Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen. Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området. Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik. En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusik Musiklärarna anger också olika mål för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga. Ett annat mål som anges är att musicerandet skall bli till en naturlig del av elevernas fritid utanför skolans ramar. Enligt den enkätundersökning som genomfördes på Sandsbro skola visar resultatet att eleverna uppfattar det positivt att de kan ha nytta av sina inlärda musikkunskaper också i framtiden samt att de kan bilda egna musikgrupper tillsammans med sina kompisar utanför skolan. För övrigt anser musiklärarna att elevinflytandet är av stor betydelse i momentet musicerande.

<p>Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen.</p><p>Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området.</p><p>Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik.</p><p>En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusik</p><p>Musiklärarna anger också olika mål för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga. Ett annat mål som anges är att musicerandet skall bli till en naturlig del av elevernas fritid utanför skolans ramar.</p><p>Enligt den enkätundersökning som genomfördes på Sandsbro skola visar resultatet att eleverna uppfattar det positivt att de kan ha nytta av sina inlärda musikkunskaper också i framtiden samt att de kan bilda egna musikgrupper tillsammans med sina kompisar utanför skolan.</p><p>För övrigt anser musiklärarna att elevinflytandet är av stor betydelse i momentet musicerande.</p>

<p>Bakgrund & Syfte:</p><p>Under våra år som musikstudenter på lärarutbildningen, så märkte vi bland våra klasskamrater såväl som våra kurslärare och lärare ute på praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för områden som rytmik och kör – medan männen var mer engagerade inom ensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade på samma sak. Detta låg till grund för vår studie, där vi ville ta reda på hur musiklärare i området utformar sin undervisning. Vidare ville vi då undersöka om det var någon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarna – och i så fall vad detta berodde på.</p><p>Metod:</p><p>Metoden vi använde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frågor via e-post till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklärare. På grund av tidsbrist så fick vi tyvärr bara tillbaka svar från två av de manliga lärarna. Därefter jämförde vi samtligas svar i relation till våra frågeställningar samt vad tidigare forskning visat och satte detta i jämförelse med kursplanen för ämnet musik.</p><p>Slutsats:</p><p>Precis som tidigare forskning visat så präglades de kvinnliga musiklärarnas lektioner av undervisningsformer som dans, rytmik och rörelse, medan männen lade störst tyngdpunkt på att spela med eleverna, genom instrumentundervisning och i huvudsak pop/rockensemble. Områden inom musik som exempelvis sång och kör blev ofta lidande och begränsat till större samlingar och skolavslutningar. Deras undervisningsinnehåll i förhållande till kursplanen för ämnet musik i grundskolan och vad elever ska ha uppnått i slutet av femte skolåret var till stor del frisläppt och i stora drag icke-existerande eller begränsat.</p>

<p>BAKGRUND OCH SYFTE:</p><p>Under våra år som musikstudenter på lärarutbildningen, så märkte vi bland våra klasskamrater såväl som våra kurslärare och lärare ute på praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för områden som rytmik och kör – medan männen var mer engagerade inom</p><p>ensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade på samma sak. Detta låg till grund för vår studie, där vi ville ta reda på hur musiklärare i området utformar sin undervisning. Vidare ville vi då undersöka om det var någon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarna – och i så fall vad detta berodde på.</p><p>METOD:</p><p>Metoden vi använde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frågor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklärare. På grund av tidsbrist så fick vi tyvärr bara tillbaka svar från två av de manliga lärarna. Därefter jämförde vi samtligas svar i relation till våra frågeställningar samt vad tidigare forskning visat och satte detta i jämförelse med kursplanen för ämnet musik.</p><p>SLUTSATS:</p><p>Precis som tidigare forskning visat så präglades de kvinnliga musiklärarnas lektioner av undervisningsformer som dans, rytmik och rörelse, medan männen lade störst tyngdpunkt på att spela med eleverna, genom instrumentundervisning och i huvudsak pop/rockensemble. Områden inom musik som exempelvis sång och kör blev ofta lidande och begränsat till större samlingar och skolavslutningar. Deras undervisningsinnehåll i förhållande till kursplanen för ämnet musik i grundskolan och vad elever ska ha uppnått i slutet av femte skolåret var till stor del frisläppt och i stora drag icke-existerande eller begränsat.</p>

Bakgrund &amp; Syfte: Under våra år som musikstudenter på lärarutbildningen, så märkte vi bland våra klasskamrater såväl som våra kurslärare och lärare ute på praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för områden som rytmik och kör – medan männen var mer engagerade inom ensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade på samma sak. Detta låg till grund för vår studie, där vi ville ta reda på hur musiklärare i området utformar sin undervisning. Vidare ville vi då undersöka om det var någon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarna – och i så fall vad detta berodde på. Metod: Metoden vi använde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frågor via e-post till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklärare. På grund av tidsbrist så fick vi tyvärr bara tillbaka svar från två av de manliga lärarna. Därefter jämförde vi samtligas svar i relation till våra frågeställningar samt vad tidigare forskning visat och satte detta i jämförelse med kursplanen för ämnet musik. Slutsats: Precis som tidigare forskning visat så präglades de kvinnliga musiklärarnas lektioner av undervisningsformer som dans, rytmik och rörelse, medan männen lade störst tyngdpunkt på att spela med eleverna, genom instrumentundervisning och i huvudsak pop/rockensemble. Områden inom musik som exempelvis sång och kör blev ofta lidande och begränsat till större samlingar och skolavslutningar. Deras undervisningsinnehåll i förhållande till kursplanen för ämnet musik i grundskolan och vad elever ska ha uppnått i slutet av femte skolåret var till stor del frisläppt och i stora drag icke-existerande eller begränsat.

