This thesis, entitled The Headmaster and the Music, is based on interviews with four headmasters, who are all working in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they view music, both in general and as a school subject. Since the research on this topic is scarce, the study can be described as explorative. The result shows that the headmasters’ personal experiences have an impact on the way they view music. Four different focus points on music in school have emerged from the material, and these represent the four very different views that each headmaster holds. The study also presents a diversity of opinions on the value of music as a school subject. This diversity can be looked upon as problematic, but can also be seen as representing the versatile potential that music comprises as a subject in the Swedish compulsory school.

<p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare idag designar (formar) elevers sätt att öva. Det har visat sig i tidigare studier att det finns stora brister hos många nybörjarinstrumentalister om hur man gör och vad övning egentligen innebär? Vissa elever övar utan att veta på vilket sätt de kan få användning av övningen och kanske med fokus på att göra läraren nöjd istället för att utveckla sin förmåga till att musicera på sitt instrument. Andra elever kanske vet vad dom vill uppnå med en övning men har en bristande övningsteknik. Denna uppsats går inte in i detalj på strategier kring övningsteknik, men tar däremot upp frågor kring lärarens sätt att arbeta med övning för eleven i förberedelse inför lektion, kommunikation under lektion och i uppföljning av lektionen. I mitt arbete har jag valt en kvalitativ studie där jag intervjuat sex stycken instrumentallärare, som undervisar i olika instrument och arbetar på olika kulturskolor. I forskning och litteratur kring ämnet övning kan man dela upp ämnet i följande två aspekter. Vad vi vet om hjärnans förmåga och kapacitet till att lära in nya saker, samt vad det filosofiska förhållande till övning innebär och hur vi vill förmedla det till andra. Det finns olika tillvägagångssätt inom de båda, men det är mer i den filosofiska aspekten på ämnet som åsikterna går isär. Min studie visar olika aspekter på hur lärarna förhåller sig kring elevens övning på lektionen och olika tankar kring vad övning betyder. Det har till exempel visat sig vara svårare att metodiskt lära ut en ny övning än att lösa problem som uppstår under övning. Att det finns brist på förberedelse kring metodik av de olika övningar som lärarna använder sig av, men en god flexibilitet i förhållningssättet till elevens personlighet och förutsättning vad gäller problemlösning på lektionen.

Tankevärldar och förhållningssätt i särskolans musikverksamhet av Liselott Stenman, är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Bakgrunden till denna studie står att finna i min tidigare erfarenhet som musiklärare på en särskola med skolverksamhet för barn och ungdomar med diagnostiserad utvecklingsstörning samt funktionshinder. För några år sedan gav en elevsituation upphov till frågor kring förhållningssätt hos personalen på denna skola, vilket väckte mitt intresse för fenomenet förhållningssätt. Denna studie söker därför svar på hur fem informanter med olika anknytning till särskolans musikverksamhet tänker kring fenomenet förhållningssätt. Syftet är att belysa frågan på ett individuellt plan för att erhålla fördjupad kunskap om tankar runt förhållningssätt inom denna verksamhet. Under studiens analysprocesser har fem tankevärldar kring förhållningssätt tolkats fram; Flexibel värld; Rigid värld; Svävande värld; Solid värld och Isolerad värld. Dessa tankevärldar ger inblick i hur särskoleelever blir bemötta inom denna form av skolverksamhet. / Thoughtworlds and attitudes in Special School music activities by Liselott Stenman, is a study carried out within the framework of the Master program in Music education, profile Music Therapy at the Royal College of Music in Stockholm. The background of this study is an experience from a previous work as a music teacher at a Special school with children and youth diagnosed with mental retardation and different kind of disabilities. A couple of years ago a pupil created several questions among staff around attitudes that woke my interest for the phenomenon attitude. The main interest in this study is therefore to find out how five informants with various connections to the music activities in Special schools, describe their thoughts about attitude. The purpose is to highlight the question of attitude on an individual level in order to enhance the understanding of varying thoughts about the attitude within this activity. During the analyses five thoughtworlds have been constructed: Flexible world; Rigid world; Floating world; Solid world and Isolated world. These thoughtworlds give insight to staff attitudes toward pupils within this kind of school.

