Denna text behandlar plankning, det vill säga inlärning av musik ifrån inspelningar. Plankningåsyftar för det här arbetet både plankning av sitt eget instruments stämma i en given låt samtinlärning av den stämman. En annan vanlig betydelse – som inte berörs i detta arbete – är attplankning även innefattar transkribering, det vill säga att skriva ned det som plankas inotskrift. Studien har gjorts med en rockensemble med musiker på musikhögskolenivå.Deltagarna har fått planka totalt fem låtar enskilt och sedan spelat dessa låtar tillsammans utannoter eller minnesanteckningar. De plankade bara sina egna stämmor. Sedan har deltagarnaoch jag i grupp diskuterat hur deras plankning gått och hur de ser på resultatet, vilket i det härfallet var en genomspelning av en låt. I själva plankningsmomentet var däremot bådeminnesanteckningar och noter tillåtet att använda. Arbetet tyder på att det inte finns en givenstrategi för plankning som fungerar oavsett vilken låt man plankar eller vilket instrument manspelar. För den som bara plankar sitt eget instrument är fokus på att göra det så enkelt sommöjligt för sig, och bara memorera minsta möjliga mängd informationsmängd för att kunnaspela låten. Alla deltagarna tog hänsyn till låtarnas rytmer, groove, tempo och känsla i sinaplankningar. Utöver det var det flera saker som bara vissa av deltagarna behövde ta hänsyntill, beroende på vilken låt de plankade, såsom låtens form, ackordföljd, melodi, tonart, text,innebörd och dynamik.

Utvecklingsarbetet handlar om hur författaren skapade en lektionsserie för två gymnasieklasser inom musik i kursen gehörs- och musiklära. Under lektionsserien undervisade författaren om hur man kan planka musik, det vill säga hur man genom gehöret återger olika stämmor ur en låt. Att planka musik innebär dels att man med hjälp av ett instrument efterliknar det man hör, dels transkriberar musiken på noter, eller både och. Arbetet behandlar den transkriberade plankningen och vilka metoder man kan använda för att lära sig att höra olika stämmor inom en poplåt. Syftet med arbetet är att se vilka förmågor musikgymnasieelever utvecklar i gehörs- och musiklära under en lektionsserie där musik plankas. Elevernas kunskaper mättes genom ett screeningtest och ett slutprov efter fyra lektioner. Under lektionerna fick eleverna olika plankningsövningar på vanligt förekommande instrument inom popgenren som piano, elbas och trummor. Resultaten pekar på att det krävs förkunskaper om notation samt ett utvecklat gehör för att planka korrekt rytmiskt och harmoniskt.

Jag har under ett halvår undersökt huruvida mitt gehör förbättras av att planka musik. Det vill säga instudera musik med gehöret utan noter. Syftet bakom arbetet var att jag blev anlitad som musiker i ett salsaband och var tvungen att lära mig en hel repertoar utantill genom att bara lyssna på gamla inspelningar. Detta väckte ett intresse av att undersöka hur bra mitt gehör hade utvecklats om jag fortsatt arbeta på samma sätt. Jag tog hjälp utav videologgar samt skriftliga loggböcker för att dokumentera min övning och min förbättring vilket ledde till att jag nu inte bara har ett betydligt bättre gehör än jag hade för ett år sedan. Jag har också en noga studerad metod för hur jag gått till väga för att förbättra det. / I have during a six-month period studied how well my musical ear has improved by transcribing music by ear without the help of sheet music. The purpose of the study was because I was hired by a salsa band and had to learn an entire repertoire by ear. Just by listening to old recordings. This sparked an interest to see just how good my musical ear would develop just by keeping up the same work. I used video-logs and written notes to document my practice sessions and my improvement, which didn’t just improve my musical ear dramatically. I now also have a well-studied method of how I did it.

