I dett arbete skriver jag om arbetet och processen kring mitt examensarbete som var en konsert på skolan till vilken jag skrivit all musik. Ämnen som behandlas är b.la hur det är att spela med syskon och hur det är att leda ett band med två mycket erfarna musiker. Stort fokus ligger på självkritik då jag tycker det är någoting som oftare borde tas upp. / <p>Kompositioner:The Pilot (Filip Olofsson) Pledge drive (Filip Olofsson) The keys (Filip Olofsson) Pitch (Filip Olofsson) The stakeout (Filip Olofsson) The Opposite (Filip Olofsson) Extra: Giant steps (John Coltrane) Medverkande:Robert Nordmark - saxofon, Petter Olofsson - bas, Filip Olofsson - trummor</p>

Det här examensarbetet har haft som mål att undersöka till vilken grad musik påverkar spelinlevelsen i ett penna och papper RPG. Spelinlevelsen har delats upp i fyra olika nivåer för att lättare kunna se skillnader mellan spel med eller utan musik. En enkät användes för att mäta spelinlevelsen, denna är validerad och tagen ifrån en tidigare studie om spelinlevelse dock med vissa modifikationer gjorda. Studien jämförde två olika grupper som fick spela två 45 minuters sessioner av rollspelande, där ena gruppen hade musik och den andra inte. Resultatet ger indikationer på att musik kan vara en faktor för att ge högre spelinlevelse dock behövs mer data för att kunna definitivt ge ett svar.

I min vardag som musiklärare möter jag elever som älskar musik men också elever som inte alls tycker om ämnet. Musikämnet har sina fördelar och nackdelar. Syftet med min studie är att undersöka högstadieelevers syn på fördelar och nackdelar i musikämnet samt hur eleverna skulle vilja att musikämnet var utformat. Jag har i min studie genomfört intervjuer med 5 elever i två fokusgrupper på en mindre skola i en mellanstor stad i Sverige. I min studie delade jag även ut en enkät till 37 elever på två högstadieskolor i två olika städer. I studien har jag bland annat fått fram att betygets vara eller inte vara i musikämnet är en fråga som berör en del elever. Studien visar också på att elever ser en problematik i mötet mellan elever som tycker om ämnet och de som inte tycker om detsamma. Mina slutsatser är att en del elever blir hämmade av betyget i ämnet, sångmomentet är något som berör de flesta eleverna antingen postivt eller negativt. Jag som musiklärare behöver hitta vägar för att elever som inte tycker om ämnet och de som tycker om det ska kunna arbeta tillsammans. Jag ser det som en nyckelfaktor för att lyckas undervisa i ämnet.

<p>Toshio Hosokawa. Sen VI. 11'</p><p>Toshi Ichiyanagi. The Source. 12'</p><p>Maki Ishii. Thirteen drums. 13'</p>

I denna undersökning har vi intervjuat fyra förskollärare för att ta reda på deras tankar om sig själva i samband med musik i förskolans verksamhet. Resultatet i studien visar att osäkerhet, i relation till musik, förekommer i svenska förskolor. Samtliga intervjuade förskollärare beskrev sig som trygga i samband med musikstunden, men uttryckte erfarenhet av osäkra kollegor. Våra respondenter belyste såväl orsaker som kunde ligga bakom denna osäkerhet, men även lämpliga åtgärder för att stötta och utveckla förskollärares självförtroende och tillit till sig själv i musik. Undersökningen grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen socialisation, proximal utvecklingszon och scaffolding. Rapporten utgörs av en samman-ställning av förskollärares tankar, som analyserats genom en kvalitativ textanalys. Därtill framkom det flera typer av åtgärder som, även enligt forskning, visat sig ge goda resultat mot den omtalade osäkerheten. Exempel på dessa åtgärder är stöttning och trygghet i arbetslaget, fortbildning och kurser samt handledning av en expert till den osäkra läraren.

Vi vill med detta arbete erbjuda en produkt där sånger, ramsor och dramaövningar utgör innehållet. Vår målgrupp är verksamma inom förskolan, exempelvis barnskötare och förskollärare. Produktens innehåll ska kunna användas i arbetet med Läroplan för förskolan och dess strävansmål kring Normer och värden samt Utveckling och lärande. Vi har skapat en produkt i form av en E-bok som vi valt att benämna som en inspirationsbok. E-boken erbjuder ett varierat innehåll bestående av pedagogiska sånger, ramsor och dramaövningar med tydliga kopplingar till mål och riktlinjer ur Läroplan för förskolan. Vi har förenklat arbetet med produktens innehåll så att även verksamma med mindre erfarenhet kring arbete med musik och drama i förskolan kan inspireras och leverera lärorika såväl som lustfyllda moment tillsammans med barnen. Samtliga dramaövningar, sånger och ramsor innehåller tips på hur man kan arbeta med materialet och intill sångtexterna finns länkar till melodierna. Vi vill förmedla en syn på estetiska ämnen som något lustfyllt där prestationer är mindre viktiga och där de teoretiska kunskaperna kan appliceras med hjälp av estetiska uttryck.