I detta arbete redovisas tre musiklärares arbetssätt med elevinflytande i undervisningen på gymnasiets estetiska program. Den visar på skillnader och arbetssätt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikämnen. Jag jobbar för närvarande som gitarrlärare på ett studieförbund i Stockholm där eleverna har ett mycket stort inflytande på undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlärarjobb är att eleverna tycker att det är roligt att spela musik de själva tycker om, samtidigt tycker jag det svårt att hitta en bra balans mellan vad jag som lärare tycker de ska lära sig och vad eleverna tycker är kul och roligt. Syftet med det här arbetet är att försöka se andra musiklärares tankar och erfarenheter kring elevinflytande. Frågeställningarna gäller de tre lärarnas och de olika skolornas arbetssätt med elevinflytande. Vilka svårigheter ser lärarna finns med elevinflytande? Finns det skillnader mellan praktiska och teoretiska musikämnen? Metoden för undersökningen är av kvalitativ art och jag har ansett det viktigt att intervjua musiklärare på grund av deras erfarenheter att arbeta med både teoretiska och praktiska musikämnen. Jag redovisar i mitt resultat vilka att svårigheter lärarna upplever finns med elevinflytande och hur det tar sig i uttryck. Brist på tid, elevernas förförståelse av ämnet, samt de mål som står i kursplanerna, påverkar elevinflytandet i undervisningen. Resultatunderlaget kommer från två enkätintervjuer och en telefonintervju med musiklärare. Det har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan olika skolor och lärare. Den enskilda skolans arbetssätt karaktäriseras genom lokala kursplaner och arbetsplaner – vilket undersökningen visar också skiljer sig åt emellan skolorna. Lärarna anger olika anledningar till vilka svårigheter de upplever med det informella elevinflytandet i undervisningen och varför. Undersökningens resultat baseras på tre lärarintervjuer. Intervjuerna har genomförts genom enkäter med uppföljande samtal och en telefonintervju. Analysen av resultatet visar att lärarna har snarlika metoder för hur de jobbar med elevinflytandet i praktiska ämnen. I de praktiska musikämnena är elevinflytandet större än i teoretiska ämnena. Lärarna uppger olika svar på varför genom att hävda att det är elevernas förkunskape / <p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Syftet med undersökningen var att beskriva utifrån förskollärarnas åsikter och tankar om hur de använder sig av musik i förskolan och till vilket syfte det används. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som vi gjort med åtta förskollärare på åtta förskolor. Utifrån resultatet som uppkom fann vi likheter och skillnader inom användningen av musik i förskolan. En likhet som upptäcktes var att musiken används och genomsyrar verksamheterna i stort. Dock fann vi skillnader på hur ofta samlingar med musikaktiviteter används, då en del hade det varenda dag och en del varannan vecka. Musiken fann vi som ett element för att bevara traditioner och att den ofta uppstår i samlingar som ibland är planerade, men även spontant som i vardagssituationer. Undersökningen visar även att en del av förskollärarna har ett syfte med musiken i arbetet med barnen, bl.a. hänvisade de till barnens språkutveckling. Men en del ansåg sig inte ha något direkt syfte med musiken i arbetet, de ansåg att det var ett redskap som alla andra.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om dagens skola använder ämnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och på vilket sätt. I tidigare forskning undersöks även hur musik och matematik är kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som används är både enkäter och intervjuer som består av frågor kring ämnesintegrerad undervisning i dagens skola. Både enkäterna och intervjuerna har genomförts på två skolor i samma kommun. Enkäterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklärare i årskurs 1-3. På varje skola har intervjuerna genomförts med en musiklärare respektive en matematiklärare. I uppsatsen sammanställs enkäterna och intervjuerna där det visar sig att några lärare i årskurs 1-3 använder sig av ämnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik. De arbetar på olika sätt och den syn de har på ämnesintegration mellan musik och matematik varierar allt från en genomtänkt och medveten undervisning till en omedveten handling. Tidigare forskning kring ämnesintegration framhåller vikten av sambandet mellan musik och matematik för ett helhetsskapande. Varje skolämne har ett egenvärde och därför behövs välutbildade och kunniga lärare för djupkunskaper, men alla lärare bör använda ett integrerat arbetssätt för att skapa en helhet.

Studiens syfte var att föra en diskussion utifrån en enkätundersökning av två niondeklasser och en åttondeklass rörande deras musikvanor. Jag utgick från Ove Sernhedes diskussion om kulturell friställning och undersökte om den är applicerbar på ungdomar i dag år 2007. Till grund för uppsatsen ligger dels en empirisk studie i form av en enkätundersökning utförd i två olika skolor på elever i åldrarna 14-15 år gamla och dels en litteraturgranskning av tidigare skriven litteratur inom problemområdet. Jag har kommit fram till att Ove Sernhedes teori om kulturell friställning delvis i sin ursprungliga version ej längre är applicerbar på ungdomar i dag år 2007. Dagens unga, tillika The MeWe Genaration, är inte kulturellt friställda till så vida att de som sina generationsföregångare är vilsegångna i det virrvarr av stilar, tecken och symboler som samhällets upplösta normer och traditioner bidragit till. Ungdomens rotlöshet har nu i stället förvandlats till ungdomens flyttbara rötter, ett bejakande av livets möjligheter och val i stället för en flykt från dess krav och stress. Slutligen har jag även kommit fram till att ovannämnda förändringar har tagit sig konkreta uttryck i hur de förhåller sig till populärmusik.

Tanken med den här uppsatsen var att undersöka om musik kan användas som ett didaktiskt verktyg i skolans verksamhet i fler ämnen än bara musikämnet och om det här bidrar till en positiv påverkan i läroprocessen. För att komma fram till det här bestämde vi oss för att genomföra kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade två stycken pedagoger och en musikterapeut. Frågorna vi ställde till de intervjuade handlade om musikens betydelse för dem och vad de anser händer med människan vid musikalisk aktivitet samt hur man på bästa sätt integrerar musik i undervisningen. I vår undersökning jämförde vi sedan de tre intervjupersonernas svar och kopplade samman svaren med litteraturstudier kring ämnet musik i läroprocessen. I vårt resultat framkom det att musik är ett viktigt redskap för lärande och att musik bidrar till att befästa kunskaper men det framhävdes även att musik kan vara ett orosmoment för vissa elever och att det därmed också missgynnar inlärning. Det kan dock generellt sägas att enligt vår undersökning är musik ett glädjefyllt moment i sig. Är man bara medveten om syftet av användandet av musik i övriga ämnen så kan det påverka läroprocessen på ett positivt sätt.