Musikproduktion är ett relativt nytt utbildningsområde i skolväsendet. Detta faktum, i kombination med att arbetsredskapen är under ständig utveckling, kan tänkas medföra att det finns flera olika uppfattningar i fråga om hur utbildningen bör utformas. Syftet med den här uppsatsen är att söka uttolka hur gymnasielärare förhåller sig till musikproduktionskursernas innehåll och hur de utformar undervisningen, särskilt angående musikskapande och musikproducentrollen. De tre forskningsfrågor som står till grund för studien berör väsentliga förmågor i rollen som musikproducent, fundamentala arbetsmoment för en musikproducent samt hur lärare förhåller sig till kursplanen vad gäller musikskapande. I bakgrunden för undersökningen behandlas tidigare forskning kring kreativitet, Skolverkets riktlinjer för de två gymnasiekurserna i musikproduktion, musikskapande i undervisning, musikproducentens uppdrag och den ojämlika arbetsfördelningen mellan kvinnor och män när det kommer till musikproduktion. Studiens genomförande utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare som undervisar i musikproduktion. Analysarbetet har gjorts med stöd av och hänsyn till framför allt det sociokulturella och kulturpsykologiska perspektivet samt en så kallad ad hoc-metod. Genusperspektivet som lyfts har granskats genom det sociokulturella synsättet som berättar att människans läroprocesser påverkas av hennes sociala och kulturella omgivning. Resultatet av undersökningen visar att samtliga fyra lärare tolkar musikskapande som en central del av musikproduktionsområdet och inkluderar momentet i sin undervisning på ett eller annat sätt, trots att skapande inte finns med i kursplanens direktiv för musikproduktionskurserna. Vidare indikerar studien att föreskrifter saknas även gällande en musikproducents primära arbetsuppgifter, därjämte att musikproduktion som utbildningsområde är en ojämnställd arena sett ur ett genusperspektiv.

Huvudmålet för detta arbete har varit att färdigställa produktioner till fyra av mig tidigare skrivna poplåtar. Detta för att identifiera vilka metoder och verktyg jag föredrar att använda i mitt arbete som producent och vart jag helst lägger mitt fokus när jag producerar musik. Arbetet med produktionerna för låtarna skedde parallellt. Metoden för den konstnärliga processen var medvetet lekfullt utforskande och fri, med några ledord och ett fåtal referenslåtar som enda riktlinjer. I uppsatsen presenteras de verktyg och metoder jag fann användbara för produktionerna tillsammans med reflektioner kring de konstnärliga val som gjordes. Den konstnärliga processen kom att mestadels innefatta arbete med mjukvaruinstrument, samplingar och processning av ljud med dator, men även några pålägg med verkliga instrument gjordes. Dessa var klarinett, flygelhorn och sång. Min upplevelse blev att de fyra låtarna tillsammans resulterade i ett enhetligt sound, mycket tack vare att arbetet skedde parallellt vilket resulterade i att produktionerna influerade varandra i valet av verktyg, metoder och instrumentering. Samarbetet med blåsmusikerna visade sig vara gynnsamt för min fortsatta kreativitet och det konstnärliga resultatet. Vikten av en passande arbetsmiljö och lättförståeliga användargränssnitt visade sig vara betydande för valet av produktionsmetoder och verktyg. Jag reflekterar kring min identitet som producent och mina styrkor och svagheter som sådan. Efter avslutat arbete känner jag mig säkrare i hur jag föredrar att arbeta och vart jag är på väg med mitt sound som artist.

<p>Fonogrambranschen har aldrig mått sämre än idag, i alla fall inte under de senaste 17 åren och några av dessa faktorer som bidragit till nedgången finns presenterade i den här rapporten. Det vi kan se klart och tydligt är en koppling mellan den sjunkande fonogramförsäljningen och konsumentens ökande intresse för filmköp. Allt för låg kvalité på artister och album har lett till fonogrambranschens nedgång och den låga kvaliteten på fonogram gör att konsumenten tappar intresse för produkten och väljer att köpa en alternativ produkt.</p>

Fonogrambranschen har aldrig mått sämre än idag, i alla fall inte under de senaste 17 åren och några av dessa faktorer som bidragit till nedgången finns presenterade i den här rapporten. Det vi kan se klart och tydligt är en koppling mellan den sjunkande fonogramförsäljningen och konsumentens ökande intresse för filmköp. Allt för låg kvalité på artister och album har lett till fonogrambranschens nedgång och den låga kvaliteten på fonogram gör att konsumenten tappar intresse för produkten och väljer att köpa en alternativ produkt.

