Jag har många gånger genom mitt liv stött på människor som menar att musik låter bättre live,när musiker spelar tillsammans, jämfört med inspelningar där musikerna har spelat tillklickspår.Syftet med detta arbete har varit att undersöka skillnaderna som uppstår beroende på vilkeninspelningsmetod som används.Genom att spela in tre olika låtar på olika vis har jag undersökt vilka skillnader som uppstår imusiken beroende på inspelningsmetoden. Varje låt har spelats in i tre versioner; live, livemed klick samt instrument för instrument med klick. Ensemblen som använts bestod avtrummor, bas, två gitarrister samt sångerska.Det finns inget som pekar på att en av dessa inspelningsmetoder alltid är att föredra, men mankan dra slutsatser kring vilka element som blir lättare respektive svårare att uppnå i enmusikproduktion. Exempelvis kan det vara lättare att göra naturliga dynamikrörelser närinstrumenten spelas in live. Samtidigt så får inspelningen ett mer städat sound närinstrumenten spelas in ett åt gången.

This thesis is an experimental exploration of cooperation on extended techniques for marimba. In my bachelor thesis I experimented with techniques not commonly used on marimba and also innovated some new ones. Eleven of the techniques I found have been used in this thesis. I have collaborated with three composers who, based on my seminar on extended techniques, have written one piece each for extended techniques on marimba. The compositional process of the three pieces have been an interactive collaboration between each composer and me. The drafts have been sent back and forth with reflections from both the composers and me on what was not working and why. This resulted in three playable pieces which I have recorded. The purpose of this thesis is to explore the process of cooperation when writing for unconventional techniques and one goal has been to widen the horizon for marimba music with these techniques. It resulted in the three wonderful pieces of music, Pathfinder by Johannes Pollak, The last to leave by Pontus Bertling and Jag kommer på en bra titel snart, jag lovar! by Viktor Elinder. It gave me a deeper understanding of extended techniques, both their potentials and limitations. I also learned a lot about commissioning music and collaboration.

This independent study has the intention of bringing forward increased knowledge about  methods that may be used by an artist, music producer or songwriter in order to reach out with their own music independently without a record company being involved. Through artistic research, four musical pieces have been produced of which two consequently were released on different digital music streaming platforms. The study includes on one hand the process of creating the music, and on the other hand the entrepreneurship regarding the music release, i.e. the digital distribution and even subjects regarding publishing rights and marketing. The result of the study is presented as actual sound recordings and also in an analysis of how the music was received by the listeners on the different digital platforms. The conclusion of this study shows that the fastest and easiest way of obtaining many stream listenings (for example on Spotify) was to succeed in getting the music included on Spotifys own playlists. More followers of a playlist means more listeners. The more streams the song gets the more lists it can get included on. In conclusion the discussion contains the skills needed in order to release music and secure royalties for the artistic effort. / Detta självständiga arbete syftar till att bidra till ökad kunskap om metoder för att som artist, musikproducent och låtskrivare publicera och nå ut med sin musik på egen hand, utan att vara signad till ett skivbolag. Genom konstnärligt utforskande har fyra verk komponerats och producerats och denna musik har sedan släpps digitalt på olika musikstreamingplattformar. Arbetet innehåller både en del om det konstnärliga skapandet och en del om entreprenörskapet i publiceringen av musiken, alltså om den digitala distributionen av musiken men även om rättigheter och marknadsföring. Resultatet av arbetet redovisas dels klingande, i bilagd ljudinspelning, och dels i en analys av hur musiken togs emot på de olika digitala plattformarna. Det visade sig att det snabbaste och lättaste sättet att få många lyssningar på t.ex. Spotify var att få låten placerad på deras egna spellistor. Ju fler följare en spellista har desto fler lyssningar får låten. Ju fler lyssningar låten får desto fler listor hamnar låten på, till exempel i form av användares Discovery Weekly-listor. Avslutningsvis diskuteras flera av de färdigheter som behövs för att på egen hand kunna släppa sin musik och få in intäkter för den.

Denna studie bygger på fyra musiklärares resonemang och erfarenheter beträffande begreppet elevinflytande och huruvida det är implementerat i undervisningen inom ämnet musik. Syftet är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva och ge en inblick i hur lärare aktiva i yrket, reflekterar kring begreppet elevinflytande. Dels utifrån de lagliga kraven och dels utifrån deras subjektiva åsikter och uppfattningar i undervisningen de bedriver. Genom på förhand redan formulerade frågeställningar så har dessa lärare intervjuats individuellt och därefter har materialet bearbetats utifrån en fenomenologisk ansats. I resultatkapitlet framkommer vad som kan ses som både positiva och negativa aspekter, när det gäller elevinflytande i undervisningen. Bland annat visar respondenternas intervjuer på hur det upplevs problematiskt, att som lärare hinna ge elevinflytandet det utrymme som läroplanen kräver. Därför visar sig tidsbrist vara en betydande faktor och växer fram som gemensam nämnare för samtliga lärare, då sett som en negativ aspekt kring begreppet. Men resultatet lyfter även fram flertalet fördelar kopplat till elevers inflytande i undervisningssammanhang och då utrymme ges skapar det märkbart resultat, med ökad motivation och delaktighet som biprodukt.

