the presented study is aligned with scientific research on the domain of sustainable development and sustainability transitions aiming to counterbalance climate change and its impact on this planet as much as possible. This research focuses on Green Bonds as a financial tool to promote this kind of climate-resilient transition. Professionals from the financial sectors of the Swedish Green Bond market were interviewed, reflecting current opinions and strategies of one of the most developed and progressive nations in the world. The goal is to understand the dynamics behind the development of the Green Bond market using the Multi-Level Perspective framework and to find out to what extent these experts view Green Bonds as a tool in the process of sustainability transitions. The findings firstly point out the role of the different actors of the Green Bond market, describing the interactions between investors, issuers banks, politics and advisors. In addition, the results show that the opinions on drivers and barriers amongst the interviewees and between the interviewees and literature differ somewhat.  In particular, greenwashing, lacking transparency and missing standardization are seen by some of the different interviewed stakeholders to be less barriers but rather as opportunities. In conclusion, this study points out the particular influence that politics, as representant of the strongly environmentally aware people of Sweden, occupy in steering the market’s development and describes its importance as regulatory drivers of Green Bonds as a tool for sustainability transitions and sustainable development. / Mänskligheten står inför en global utmaning; att kollektivt bekämpa den mänskligt orsakade klimatförändringen (UN Environment, 2018). Det är från detta sammanhang som denna studie ursprungar, där teorier inom vetenskaplig forskning för området hållbarhetsutveckling och hållbarhet förändringar används för att bekämpa klimatförändringens inverkan. Denna forskning fokuserar särskilt på gröna obligationens roll för en hållbar klimatrelaterad utveckling i det svenska samhället. För att utvärdera den svenska marknaden för gröna obligationer intervjuades experter inom området utvalda på basis av post och sektor. Målet med en kvalitativ forskningsmetod är att förstå de bakomliggande faktorerna för den progressiva utvecklingen i Sverige. Detta görs ytterligare genom ”The Multi-Level Perspective framework” för att kontextualisera experternas insyn på hur gröna obligationer kan användas som verktyg för hållbarhetsutveckling. Kartläggningen användes för att beskriva dynamiken mellan obligations utfärdaren, investerare, banker samt rådgivare i Sverige. Intervjuerna visade på nyanser inom dagens teori och praktik avseende hur man utvärderar tillväxten på den gröna obligationsmarknaden och framförallt gällande integritet faktorer som standardisering och transparens. Ett bristande ramverk kan ses som en möjlighet för tillväxt istället för ett hinder. Sammanfattningsvis understryker undersökningen politikernas inflytande för att kunna omvandla gröna obligationer från en nisch till en standardprodukt i samhället. Detta påvisar effektiviteten inom den svenska gröna obligationsmarknaden, där hög grad av miljömedvetenhet hos befolkningen blivit representerad i politiken.

