1800-talet var en turbulent period i Frankrike och mycket hände ‑ inte bara i samhället, utan även musikaliskt. Orgelbyggeriet utvecklades och orgelmusiken likaså. César Franck studerade piano och komposition, blev sedan organist och så småningom orgelprofessor. Under hans levnad lanserades en ny orgelteknik, med perfekt legatospel och briljant pedalspel, vilken allt sedan dess kommit att prägla sättet att spela även orgelmusik av Franck, trots att han egentligen var verksam före denna stils genombrott. I denna skriftliga reflektion diskuteras hur man, som interpret och organist, kan förhålla sig till olika interpretationstraditioner, i syfte att uppnå en historiskt och teoretiskt informerad gestaltning. Till grund för reflektionen ligger främst studier av litteratur och orgelnoter. Ur analysen framgår att Franck inte var särskilt strikt med hur han ville att hans orgelmusik skulle spelas, och att det finns skäl att tro att han själv spelade mycket fritt och i många fall betydligt snabbare, samt med bl a mindre legato än vad som ofta är brukligt idag. / <p>César Franck: Choral nr 2, h-moll</p><p>Organist: Fredrik Lundqvist</p>

Det här projektet har genomförts i syfte att undersöka vad något visuellt, i mitt fall abstrakt grafik, gör för en lyssnare. Min tes har genom arbetet varit att grafik förstärker en lyssnares upplevelse av musiken men jag ville också titta på om det bara har positiva effekter. Projektet genomfördes som en trestegsraket där först två låtar skrevs, sedan skapades videor till dessa två låtar och som sista steg genomfördes en enkätundersökning som gjordes online. Deltagarna i enkäten utgjordes av ett bekvämlighetsurval och landade till sist i 17 som valde att delta i undersökningen. För att analysera resultatet av enkäten valde jag att tolka fria svar från två enkätfrågor. Resultatet av enkäten visade på att flertalet deltagare upplevde det som var min tes från början, nämligen att musiken förstärktes av grafiken och att grafiken hjälpte till att skapa en fokuspunkt. Ett däremot mer oväntat resultat var att vissa deltagare menade på att snabb grafik gjorde att de tappade fokus på såväl låt som text.

Utvecklingsarbetet handlar om hur författaren skapade en lektionsserie för två gymnasieklasser inom musik i kursen gehörs- och musiklära. Under lektionsserien undervisade författaren om hur man kan planka musik, det vill säga hur man genom gehöret återger olika stämmor ur en låt. Att planka musik innebär dels att man med hjälp av ett instrument efterliknar det man hör, dels transkriberar musiken på noter, eller både och. Arbetet behandlar den transkriberade plankningen och vilka metoder man kan använda för att lära sig att höra olika stämmor inom en poplåt. Syftet med arbetet är att se vilka förmågor musikgymnasieelever utvecklar i gehörs- och musiklära under en lektionsserie där musik plankas. Elevernas kunskaper mättes genom ett screeningtest och ett slutprov efter fyra lektioner. Under lektionerna fick eleverna olika plankningsövningar på vanligt förekommande instrument inom popgenren som piano, elbas och trummor. Resultaten pekar på att det krävs förkunskaper om notation samt ett utvecklat gehör för att planka korrekt rytmiskt och harmoniskt.

This bachelor thesis aims to investigate whether methods of composition can facilitate the creative process and, despite frameworks, produce personal and unique results. It also aims to investigate how to develop a confident and unrestricted artistry. The essays process includes the use of 6 different methods for composition and artistic preparations for the project’s examining concert. These preparations included: body awareness, vocal technique, planning and rehearsals. The result was 4 songs written based on different methods. These songs are presented through a demo recording instead of a concert due to circumstances. The study showed that most of the methods facilitated the creative process without inhibiting a unique and personalized product. The process also led to the realization that the quest for creativity to be painless beneficially should be replaced by awareness that creativity requires courage. Through the process as well as its need for reflection and analysis, insights came about how to develop a confident and unrestricted artistry. Continuity in the practice of musical craftmanship, mental awareness and to work with body awareness to help enhance musical expression are mentioned as three main insights.

