I detta arbete utforskar jag tillvägagångssättet för produktionen av två låtar. Syftet är att utforska de olika delarna i produktionen av en låt med utgångspunkt i att både den utövande musikern och producenten är samma person. Detta leder till att jag i arbetet har stor kreativ frihet över alla delar av produktionen. I arbetet beskrivs hur jag steg för steg arbetat med låtarna. Jag har delat upp produktionen i följande faser – analys, låtskrivande, verktyg, inspelning och arrangering, mixning, och jämförande. Dessa beskrivs i metoddelen av arbetet och är min utgångspunkt för genomförandet. Jag tar upp vilka utmaningar som uppstått när jag arbetat på egen hand samt för- och nackdelar det gett mig. Under processen har jag lärt mig använda flera för mig nya verktyg och metoder för musikproduktion, bland annat att arbeta med samplingar, virtuella instrument och olika mixningsknep. Denna nyförvärvade kunskap tror jag kommer vara användbar för framtida produktioner.

Denna studie har haft till syfte att undersöka hur barn skapar och tar sig an musik i förskolan. Huvudfokus har legat på barnen och deras initiativ men jag har även observerat pedagoger eftersom de är en del av den miljö och kontext som barnen befinner sig i. Studien, som är en kvalitativ fallstudie bestående av direkt observation och videoupptagning, utfördes på en förskola i en stor svensk stad under tre dagar i mars 2018. Deltagarna var sexton barn mellan två och tre år samt sju pedagoger; tre förskollärare och fyra barnskötare. Resultaten har analyserats utifrån begreppen kreativitet, improvisation, produktion och reproduktion med fokus på barns spontana ljudskapande.I resultatet framkom att barnen musicerade och skapade ljud nästan konstant och att musiken kunde ha diverse olika funktioner. Några vanliga funktioner var kommunikation, samspel och självuttryck och musiken användes ofta som medierande verktyg i barnens strävan att ta sig an omvärlden. Den vanligaste formen av musikaliskt skapande var dans till förinspelad musik samt spontan sång. Spontan sång uppstod i alla möjliga situationer, så som sångsamling, fri lek och vid lunchen. Pedagogerna visade på två huvudsakliga reaktioner på barns spontana sång; den ena var att de tystade barnen eftersom ljudskapandet inte föll inom ramen för den aktuella aktiviteten och den andra var snarare en icke-reaktion, då pedagogerna i de flesta fall inte lade märke till barnens ljudskapande. Mina slutsatser utifrån denna studie är att barns musikskapande sker hela tiden, men oftast inte uppmärksammas av pedagogerna samt att det behövs mer forskning om barns spontana och kreativa skapande.

Introduktion: Demens är ett syndrom som förekommer i hela världen. Antalet insjuknade ökar på grund av medellivslängden stiger kontinuerligt. Musik rekommenderas att använda vid omvårdnad av personer med demens men musikinterventioner implementeras inte i alla verksamheter på grund av sjuksköterskors kunskapsbrist. Den senaste sammanställning av vetenskaplig litteratur som påvisade att musiken har effekt på personer med demens gjordes i 2006. Det behövs uppdatera kunskapen om musikens inverkan på personer med demens. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur musik kan inverka på personer med demens. Metod: Metoden som tillämpades var en litteraturstudie baserad på Polit och Beck (2017) nio steg. PubMed och CINAHL databaser användes för genomförande av litteratursökningen. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning enligt Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Litteraturstudien bearbetades med induktiv ansats. Resultat: Databearbetningen resulterade i fyra huvudteman: ökad fysisk förmåga, förbättrad kommunikation, förändring i beteendemässiga och psykiska symtom och ökat välmående. Temat förändring i beteendemässiga och psykiska symtom uppdelades i två underteman: förändring i beteendemässiga symtom och minskade psykiska symtom. Slutsats: Användning av musik eller vårdarsång visade kan främja hälsa hos personer med demens.