The banking sector is experiencing the rise of several new types of innovations and trends. For instance, increased use of Artificial Intelligence (AI) to streamline day-to-day activities. These trends are, e.g., influenced by an increased frequency of cyber attacks, the emergence of newly proposed regulations such as DORA and the AI Act, and the improving computational capabilities of AI-driven systems. The full impact these trends will have on the sector is yet to be realized. The sector is diverse and deeply integrated within society, meaning that it is critical to understand how actors mitigate the risks associated with the implementation of AI. This study analyzes how organizations can mitigate the risks involved with this implementation and how it affects the risk management process. To examine the implementation of AI in the banking sector, the study conducted semi-structured interviews with twelve respondents with expertise in AI, security, or the banking sector. The study used two theoretical frameworks to analyze the data. The first framework, the Dynamic Risk Management Framework, was used to analyze changes in the risk management process based on its unique position within society. The second framework, the Multi-Level Perspective, gave the study a holistic understanding of the impact of AI as a driver of a socio-technical shift. The results show that the implementation of AI leads to a set of new risks. These risks are primarily organizational and regulatory and will lead to a revision in how actors classify risks. The constant evolution of AI also means that products must be reviewed periodically, changing how actors view the risk management process. Additionally, the results identify a lack of knowledge regarding both AI and security within the sector. Consequently, the organization will have to change its structure to accommodate interactions between different competencies. To succeed in implementing AI, meet the regulatory demands and mitigate unintended bias when developing AI, the study concludes that these competencies must create a shared terminology to communicate efficiently. In conclusion, the study contributes to a growing field regarding business applications of AI by creating a holistic understanding of aspects impacting the risk management process in banking. The findings result in a series of recommended actions for organizations that aim to implement AI in their businesses. Further research is recommended to understand the long-term effects of these actions. Future in depth analyses could validate the results of this study and further investigate the development of AI as a business tool. / Banksektorn upplever en uppåtgående trend när det kommer till användandet av innovation. Ett exempel på detta är användningen av artificiell intelligens (AI) för att effektivisera bankens dagliga aktiviteter. Denna trend beror på flertalet olika faktorer, bland annat den ökade frekvensen av cyberattacker mot bankaktörer, de nya föreslagna förordningarna DORA och AI Act, och att AI-drivna systems kapacitet förbättras. Däremot har inte effekten av AI på sektorn ännu realiserats till fullo. Banksektorn har en unik position i samhället och dess aktörer har många olika utmaningar, vilket innebär att det är avgörande att förstå hur aktörerna hanterar de risker som uppstår i samband med implementeringen av AI. Denna studie analyserar hur organisationer kan minska riskerna med denna implementering och hur AI påverkar riskhanteringsprocessen. För att undersöka implementeringen har studien genomfört semistrukturerade intervjuer med tolv intervjuobjekt med expertis inom AI, säkerhet eller banksektorn. För att analysera den framtagna datan har studien använt två teoretiska ramverk. Det första ramverket, som kallas Dynamic Risk Management Framework, användes för att analysera förändringar i riskhanteringsprocessen med tanke på banksektorns unika position i samhället. Det andra ramverket, som kallas Multi-Level Perspective, undersökte AI som en drivkraft mot ett sociotekniskt skifte och gav därmed studien en helhetsbildav effekten av AI. Resultaten visar att implementeringen av AI leder till en rad nya risker. Dessa risker är i första hand organisatoriska och regulatoriska. Då dessa är relativt nya, måste organisationer se över hur de klassificerar risker. AI utvecklas kontinuerligt, vilket innebär att produkterna och deras effekt måste ses över regelbundet. Dessutom identifierar resultaten en brist på kunskap om både AI och säkerhet inom banksektorn. För att tillgodose nya kompetenser och underlätta interaktionerna mot existerande kompetenser kommer organisationer behöva struktureras om. Studien drar slutsatsen att en lyckad AI implementering, där de regulatoriska kraven möts och utveckling av AI är fri från oavsiktliga fördomar och diskriminering, kräver en rad förändringar. Organisationen måste kunna kommunicera effektivt, vilket kräver att alla pratar samma språk och använder samma terminologi. Sammanfattningsvis bidrar studien till ett växande akademiskt område gällande affärstillämpningar av AI genom att skapa en helhetsbild över vilka aspekter som påverkar riskhanteringsprocessen inom bankverksamhet. Denna summering har resulterat i en rad åtgärder verksamheter som strävar efter att implementera AI rekommenderas att ta. Framtida studier rekommenderas däremot att undersöka de långsiktiga effekterna av dessa åtgärder. Genom att utföra djupgående analyser kanframtida studier inte bara validera denna studies resultat, de kan också förbättra förståelsen för hur AI som ett affärsverktyg kan komma att utvecklas.

As the international community takes increasing action to mitigate the effects of climate change, increased focus has been placed on the topic of energy transitions in developing countries. This paper uses the multi-level perspective (MLP) framework to analyze the ongoing energy transition in Mongolia, specifically the integration of large-scale wind and solar energy systems. Attention is paid to the presence of transnational linkages and intermediaries that have substantially contributed to Mongolia’s success in diffusing renewable energy technology, as well as challenges Mongolia has faced as a result of limited technological and institutional capacity. The paper concludes that Mongolia’s transition shares many similarities with other developing countries’ transitions, in that transition dynamics are highly influenced by exogenous actors and interests, rather than traditional factors as described by the MLP.

The thesis argues for the necessity and value of a two-way interaction between high-level abstractions and rich historical narratives mediated by middle-range theories. The basic assumptions of critical realism are used to derive a socio-technical metatheory which, in turn, structures the synthesis of specific substantive theories. The conceptual tools provided by the Multi-Level Perspective, Analytical Sociology and (Technological) Systems of Innovation frameworks guide the study of the cases. The empirical core of the thesis consists of detailed histories of the birth, development and decay of ten different personal computer production attempts in the Soviet Baltic states roughly between 1977 and 1992. In order to generalize from the historical narratives a novel analytical technique is developed and employed. The resulting middle-range theorization locates the mechanisms and patterns of the evolution of these cases on three different levels of aggregation: intra-case, inter-case and system-level. Finally, the study makes analytical contributions to the socio-technical metatheory and provides philosophical justifications based on actual research practice for retaining the realist position.