What happens when one moves about in the city? In this essay I will explore how we through our movements create our own temporal cities. I base my investigation on Michel de Certeau's theories from his book The Practice of Everyday Life vol 1. De Certeau believes that by just walking in the city – a mostly unconscious and for many trivial activity – you write it, creating different types of spaces that can be understood using linguistic terms. In my essay, I develop de Certeau's theories about ordinary activities by applying them to two less ordinary – and between themselves quite different – spatial practices:  fare evasion on public transportation (plankning) and the urban activity of parkour. I also carry out a linguistic analysis of both parkour, fare evasion and walking, using the linguist Roman Jakobson's theory on the act of speaking together with de Certeau's theory on the rhetoric of walking. In my concluding discussion, I outline a theory regarding how these different spatial practices come together in the city and form a multiplicity of ever-changing spatial stories. I also discuss what one can say that this actually means, both practically and theoretically speaking.

Detta examensarbete skapades med målet att utforska musik från Nintendo Entertainment System–spel (NES) med ett musikteoretiskt och musikterminologiskt perspektiv. Det analyserade stycket är Title Theme från The Legend of Zelda (1988). Bakgrundskapitlet tar upp de verktyg kompositörerna hade att arbeta med som NES:s ljudkort och loopar. Plankning och transkription diskuteras och tidigare forskning i området tv-spel synliggörs. Syftet är att skapa en visuell analys som kan användas för att arrangera om originalmusiken från spelen. Genom plankning och analys har jag producerat ett nytt arrangemang. Resultatet presenteras som noter på min plankning, analys och arrangemang med förklaringar över originalets uppbyggnad. Arbetet har gett insikt i hur min skolning i musik kan vara hämmande för att arrangera som programmerarna gjorde förr, men också vilka verktyg de hade att arbeta med. Med arbetet har jag insett hur hjälpsam en tydlig analys av ett verk kan vara för arrangering.

Att härma och hitta inspiration från förebilder har varit vardaglig praxis under jazzhistorien. Genom att appropriera (Säljö, 2014), lägger individer beslag på andra individers kunskap och omvandla det till egen kunskap. Senare i externaliseringen (Bruner, 2002) synliggörs kunskapen i handling. I denna studie har metoderna plankning och transkribering undersökts som verktyg för att utveckla eget solospel på trumspel. Genom att följa den egna läroprocessen undersöktes också hur man pedagogiskt kan använda plankning och transkribering som metod för att bidra till konstnärlig utveckling. Den musikgenre som behandlas i studien är jazz, där trumslagaren Max Roach solospel använts genom valda exempel. I resultatet presenteras en jämförelse av två egna trumsolon där ett spelades in i början och ett i slutet av studien. Läroprocessen i övningsrummet och under instrumentallektioner har dokumenteras med hjälp av loggbok. Resultatet visar att en del fraser har härmats exakt och en del har härmats rytmiskt men med en egen konstnärlig prägel. Vid en egen konstnärlig prägel av en exakt rytm har en antydan till ett mer självständigt solospel påträffats och plankning och transkribering har visat sig fungera som metod för att utveckla solospel, men metoden är tidskrävande.

Syftet med det här arbetet är att upptäcka metoder och strategier för att på gehör planka musik. Genom studier har jag undersökt min lärandeprocess när jag plankar en rocklåt på gehör. Jag har fört loggbok och ljudupptagningarunder arbetsprocessen för att kunna dokumentera vad som har hänt och få vetskap om hur jag har gått tillväga. I bakgrunden har jag använt mig av det sociokulturella perspektivet som teori och denna teori har varit grunden till analysen av min lärandeprocess. Jag har då upptäckt vad jag använder för olika kulturella redskap när jag plankar och hur dessa används i min process. Dessa redskap presenteras i resultatdelen som röst och memorering, tidiga musikstudier, strukturlyssning och begränsning samt foten. Detta innebar att jag behövde memorera det jag hörde noggrant för att sedan kunna applicera det på mitt instrument. Rösten representerades som sång vilket innebär att jag sjöng det som hade memorerats och förtydligade för fingrarna vad som skulle spelas. För att kunna gå vidare och övervinna de svåra delarna i arbetet behövde jag begränsa mig till små delmål i låten och strukturera mitt arbetssätt. Mina tidiga studier och erfarenheter i musiken var grunden till att jag överhuvudtaget kunde börja plankningsprocessen och att utvecklas i den. Foten hjälpte mig att känna pulsen och förtydligade taktslaget för att kunna behålla det rätta notvärdet. I diskussionen jämför jag resultatet med tidigare forskning och litteratur som berör ämnena gehör, plankning och strategier för plankning. Jag avslutar arbetet med mina egna reflektioner kring arbetets betydelse och möjliga fortsatta studier. / The purpose of this study is to discover methods and strategies about how to transcribe[1]music by ear. Through studies, I have observed my learning process when I transcribe a rock song by ear. I have used a logbook and sound recordings during the work process to document what has happened and get knowledge of how I have been doing. In the background, I have used the sociocultural perspective as theory and this theory has been the basis for the analysis of my learning process. I have then discovered what I use for different cultural tools as I transcribe music and how these are used in my process. These tools are presented in the result section as voice and memorization, early music studies, limitation and structure listening as well as the foot as a tool. This means that I needed to memorize what I heard carefully to then apply it to my instrument. The voice was represented as song, for example, I sang what had been memorized and clarified for the fingers what would be played. In order to move on and overcome the difficult parts of the work, I had to limit myself to small sub-goals in the song and structure my way of working. My early studies and experiences in music were the reason why I could in general start the transcribing process and develop in it. The foot helped me feel the pulse and clarify the beat to keep the correct note value. In the discussion, I compare the result with previous research and literature related to topics hearing, transcribing and strategies for transcribing. I finish the work with my own reflections about the importance of work and possible further studies.

