Den här studien har tagits fram med hjälp av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer (Bryman, 2011) med syftet att undersöka musiklärares uppfattningar om extra anpassningar i musikundervisningen, deras möjligheter och hinder i arbetet kring extra anpassningar samt stöd i musikundervisningen. All data har därefter analyserats med hjälp av tematisk dataanalys (Fejes &Thornberg,2016) vilket presenteras utifrån tre övergripande teman. Resultatet baserar sig på ett kritiskt perspektiv (Nilholm, 2008) som finns inom specialpedagogik. Informanterna i studien lyfter vikten av att se eleven som individ och att ge eleven de förutsättningar och extra anpassningar som eleven behöver. Informanterna uppger också att de har ett gott samarbete med elevhälsan och specialpedagog på sina skolor. Studien tar upp flera aspekter såsom brist på förutsättningar och tidsbrist som hinder i musikundervisningen. De möjligheter som kom fram i studiens resultat var att det är viktigt att vara lösningsfokuserad och att kunna skapa en egen lärandemiljö i musikundervisningen.

No description available.

This study examines how two upper secondary teachers are working to make pupils utilize practice strategies. To identify which framework a performer faces and to explain how the teachers work with challenges, Jörgensens didactic model for practice and Csíkszentmihályis flow theory has been used. The theories have also been used to analyze and categorize the collected data from the transcription. Prior research shows that pupils in various extent can verbalize and make use of practice strategies, and it’s not rare that these strategies are not used. To make students self-propelled in their development they need to develop abilities and knowledge on how practice and practice strategies are constructed and aimed towards a learning objective. But also other factors such as self-image and self-efficacy influence the possibility of developing skills. By using an existential hermeneutic analysis of the interview answers made by the participants, the results show that they take a supporting role towards their student’s self-image, practice routines and home environment. The teachers also try to make their students find pleasure and meaningfulness towards practicing and making music. The discussion shows that the teachers support their students by giving them instructions, material and approaches for practice. Though, the study finds that there is a possibility for students not to learn how to apply or construct a practice strategy aimed towards a learning objective, but further research is necessary to validate this suggestion.

Studien undersöker elevers syn och förväntningar på musikundervisning och hur dessa förhåller sig till kursplanen i ämnet. Historiskt har det visat sig ge negativ inverkan på arbetsmiljö och måluppfyllelse när avståndet mellan dessa olika förhållningssätt blir för stort. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex stycken elever i årskurs fyra till sex, och därtill en jämförelse med vad som står att finna i Skolverkets styrdokument för musikundervisning i grundskolan. Studien söker även efter möjliga orsaker och förklaringar till elevernas tankar och önskemål i ämnet. Iden till arbetet bottnar i en osäkerhet kring min egen undervisning kombinerat med en intention om ökad didaktisk förståelse och utveckling i ämnet. Jag har dessutom varit intresserad av att ta reda på vilket utrymme och vilka möjligheter man har som lärare att utforma undervisningen efter elevernas önskemål. Tidigare forskning har visat att kursplaner och undervisning bör utformas följsamt gentemot samhällets förändringar för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för lärare och elever att samverka i. Resultatet av studien visar att eleverna har många förslag, tankar och synpunkter på musikundervisning. Sammantaget önskar de sig en mer disponibel och kreativ miljö där de kan interagera, upptäcka och experimentera inom ämnet på såväl lektions- som uppgiftsnivå. Elevernas berättelser eller beskrivningar liknar eller påminner inte nämnvärt om varandras. Sannolikt utgår de således från sina egna musikupplevelser och erfarenheter när de resonerar kring ämnet, vilket gör att deras tankar och behov skiljer sig åt beroende på vilka intressen eller mål de har, samt var de befinner sig i sin utveckling. Jag konstaterar att elevernas tankar och idéer om musikundervisning är förenliga med den nuvarande kursplanen eftersom elevernas inflytande, påverkan och demokratiska rättigheter framstår som betydelsefulla delar av styrdokumenten. Skolverket anger att eleverna genom undervisningen ska få möjlighet att utveckla sin kreativitet, vilket i förlängningen ska främja en entreprenörsanda. Att få lov att påverka och samverka genom att tillföra undervisningen egna idéer överensstämmer väl med sådana ambitioner. En olikhet som framträder i studien är att eleverna, till skillnad från Skolverket och styrdokumentens kunskapskrav, inte verkar vara intresserade av att summera, jämföra eller gradera sina kunskaper. Det verkar således troligt att det existerar ett avstånd mellan skol- och ungdomskultur när det handlar om värdering och betygsättning i ämnet. Sökord: förväntningar, jämförelse, styrdokument, musikundervisning.