Syftet med den här studien var att få en överblick om hur gitarrlärare undervisar jazz på estetiska programmet med inriktning musik. Detta är en kvalitativ studie där tre gitarrlärare från södra Sverige intervjuades för att få fram det empiriska materialet. Resultatet visar på att lärarna har olika tankar kring genren jazz i ett undervisningsperspektiv och att lärarna är rätt likasinnade när det kommer till hur jazz i gitarrundervisningen skall bedrivas. Resultatet visar även att planeringsstadiet för lärarna har mycket med individen att göra, alltså eleven eller eleverna som de undervisar styr väldigt mycket. Lärarna i resultatet pratar även om vilka elever det är som fastnar för att spela jazz och hur de introducerar jazzen till elever som inte är vana att lyssna på jazz. / The purpose of this study was to make an overview of how contemporary guitar teachers instruct jazz at the aesthetics program with music orientation. This is a qualitative study where three guitar teachers from southern Sweden were interviewed to receive the empirical material to discuss how jazz is introduced for students. The result shows that the teachers have different viewings on the genre jazz in a teaching environment, however that the teachers are somewhat like-minded in their way of educating their students in the jazz genre. The results also shows that during the planning stages of the lessons the student in question have a great deal to do with how the education is brought out. The teachers also shed lights on what sort of students that get a growing interest for playing jazz and how they work with students that are not used to listening to jazz music.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur egna personliga bilder fungerar som inspirationskälla till låtskapande. I undersökningen har 5 egentagna fotografier använts för att varje vecka vara utgångspunkt för att skriva en ny låt. Genom bildanalys, egen loggbok under låtskapandeprocess samt låtanalys av de färdiga låtarna har arbetet utförts. Målet är också att genom bildanalys och låtanalys se och upptäcka vad i varje fotografi som kan identifieras i de färdigskrivna låtarna. Parametrar som genomsyrar studien är: färg, form, kontraster, motiv, plats, tolkad känsla och personlig association. Med detta som utgångspunkt framträder mönster i vad som inspirerar till låtskapande. Resultat som framträder i detta projekt är att kontrast i texter och produktion, koppling till natur, förändingstema och personligt tema, återkommer som mönster vid låtskapande.

I det här arbetet har jag undersökt huruvida mina låtar skiljer sig åt om jag skriver dem snabbt och på ren intuition med när jag skriver dem långsamt och med mer tanke bakom. Jag har delat upp undersökningen i tre perioder som innehåller två veckor var. I vecka ett under dessa perioder har jag skrivit tre ”kvantitetslåtar” på intuition och under vecka två har jag skrivit en ”kvalitetslåt”. Detta har resulterat i tolv låtar; nio låtar skrivna snabbt på intuition och tre mer genomarbetade låtar. Jag fick reda på att kvalitetslåtarna inte håller en högre standard, men att de sticker ut och är mer annorlunda än mot hur jag brukar skriva. Kvaliteten på låtarna hade inte med hur lång tid jag lade ner på dem, utan mer beroende på inspirationen som kom medan jag skrev låtarna.

Med utvecklingen av digital inspelningsteknik har klick blivit ett sätt att effektivisera editeringen i postproduktion och musikskapande. Syftet med arbetet är att undersöka hur inspelning med klick respektive utan klick dels påverkar det konstnärliga resultatet, dels hur musiker upplever skillnaden. För att undersöka detta spelades samma låt in med 3 olika metoder. Version 1 med klick, version 2 utan klick och version 3 med alla musiker i samma rum. Sedan gjordes intervjuer av 7 vardagslyssnare och 3 professionella musiker samt en fokusgruppsdiskussion med 5 personer från musik- och medieproduktions linjen på Kungl. Musikhögskolan. Resultaten sammanställdes och det som kunde utläsas var att skillnaderna mellan de olika versionerna påverkade känslan i låten. Vilken version deltagarna föredrog varierade mycket och därför fanns det ingen version som var bättre än någon annan. Slutsatsen blev att klick kan bidra med känslouttryck och beslutet om att använda klick eller inte använda klick blir ett kreativt val utifrån vilken känsla producenten vill skapa.

This project aims to explore and substantiate the approach which I use in composing, practicing and improvising, from the perspective of me as a saxophone player with perfect pitch. This will be done through writing music and describing the process, my own practicing and the rehearsals in preparation for the examination concert. The approach relies on a musician´s ability to, like a painter, have a clear vision of the end result imagined. This is a big advantage as opposed to only knowing the rules and the norms regarding composing and improvising, as the musician then can have a clear idea of a sound which then can be performed, for example a musical melody that the musician can hear before playing it. The question I ask myself is how this ability can interact, and perhaps form a symbiotic relationship, with other abilities such as knowledge of music theory and the limits of my technical ability on my instrument and how I as a musician can learn from this in order to advance as an improviser and a composer. This project is done through my perspective as a saxophone player. / <p>Medverkande på examenskonsert:</p><p>Mikael Emilsson - Saxofon</p><p>Oskar Lindström - Piano</p><p>Jonathan Lundberg - Trummor</p><p>Henrik Linder - Elbas</p><p></p><p>Repertoar: </p><p>Stronger Prologue - Mikael Emilsson</p><p>Double Bag - Mikael Emilsson</p><p>Tryna Sleep - Mikael Emilsson</p><p>Giant Steps - John Coltrane</p><p>Looser - Mikael Emilsson</p><p>We Make Party When We See Us - Henrik Linder/Erik Linder</p><p></p><p>Konserten spelades in och ljudfil finns bifogad.</p>