Major changes have occurred in the music industry the last twenty years which can be traced to various reasons like technological and economical problems. Meanwhile, the Swedish songwriters have had incredible success on the international music scene when it come sto songs with commercial impact. Their success has been very present in the last few years and during the writing of this essay, we see no evidence that they should decrease. The purpose of this paper is to analyze and clarify the factors behind the international success of Swedish-produced music has had in recent years. We will also show the importance of the success that characterized the 90’s and how it affects Swedish songwriters success today.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa. Tidigare har tekniska begränsningar utgjort ramar för vad som är genomförbart, idag är det i högre grad upp till människan själv att sätta begränsningar. En slutsats jag drar utifrån undersökningen är att de intervjuade kan uppleva detta ansvar för sina egna förutsättningar som hämmande för den musikaliska produktiviteten.

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer. Strategier för att hantera hörselskadan under arbete presenteras även. De vanligaste hjälpmedlen är olika visuella verktyg, vilket pekar på att synintryck spelar en allt större roll inom musikproduktion.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur producentens roll i musikproduktioner har utvecklats i förhållande till ny teknik. Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till en bättre förståelse om yrkets utveckling och hjälpa (aspirerande) producenter att utveckla och anpassa sitt kunskapsområde därefter. En undersökning i form av intervjuer med två producenter/ tekniker har genomförts för att besvara vad som enligt dem är producentens roll i musikproduktioner och hur teknikens utveckling har påverkat dem i sina roller. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerad av det sociokulturella perspektivet som visar på hur vi lär oss av den sociala och kulturella omgivning vi lever i. Resultaten visar att producentens roll blir alltmer multifunktionell och att vara musikproducent idag kan innebära att man sköter om allt från teknik till komposition, för att bara nämna några ansvarsområden. En möjlig anledning till denna utveckling är hur datorns introduktion som ett verktyg i musikproduktion har öppnat dörren för flera att lära sig hantera den nödvändiga tekniken.

Internet och de moderna digitala plattformarna har inneburit stora förändringar för musikbranschen. Det fysiska albumet säljer allt mindre samtidigt som den digitala distributionen bryter ny mark och visar upp sin potential för omvärlden. Teknologins framgång har givit de oetablerade individerna i musikbranschen en hjälpande hand att producera sin musik hemifrån där endast kontaktuttag, dator och internet krävs. Uppsatsen ämnar att etablera en djupare förståelse för varför oetablerade musikproducenter och artister väljer att släppa sin musik gratis på streamingplattformar som exempelvis Soundcloud, Spotify och Tidal. Vidare är målet med uppsatsen att förstå vad de oetablerade musikproducenterna och artisterna har för tankesätt kring vilka plattformar de tycker är lämpligast och vilka tankesätt informanterna har om att marknadsföra sig själva, samt vilken kvalitet de känner att deras musik ska ha innan publicering. Hermeneutiska tolkningsramar bidrar till att representera informanternas bild av branschen. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts på tre oetablerade artister och musikproducenter som arbetar med olika musikgenrer. Studien har visat att det handlar om att skapa en länk med sina lyssnare. Även om informanternas musik publiceras kostnadsfritt, får de istället kritisk feedback, nya kontakter och erfarenhet. De vill också få bekräftelse, men även visa tacksamhet till den fanbase de redan har. Det har visat sig att vara svårt för informanterna att etablera sin musik på plattformar som är baserad på prenumerationsbetalningar. Även om de skulle publicera sin musik på en större tjänst som Spotify kan det orsaka problem genom att antalet lyssnare blir för få, vilket kan leda till att andra artister med liknande låttitlar eller artistnamn istället stiger uppåt i listan.

Syftet med den här uppsatsen är att få kunskap om vad musikproducenter lägger vikt på när deväljer inspelningsutrustning i studio, och hur de tänker sig att deras val skall uppfattas av dentänkta lyssnaren. Undersökningen bygger på fem intervjuer med yrkesverksamma producenter,och visar att faktorer som stil och sound utgör viktiga beslutsgrunder för de utrustningsval somgörs i studio. Undersökningen visar också att lyssnarens tänkta respons på musiken är en ledstjärnaför producenter under en produktion, och att kostnaden för inspelningsutrustningen ståri viss proportion till ljudkvaliteten på den färdiga inspelningen. En viktig iakttagelse i uppsatsenär att producenterna motiverar sina val i studion med förförstådda branschbegrepp som”feeling” och ”magkänsla”. Det är ett resultat som ligger i linje med befintlig forskning ommusikproduktion som kunskapsområde och arbetsmiljö, forskning som visar att miljönvärdesätter praxiskunskap snarare än evidensbaserad kunskap.