This thesis seeks to provide a detailed understanding of the introduction of dockless bike-sharing to London. As part of a wave of new smart and shared mobility services that are aiming to transform the way people move around cities, this emerging form of transport has created disruptions in London since its launch in 2017. This study aims to analyse to what extent dockless bike-sharing aligns or conflicts with the aims and objectives of local authorities governing public space in London. In doing so, it also aims to reveal insights into transformations in contemporary mobility by exploring the dynamics of niche innovations within socio-technical transitions, thus contributing to knowledge in the field of transition studies.To do this, a qualitative case study methodology was employed using document analysis and interviews with four stakeholders integrally involved in the case study, representing both public authorities and a private sector dockless bike-sharing operator, Mobike.The findings demonstrate that dockless bike-sharing is well aligned with the city’s explicit objectives to reduce car dependency and encourage active travel. It has particular potential to make cycling more accessible by bringing bike-sharing to parts of the city that do not have access to the pre-existing, docked bike-sharing scheme, operated by the central transport authority, Transport for London. Despite this, dockless bike-sharing, as a niche innovation, has struggled to break into the existing urban mobility regime. This can be seen to result from a variety of factors that include a failure to collaborate and build local legitimacy or pay sufficient regard to local conditions during early implementation. Furthermore, dockless bike-sharing’s demand for flexible parking has resulted in uses and misuses of public space that have created friction and placed the innovation in conflict with the existing physical urban landscape and the authorities that govern it. Its momentum has been further hindered by London’s complex governance structure, a structure which has not proved conducive to the dockless bike-sharing operating model. It is posited that if dockless bike-sharing is to build momentum and achieve its potential to expand the reach of bike-sharing in London, greater support is required from public authorities.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(地球環境学) / 甲第22137号 / 地環博第193号 / 新制||地環||38(附属図書館) / 京都大学大学院地球環境学舎地球環境学専攻 / (主査)准教授 森 晶寿, 教授 諸富 徹, 教授 宇佐美 誠 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Global Environmental Studies / Kyoto University / DFAM

Due to unsustainable production and consumption patterns that cause climate changes, current socio-technical systems, such as the agro-food system, must rapidly undergo sustainability transitions. To transition socio-technical systems is however complex and it usually takes decades, and it is therefore crucial to study how socio-technical systems can transition faster.  Aim – This study aims to investigate under what circumstances a sustainability transition through an increased cultivation of grain-legumes in Sweden can take place and be accelerated. In order to guide the study and thus fulfil the purpose, two research questions have been formulated: 1)  “What are the current main factors that hinder a sustainability transition in terms of an increased cultivation of grain-legumes in the current agricultural value chain of crop production in Sweden?” 2)  “What prerequisites are required to accelerate sustainability transitions in the agricultural value chain of crop production in terms of an increased cultivation of grain-legumes in Sweden?” Method – The methodology used is a qualitative case study of the Swedish agricultural value chain of crop production. The data was collected through interviews, literature review and webinars. The data collected through interviewing was analyzed by using a thematic analysis.  Findings – One main hindering factor refer to the absence of certain value chain processes, both when it comes to actors that can provide Swedish plant-based food producers with extracted proteins from grain-legumes and when it comes to actors that can receive, sort, peel and pack grain-legumes for human consumption at an industrial level. Other main hindering factors regards the lack of financial incentives at several levels as well as a structured and stabilized agricultural socio-technical regime characterized by path dependencies and lock-ins. The found prerequisites required in order to accelerate sustainability transitions include for instance having certain value chain processes to come into place, steer large investments and educated people in the right direction to drive innovation and development as well as an increased sustainability transitioning pressure from the civil society in Sweden.   Implications – The findings of this thesis can increase the knowledge of actors engaged in the agricultural value chain of crop production, but also provide valuable insights for the whole Swedish agro-food sector. This study also provides insights regarding how a sustainability transition can be accelerated based on the findings from the studied case. Another implication is that a larger focus, when researching sustainability transitions, should be put on the role of civil society to understand and facilitate faster sustainability transitions in socio-technical systems. Limitations – The political perspective is not considered, the internal strategies of actors have not been investigated and the focus has only been at the environmental dimension of sustainability, not on the social or economic dimensions.