Jag har länge skrivit låtar, så länge jag kan minnas. När jag var liten var det mer en del av leken, som vuxen blev det ett sätt att uttrycka sig. På musikhögskolan upplevde jag att jag tappade glädjen till låtskrivandet, det som varit anledningen till att jag sökte mig dit. Jag ville hitta lusten igen och samtidigt hitta verktyg som kunde hjälpa mig i liknande situationer i framtiden. Mitt examensarbete blev då att under våren 2020 skriva musik där musiken i sig inte var målet, utan jag försökte hitta tillbaka till glädjen och samtidigt undersöka hur jag kunde skapa så goda kreativa förutsättningar för mig själv som möjligt. Jag började undersöka hur andra låtskrivare gör, hur de går tillväga innan de sätter sig och skriver en låt. Har de kanske några tips på hur de kommer i ett bra kreativt flöde? Jag sökte upp böcker om kreativitet och låtskrivande och började läsa. Så småningom hade jag en del tips som jag kunde testa i min låtskrivarprocess. Den konstnärliga delen av arbetet resulterade senare i 8 låtar och den skriftliga delen i 10 strategier som kan tänkas främja kreativitet. Bland de 10 strategierna finns både rent praktiska tips såsom fysisk aktivitet och hur den fysiska platsen ser ut, men också mer själsliga såsom vilket mindset du befinner dig i och dina tankar om dig själv och ditt skapande.

När jag började Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 2012 visste jag inte att det fanns något som hette notdyslexi. Då min vanliga dyslexi gjorde att jag hade svårt att hänga med under första året på min kandidatutbildning fick jag handledning av Susanna Cederquist som är dyslexikonsult och det var hon som berättade om notdyslexi. Jag pratade med en elev om detta som berättade att han träffat en professionell musiker med ett fast jobb som också hade notdyslexi. När jag väl förstått att det fanns upptäckte jag att jag inte heller var ensam. Med den här uppsatsen vill jag belysa att notdyslexi finns och de problem som kan uppstå för en musiker men även de styrkor som det kan innebära. / <p>Largo av Sixten Sylvan.</p><p>Katarina Stenberg, Valthorn</p><p>Mathias Kjellgren, Orgel</p><p>Titel och upphov:Largo [Musiktryck] : för horn och orgel. Utgivning, distribution etc.: Svensk Musik, Stockholm : 1981. Utgivningsår: 1981</p><p>Den klingande delen av arbetet utgörs av följande inspelning: Sixten Sylvan - Largo (inspelad i Mariakyrkan, Sigtuna augusti 2019). Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna.</p>

Sammanfattning:   Arbetets bakgrund har handlat om min vilja att hitta en mer intuitivt baserad kompositionsmetod då jag upplevt en begränsning och förutsägbarhet med teoretiska metoder. Inspirationen till detta arbete kom ifrån boken ”Do the work” (Pressfield, 2011) där författaren bl.a. skriver om begreppet ”Trust the soup” och att lyssna efter ”potentiellt existerande låtar”. Jag har även med anledning av osäkra framföranden innan som musiker velat hitta en lämplig instuderings – och inlärningsrutin till mina kompositioner.    Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla en mer intuitivt baserad kompositionsmetod samt att testa en lämplig instuderings – och inlärningsrutin för genomförandet av mina kompositioner.    Syftet har fördjupats i forskningsfrågorna: Hur kan jag utveckla och tillämpa min intuitivt baserade kompositionsmetod baserad på Pressfields citat? Vilka val samt åtgärder har jag behövt ta för att bli klar med mina kompositioner och hur motiverar jag dessa? Hur väljer jag och tillämpar min inlärnings – och instuderingsmetod?    Arbetets metoder har bl.a. varit: ”Trust the soup” – metoden, SMART – mål, setsoch reps, andra kompositions metoder och inspelning samt notering.    Resultatet blev två inspelade och noterade låtar; Trust the soup och Number 2. ”Trust the soup”-metoden bidrog delvis till en mer intuitiv kompositionsprocess. Setsoch repssamt SMART-mål bidrog till tydligare målsättningar.

