Syftet med denna studie var att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för lärande inom naturvetenskap och teknik (NVT). I syftet ingick även att kartlägga på vilket sätt lärare använder detta verktyg i sin undervisning och om musikintresset skiljer sig mellan könen. Metoden baseras på en kvantitativ ansats med pappersenkäter till elever i årskurs 4-6 och en webbenkät till NOlärare verksamma mellan årskurs 1-6. Den kvalitativa metoden användes för att närmare få veta hur lärare använder musik inom NVT. Resultaten visar att majoriteten av samplets lärare anser musikande förekomma till en viss grad i undervisningen. Majoriteten av samplets elever menar dock motsatsen. Viljan att använda musik inom NVT är stor bland båda svarsgrupper. Bland eleverna visar tjejer ett större intresse än killar och bland lärarna visar data motsatsen. Bland lärare och elever visar resultatet att man i båda grupper har en stark tilltro till musikens effekter på kognitiv, emotionell och social utveckling. Utifrån tidigare forskning och egna slutsatser från denna studie skulle jag önska ett större ämnesöverskridande samarbete mellan musikämnet och NVT. Kunskaper och utbildning borde utökas för att ge NVT-lärare en didaktisk grund för musikande inom NVT.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ”tysta kunskapen” där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse. Pedagogerna arbetar mycket individuellt till barnen samt utgår från barnens styrkor och där de befinner sig i utveckling. Musikens betydelse är stor då den både är glädje, ett uttrycksmedel och ett språk där pedagogerna når fram till barnets innersta. Musiken formar även barnens dag genom tids och rumsuppfattning samt påverkar barnens utveckling framåt.

<p>Lärarexamen</p>

Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Magisterarbeit, 2005

Zugl.: Hamburg, Universiẗat, Diss., 2007.

Zugl.: Magisterarbeit.

Examensarbete.

Univ., Diss.--Kiel, 2005. / Literaturverz. S. 139 - 143.

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Habil.-Schr., 2008

Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2005