Klimatförändringar och effekterna av global uppvärmning är ett växande problem i världen och anses vara en av vår tids största utmaningar. Idag står Sveriges inrikes transporter av en tredjedel av landets totala växthusgasutsläpp och är i hög grad beroende av fossila drivmedel. För att eftersträva ett hållbart energisystem har politikerna satt upp ett mål om en fossilfri fordonsflotta år 2030. För att uppnå detta mål behöver koldioxidintensiva energikällor gradvis ersättas med renare alternativ. Där har bland andra elfordon och bränslecellsfordon potential att vara nycklar i en sådan teknisk omvandling. Dock finns det många barriärer för att implementera vätgas som drivmedel, däribland de finansiella riskerna kring den stora investeringen i samband med upprättandet av produktion och infrastruktur. Syftet med rapporten har varit att studera om, och på vilket sätt, vätgasdrivna bränslecellsfordon kan bidra till en teknisk omvandling av den svenska transportsektorn. Den ekonomiska ägandekostnaden för fyra utvalda fordonsapplikationer; gaffeltruckar, bussar, distributionsfordon och båtar har studerats för att undersöka vilka som har störst potential att bidra till de vätgasdrivna bränslecellsfordonens genomslag ur ett marknadsmässigt och ekonomiskt perspektiv. Varje fordonsapplikation har jämförts med sina respektive konventionella och/eller miljöanpassade motsvarigheter genom beräkningsmodellen Total Cost of Ownership. Vidare har applicerandet av ett systemperspektiv, med de teoretiska ramverken Multi-Level Perspective (MLP) och Strategic Niche Management (SNM) i fokus, varit värdefullt för förståelsen av vätgasens och bränslecellsfordonens roll i kontexten av ett sociotekniskt system och för att identifiera hur marknadsintroduktionen och diffusionen av dessa ska ske på ett hållbart sätt. Resultaten i denna studie visar på att initiala satsningar på småskaliga projekt inom vätgasdrivna fordonsapplikationer så som gaffeltruckar, bussar, distributionsfordon och båtar har potential att fungera som en katalysator för en framtida introduktion av vätgasdrivna bränslecellsfordon. Sådana projekt skulle inte omedelbart leda till en avsevärd reduktion av koldioxidutsläpp utan snarare hjälpa att bryta barriärerna och underlätta för en framtida marknadsintroduktion av vätgasdrivna bränslecellsfordon i Sverige. Ur ett större perspektiv skulle utvecklingen av vätgasdrivna bränslecellsfordon även uppmuntra till en spridning av andra miljöanpassade alternativ, vilket ytterligare driver fram den tekniska omvandlingen genom positiva feedback-loopar. Då en teknisk omvandling av den svenska transportsektorn kräver en kombination av flera drivmedel och tekniker bör vätgasdrivna bränslecellsfordon betraktas som ett komplement till andra miljöanpassade alternativ, inte en konkurrent. Vidare tyder resultaten på att vätgasdrivna bränslecellstruckar (gaffeltruckar) och bränslecellsbussar kan bli de första applikationerna som introduceras i Sverige via småskaliga implementationsprojekt fram till år 2030 och därefter kommersialiseras. Dessa applikationer har de ekonomiska förutsättningarna som krävs och det finns i dagsläget tydliga drivkrafter och aktörer som verkar för deras utveckling i Sverige. Distributionsfordon med vätgasdrivna räckviddsförlängare finns i Europa och kan, givet att Bonus-malus systemet introduceras, bli ekonomiskt försvarbara i Sverige. Inom båt-applikationen anses pendelfärjor vara lämpliga för enstaka projekt som kan gynna diffusionen av vätgasdrivna bränslecellsfordon, medan deras verkliga genomslag tros bortom 2030. Däremot kan dynamiska effekter i det sociotekniska systemet påskynda utvecklingen applikationerna emellan. Vidare har styrmedel och samordning av infrastruktur och andra strategiska samarbeten identifieras som de viktigaste lösningarna för att få igenom småskaliga implementationsprojekt på kort sikt, och större strukturella förändringar i det svenska transportsystemet på lång sikt. Det bör belysas att nya alternativ så som vätgas och bränslecellsfordon ofta genomgår en långsam marknadsutveckling. Det är därför väsentligt att skapa rimliga förväntningar då det krävs stora förändringar inom infrastrukturen och transportmönster samt betydande teknikutveckling för att dessa ska nå marknadsmässig mognad.

The fashion industry is a tremendous threat to our global environment and the massive creation of waste is linked to the current linear economical system, which can be explained as take-make-waste. A step away from this traditional model has gained a lot of attention in the clothing industry, where the concept of circular economy has emerged as a vital solution. Circular economy has many definitions but it is focused on closing the loop of resources, minimize the total amount of waste, and retain the value of a product for as long as possible. The purpose of this study was to investigate the challenges and opportunities of waste reduction as a part of the transitions towards a more circular economy within the fashion industry. This has been done throughout qualitative research in the form of semi-structured interviews and collection of documents on the Swedish fashion industry. Because transitions and long-term changes seldom happen due to one particular reason, the gathered empirical data has been analyzed from a holistic view, using the framework of multi-level perspective to understand the dynamics between different factors, levels, and dimensions in the transition to a more circular economy. The findings showed that the clothing companies have, to different degrees, strategies of how to reduce more waste in their organization. These strategies are more linked to incremental changes and there are at the moment barriers making it difficult for the industry to find more radical system solutions. However, as new technologies emerge, together with new regulations and support from governance, the clothing industry could be one step closer to reaching circularity. In the transition toward a more circular economy, pressure from different levels could steer the industry into a new direction and change the very heart of our consumption.