BAKGRUND OCH SYFTE: Under våra år som musikstudenter på lärarutbildningen, så märkte vi bland våra klasskamrater såväl som våra kurslärare och lärare ute på praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för områden som rytmik och kör – medan männen var mer engagerade inom ensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade på samma sak. Detta låg till grund för vår studie, där vi ville ta reda på hur musiklärare i området utformar sin undervisning. Vidare ville vi då undersöka om det var någon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarna – och i så fall vad detta berodde på. METOD: Metoden vi använde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frågor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklärare. På grund av tidsbrist så fick vi tyvärr bara tillbaka svar från två av de manliga lärarna. Därefter jämförde vi samtligas svar i relation till våra frågeställningar samt vad tidigare forskning visat och satte detta i jämförelse med kursplanen för ämnet musik. SLUTSATS: Precis som tidigare forskning visat så präglades de kvinnliga musiklärarnas lektioner av undervisningsformer som dans, rytmik och rörelse, medan männen lade störst tyngdpunkt på att spela med eleverna, genom instrumentundervisning och i huvudsak pop/rockensemble. Områden inom musik som exempelvis sång och kör blev ofta lidande och begränsat till större samlingar och skolavslutningar. Deras undervisningsinnehåll i förhållande till kursplanen för ämnet musik i grundskolan och vad elever ska ha uppnått i slutet av femte skolåret var till stor del frisläppt och i stora drag icke-existerande eller begränsat.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor för kvinnor och män, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utjämna könsbalansen. Popkollo försöker uppnå detta genom att ordna musikläger, speciellt riktade till tjejer. Syftet med min undersökning är att fånga unga musicerande tjejers berättelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifrån en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare från sommaren 2013. Mina observationer, och tidigare erfarenheter som ledare, kompletterar den bild som deltagarna förmedlar. Intervjustudien innehåller även uppföljningsintervjuer med 14 av de tidigare intervjuade, och ett samtal med Malin Helldorff, medlemsansvarig för Riksorganisationen Popkollo. Undersökningen visar att deltagarna anländer till kollot med ett stort musikintresse och en längtan att hitta likasinnade. Under kollot bildar de band, får skriva låtar och upplever en i huvudsak positiv lärandemiljö, i vilken uppmuntran från andra deltagare, ledare och inspirationsgäster tillmäts stort värde. Många berättar även om ökat självförtroende under Popkollo, och att de där har en större frihet i att se ut som de vill, samt att agera ut beteenden utanför normen om vad en tjej vanligtvis får göra. Det sociala samspelet betonas som väldigt viktigt, och de konflikter som uppstår inom gruppen väcker tankar hos flera av deltagarna. Vad krävs egentligen för att det ska fungera inom ett band? En effekt av Popkollo märks genom att majoriteten har fortsatt med eller ökat sitt musicerande efter Popkollo. Flertalet av deltagarna håller kontakten med nya vänner, som i vissa fall även har blivit spelkamrater, och några vågar även ta med sig den frimodighet som de utvecklade under kollot in i vardagen. Min diskussion kretsar kring det mod som krävs att våga söka Popkollo, och den sociala tryggheten som en förutsättning för att prova på något nytt, göra nya erfarenheter och att upprätthålla spelet i ett band. Jag ifrågasätter även hur stor vikt en kvalitativ studie på denna nivå kan tillmätas. För att spåra större effekter av Popkollo skulle en mer långtgående studie vara nödvändig.

No description available.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ”Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.”[1] Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen. Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken. Något som även påverkas av de olika ramfaktorerna. [1]  Skolverket (2011) ››Kursplan Musik‹‹ i Läroplan för Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 s.103

Syftet med denna uppsats är att belysa högstadieelevers syn på musiken som skolämne men även den musik  som man  spelar  eller  sjunger  på  fritiden.  Resultatet  är  baserat  på  ett  antal  enkäter utlämnade till elever i årskurserna 7-9 från två olika skolor. Dessa resultat har sedan kategoriserats utifrån  ett  sociokulturellt  perspektiv  på  lärande,  såsom  intelligenta  och  språkliga  redskap, kommunikativa  redskap  samt  fysiska  verktyg  och  redskap.  Utifrån  dessa  har  sedan  slutsatsen  att elevers musicerande på fritiden påverkar till viss del deras kunskaper och betyget inom skolämnet musik.  Mycket  av  lärandet  i  musiken  bygger  på  att  eleven  ska  kunna  behärska  olika  begrepp  och instrument, skillnader är att vissa elever besitter förkunskaper inom musiken och att detta i sin tur påverkar betyget. Resultatet har visat att skillnaden mellan de elever som går i musikskola och de som  inte  gör  det  är  en  fråga  kring  kunskaper  i  att  spela  och/eller  behärska  noter  och  ackord. Däremot finns ingen tydlig skillnad kring betygen utan alla elever ser ut att ha samma möjligheter att  nå  höga  betyg  i  musiken.  Andra  resultat  är  att  elevernas  uppfattning  kring  innehållet  i musikundervisningen  skiftar och  även om man går  i  samma  klass och  får  samma kunskaper  så uppfattar eleverna kunskapen på olika sätt.