Improvisation är konsten att komponera, uttala, arrangera eller framställa någonting ej förberett. Hur gör man då för att lära sig musikalisk improvisation? Vanligen sker detta med hjälp av en musikteoretisk ingång. Detta arbete syftar därför till att ta reda på vad ett inlärningssätt på en gehörsbaserad grund kan ha för effekter. Metoden har varit att planka olika pianisters solon på samma låt och göra en egen inspelning, även den på samma låt både före och efter plankningen för att kunna jämföra dessa båda inspelningar och observera vilka resultat arbetet givit. Det har även gjorts en inspelning på en annan liknande låt både före och efter plankningen för att undersöka om utveckling som skett i den första låten även är överförbart till andra låtar. Resultatet tyder på att ett plankningsarbete leder till utveckling inom parametrarna timing och frasering, men att andra tillvägagångssätt är nödvändiga för att stärka sådant som rytm och tonmaterial.

Detta arbete syftar till att undersöka hur inre medvetenhet samt kunskap om melodin inverkar på min upplevelse och förmåga att lära mig, samt att uppfatta, stämmor utifrån inspelade förlagor. I studien plankar jag tre stycken stämmor från inspelningar med tre olika duokonstellationer från Dalarna, där jag för varje stämma som plankas har olika grader av inre medvetenhet samt kunskap om melodin. I bakgrunden tas begrepp som gehör och plankning upp och en redogörelse görs för vad jag menar med inre medve- tenhet och kunskap om melodin. Vidare förklaras stämspel inom svensk folkmusik och forskning om människans förmåga att uppfatta tonhöjder och harmonier i arrangemang tas upp. I resultatet framkommer att min uppfattning av de valda låtarna som helhet har förändrats efter att jag plankat stämmorna. I efterhand har jag mycket enklare för att uppfatta dem och kan välja att fokusera mitt lyssnande på olika aspekter av musiken i större grad än innan. Min förmåga att lära mig stämmorna påverkades av hur mycket jag kunde melodin till en början. / This study is aiming towards investigating how inner awareness and knowledge about the melody affects my ability and experience of perceiving and learning second voices from a source of recorded sound material. In the study I learn three second voices by ear from recordings of three different duo constellations from the county of Dalarna. For every second voice different levels of inner awareness and knowledge about the melody are applied. In the background the concept of learning by ear is explained and an illus- tration about inner awareness and knowledge about the melody is made. Furthermore, harmony lines in Swedish Folk Music is explained and research about human’s ability to perceive pitch and harmonies in arrangements is described. In the result it is shown that my perception of the pieces of music studied has changed after learning the second voic- es. Afterwards I find it easier to perceive the second voices in the arrangements and show a higher grade of ability to focus my awareness to different aspects of the music. My ability to learn the second voices was affected by my knowledge of the melody from start.