Bakgrund: Hösten 2016 var Påven Franciskus i Sverige för att uppmärksamma reformationsminnet, och undertecknade då tillsammans med Munib Younan, ordförande för Lutherska världsförbundet, ett dokument om strävan efter större närmanden och mer samarbete mellan katoliker och lutheraner. Detta har lett till att Katolska kyrkan i Sverige och Svenska kyrkan har börjat närma sig varandra mer, och det vore därför bra med en större förståelse för varandra även på musikens område. Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att jämföra körarbete mellan några församlingar i Svenska kyrkan och Katolska kyrkan i Sverige för att se vilka likheter och skillnader som finns, och hur man resonerar kring olika frågor som rör körarbetet. Frågeställningarna är: Finns det en skillnad i arbetet med körer i de olika kyrkorna? Hur ser körledarna på de olika aspekterna av körarbetet? Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer gjorda med tre kyrkomusiker från Katolska kyrkan, och tre kyrkomusiker från Svenska kyrkan. Uppsatsen ger en begränsad inblick i frågan, då det är ett smalt urval av kyrkomusiker. Resultat: Det finns många likheter mellan de båda kyrkorna när det gäller körarbetet. Man arbetar på samma sätt med repetitioner oftast en gång i veckan och körerna sjunger i snitt en gång i månaden i gudstjänsten, som är det centrala i körarbetet. Repertoaren kommer ur den klassiska kyrkomusiken, men används på något olika sätt i respektive kyrka. Bland de andra saker som skiljer finns mängden resurser, i viss mån synen på språkbruk, men inte minst körsångarnas engagemang. De katolska körerna består i mycket högre utsträckning av kyrkoaktiva, och i Katolska kyrkan blir kyrkan en väg in tillkören, medan i Svenska kyrkan blir kören en väg in i kyrkan.

Sång har alltid varit viktig för mig och var min ingång till att börja skriva och producera låtar. Tidigare då jag har producerat och spelat in mina låtar har jag upplevt att jag inte lagt tillräckligt med tid och energi på sångproduktionen. Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen inom sångproduktion och att undersöka hur och med vilket sound sång kan ta mer utrymme i en produktion. Den största delen av arbetet har varit att jobba med tre egna låtar där jag arrangerat, spelat in och redigerat sång. Vidare har jag läst texter och intervjuer av producenter för att samla kunskap om hur de jobbar med sångproduktion. Arbetet har också bestått av att lyssna på ett antal låtar som inspirerar mig på olika sätt där jag har analyserat och försökt identifiera hur sångproduktionen låter. Reflektionen i uppsatsen kretsar i huvudsak kring psykologin vid en sånginspelning, vikten av att jobba på sitt instrument och att forma sångproduktionen efter sångens karaktär och uttryck. Genom att ge mer tid åt sångproduktionen i mina låtar har jag gjort insikter i vilka metoder som fungerat bra för mig och hur jag vill jobba vidare med sång i framtiden. Nyckelord: Sångproduktion, musikproduktion, leadsång, inspelning, röst

Syftet med denna studie är att ge en inblick i vad ett musikskapande kan vara i relation till förskolans musikundervisning. Studiens två frågeställningar handlar om hur de deltagande förskollärarnas uppfattning av musikundervisning kan förstås i relation till ett skapande i musik samt hur de deltagande förskollärarnas beskrivning av förskolans musikstund kan relateras till ett musikskapande innehåll. I bakgrunden ingår styrdokument, litteratur och tidigare forskning som berör undervisning, musik som undervisningsämne samt rörelse och skapande i relation till musik. De teorier som använts är musikteori och utvecklingspedagogik. Studien bygger på intervjuer som kvalitativ metod och de fyra deltagande förskollärarna har alla ett uttalat intresse för musik. Resultatet visar att ett musikskapande i relation till förskolans undervisning kan beskrivas utifrån två olika perspektiv, dels som ett förmedlande eller uttryckande och dels som ett erfarande och kännande, vilket även kan kopplas till skapande som metod eller innehåll. Musikskapande kan nyanseras genom en medvetenhet om både (ny)skapande, återskapande och icke skapande. Ett musikskapande i relation till förskolans musikundervisning kan även beskrivas som ett musikskapande genom sångtext, genom variation av musikens grundelement, genom glädje, genom rörelse och genom ett utforskande av och med musikinstrument.