I studien utforskas analogt och digitalt musikskapande. Syftet med denna uppsats är att beskriva processen, likheter och skillnader mellan analogt och digitalt musikskapande i två årskurs 6 klasser. Analysen utgår från inspelade videoobservationer under en fem veckors period där den ena klassen skapat musik genom analogt tillvägagångssätt och den andra klassen med digitala verktyg. Materialet transkriberas och analyseras därefter utifrån dessa fyra kategorier: Skapandets tidiga början, Verktygen i skapandet, Leken i skapandet samt Kommunikation. Resultatet visar att de flesta grupper som skapar musik genom analogt tillvägagångssätt börjar sin skapandeprocess genom textutformning. Dessa grupper stöter på komplikationer vid ett senare tillfälle när de ska applicera musik till sin text med fysiska instrument. För de grupper som skapar musik med digitala verktyg handlar musikskapandet i större utsträckning om hur musiken ska låta istället för vad texten ska förmedla. Gemensamt för dessa grupper är att skapandet sker genom att lyssna till den musik de komponerar utifrån det digitala musikprogrammet Garageband som de använder sig av i studien. De kan genom digitala verktyg pröva och ompröva sitt skapande och följa sitt arbete både genom örat och ögat. Det visar också att eleverna utvecklar sitt musikaliska språk desto mer de integrerar sig med det digitala verktyget.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika typer av instruktioner kan strukturera, påverka och bidra till fri musikalisk improvisation i ensemble och vilka olika typer av instruktioner som kan användas. Det utforskar också hur olika slags instruktioner påverkar den fritt improviserade musiken och hur de påverkar musikernas sätt att improvisera, individuellt och kollektivt. I arbetet undersöks frijazzens historiska bakgrund och hur den här typen av fri improvisation med instruktioner har bedrivits tidigare. Utifrån denna undersökning så skapades tre skrivna instruktioner. Dessa instruktioner användes sedan för att spela in tre fria improvisationer, som senare gavs titlarna Tid, Jazz och Kunskap. De tre inspelningarna analyserades musikaliskt och musikerna blev intervjuade om hur de upplevde inspelningen. Resultatet visade hur instruktioner kan påverka improviserad musik och hur den här typen av instruktionsbaserad fri improvisation kan både begränsa och inspirera kreativiteten hos dess framförare. Det visade också den stora mängden möjligheter som finns för att skapa den här typen av instruktioner och musik i framtiden, och hur frijazzens kulturella kontext har förändrats sen dess uppkomst.

Läsning är en förmåga som alla elever behöver utveckla för att kunna tillägna sig kunskaper och för att kunna orientera sig i ett komplext informationssamhälle. Många elever uppvisar dock svårigheter i utvecklingen av läsningens delkomponenter, vilket kan ses som problematiskt. På grund av detta är denna litteraturstudies syfte att belysa om musik kan användas som ett pedagogiskt redskap för att stödja elever i processen att utveckla läsning i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3. Följande frågeställningar avser att bidra till att uppnå ovanstående syfte: Hur kan elever utveckla läsförståelse och läsförståelsestrategier genom musik? Hur kan elever utveckla sitt ordförråd genom musik? Hur kan elever utveckla avkodningsfärdigheter genom musik? Vilka andra påverkande faktorer synliggörs i lärandeprocessen genom användning av musik som ett pedagogiskt redskap? Litteraturen samlades in genom sökningar i olika databaser och består av såväl nationell som internationell forskning. Det vetenskapliga materialet analyserades och inkluderades utifrån bestämda kriterier och sammanfattades i en översiktstabell (se bilaga 1, analysöversikt). Resultatet visar att musik som ett pedagogiskt redskap kan stödja elever i läsutvecklingen. Kombinerad musik- och läsundervisning kan utveckla avkodning, ordförråd och lässtrategier som i sin tur utvecklar elevernas läsförståelse. I resultatet framkom även andra påverkande faktorer på lärandet. Musik kan också påverka hjärnans funktioner som gör att kunskaper lagras i minnet. Musik kan även bidra till motivation för att lära. Då skolans elever innefattar en stor mångfald är variation i undervisningen inom läsutveckling betydande. Kombinerad musik- och läsundervisning kan därför bli ett stödjande redskap i läsutvecklingen för att tillgodose alla elevers olika lärstilar, förmågor och förutsättningar.