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet. Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem. Smaken har sedan utvecklats och förändras i samma takt som deras självuppfattning och genusidentiteter. När det gäller genusperspektivet berättar informanterna att de genom sitt deltagande på ett fält som domineras av manliga uttryck, kan göra revolt mot rådande könsnormer kring kvinnlighet. De berättar också att de ibland kan uppfattas som störande och aggressiva när de uttrycker rockens råa och direkta karaktärsdrag. Musiken är väldigt viktig för dessa kvinnor även på ett personligt plan. Rocken hjälper dem att definiera sig själva och omvärlden. Den kan också hjälpa dem att komma i kontakt med sitt inre jag.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter använder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: Att uppnå välbefinnande, Att uppnå känsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smärta, Att träna och bibehålla fysiska funktioner, Att träna och bibehålla kognitiva funktioner och Att skapa struktur i en aktivitet. Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lättillgängligt och bra medel i behandling samt att det gick att använda för de flesta patientgrupper. Ofta var syftet att patienter skulle få göra något lustfyllt och roligt, påminnas om att de klarade att utföra och stimuleras till att utföra aktiviteter. Musik användes för att skapa social kontakt och gemenskap. Som smärtlindring var musik effektivt då det tog bort fokus från smärtan. Det visade sig även att musik motiverade till rörelse och användande av kognitiva funktioner. Lugn och rogivande musik användes för att uppnå avslappning. Det framkom i resultatet att musik kunde användas för att skapa struktur i aktivitet. I slutsatsen uppmuntras vidare forskning kring musik som struktur i aktivitet då författarna inte hittat tidigare studier om det.

Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval. Vi har undersökt skillnader och likheter i deras musikaliska aktiviteter och därmed sett hur ungdomars attityder till musik och hur tillgänglig musiken är spelar stor roll för dem i deras musikval. Vi ser även att ungdomar använder musik som ett verktyg med syfte att tillfredställa de behov som ungdomarna för tillfället bär på.

I detta arbete analyseras videor med inspelningar av fagottister som spelar Berwalds konsertstycke för fagott och orkester. Det fokuserar på hur man som solist bör förhålla sig till orkestern, dirigenten och publiken. Olika svårigheter i stycket behandlas, och lösningar på olika problem diskuteras.

Under hösten 2016 och våren 2017 har jag utforskat högerhandsteknik på elbas för att få en djupare förståelse över högerhandens roll. Det var basläraren Mike Mennell som fick upp mina ögon för att fördjupa mig mer i det här ämnet. Man kan slå an en sträng på väldigt många olika sätt och det påverkar soundet man får ut ur sitt instrument och hur det känns att spela. Arbetet har fokuserat på fingerspel med två fingrar. Jag har jämfört inspelningar med varandra för att se vilka skillnader i sound som olika spelsätt för med sig. I arbetet har jag också undersökt olika sorters högerhandsdämpning och hur det påverkar mitt spel. Jag kunde genom det här arbetet utveckla min högerhand med nya sätt att spela och få en tydlig bild över hur det påverkar mitt sound och hur jag spelar. Arbetet med dämpningen ledde också till en större kontroll över det jag spelar. Eftersom jag spelar högerhänt kommer jag under hela arbetet att skriva med perspektivet att vänsterhanden är på greppbrädan och högerhanden slår an strängarna. Det material jag har sett i ämnet skriver också på det här sättet. Spelar man vänsterhänt och läser det här arbetet får man alltså tänka tvärtom.

Mitt intresse för soloimprovisation kom när jag för några år sedan såg en video på YouTube med en trummis som heter Joey Baron. I klippet spelar han en solokonsert på cirka 40 minuter. Det gjorde att jag själv ville utforska improvisation. Syftet med mitt examensarbete har varit att utveckla och sammanställa övningsstrategier för soloimprovisation på trumset. Detta för att kunna bli en bättre improvisatör med fler verktyg än vad jag hade innan och få bättre förståelse för trumsetet som instrument. Jag har utforskat trumsetets olika sound, orkestrering och melodiska möjligheter genom övningar som jag har hittat på internet eller fått av lärare. Det hela mynnade ut i en solokonsert som hölls den 23 februari 2017 i Piteå.

I den här uppsatsen undersöker jag hur det fungerar att komponera musik med olika förutsättningar givna. I det ena fallet komponerade jag musiken utan auditiv respons, i det andra fallet med. Den auditiva responsen var notationsprogrammets uppspelning av musiken som jag noterade in, och det är med hjälp av denna uppspelning som mitt kompositionsarbete brukar gå till. Jag ville undersöka i vilken grad jag kunde föreställa mig notationen, oavsett om jag använde auditiv respons eller inte. Även hur min inre bild av kompositionen skiljer sig från det färdiga resultatet när styckena framförs av musiker. De musikaliska parametrarna, musikens beståndsdelar, kunde vara olika svåra att kontrollera och förstå fullt ut när jag som tonsättare behandlade dem i kompositionsprocesserna.