Syftet med denna studie är att erhålla fördjupad kunskap om hur förskollärare ger uttryck åt läroplanens uppdrag angående musik och hur musik som innehåll och som metod används i förskolepraktiker. För att undersöka för detta har semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare i lika många förskolor gjorts utifrån följande forskningsfrågor: 1) Hur tolkar förskollärare de mål gällande musik som finns i läroplanen? 2) Hur gör förskollärare för att uppnå dessa mål? Intervjumaterialet har transkriberats, analyserats och presenteras i förhållande till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen den proximala utvecklingszon, stöttning, kulturellt redskap, mediering samt undervisning. Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om läroplanens mål kring musik att de ska undervisa med musik som ett innehåll och de ska använda musik som en metod för lärande i andra ämnen. Många av de musikaktiviteter de gör använder musiken både som ett eget ämne för barnens lärande i och om musik och som metod för annat ämneslärande. Undervisning i och om musik som ett innehåll genomförs av förskollärarna både spontant och planerat genom att skapa, utforska ljud, spela musikinstrument och uppleva olika sorters musik. Undervisning med musik som metod genomförs för lärande i andra ämnen såsom matematik och språk. Musik används även som stöttning i omsorgssituationer. Musik som kopplas med glädje, gemenskap och kommunikation har betonats av förskollärarna under intervjuerna. Kollegialt samarbete och stöd, samt förskollärares kreativitet, intresse och engagemang poängteras av förskollärarna som avgörande förutsättningar för undervisning i musik som metod och innehåll.

Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om hur musiklärare i grundskolan värderar, tänker och resonerar kring mångkulturellt perspektiv i musikundervisning och i vilken mån och på vilket sätt detta avspeglar sig i deras val av undervisningsrepertoar. Metoden kan beskrivas som blandat kvalitativ och kvantitativ, då empirin består av enkäter med både fasta och öppna frågor, samt två intervjuer med verksamma musiklärare. Resultaten visar att informanterna i huvudsak tolkar begreppet ”mångkulturellt perspektiv” utifrån en etnisk definition och ofta ställer det i relation till etnisk mångfald i elevunderlaget. Informanternas ”mångkulturella repertoar” speglar ett stort fokus på europeiska och afroamerikanska musikstilar, till viss del afrikanska, och till mycket liten del övriga världen. Lyssning och tidsavgränsade temaperioder framstår som det vanligaste sättet att ta sig an området. När det gäller praktiskt utövande görs det i huvudsak via sång och till viss del dans/rytmik, medan spel och improvisation/skapande förefaller ligga utanför de flestas undervisningssfär. Sammantaget framträder en bild av att en stor majoritet informanter tycker att det är viktigt eller ganska viktigt med ett mångkulturellt perspektiv i musikundervisningen, men att många upplever det som svårt att realisera i praktiken och även har relativt vaga uppfattningar om begreppets mångfacetterade innebörd om man jämför med de resonemang kring ämnet som förs inom aktuell debatt och forskning.

Abstarct Studiens syfte är att belysa förskollärarnes perspektiv på hur musikaliska  och språkliga mål vävs samman i musikundervsiningen i förskolan. De två frågeställningar som studien har utgått ifrån är: Hur beskriver förskollärare de undervisningsmetoder som används för att främja musikaliska och språklig utvecklninhg hos barn i förskolan? Hur beskriver förskollärare kopplingar mellan musikaliska och språkliga mål i musikundervisningen? Utgångspunkter för studien är läroplanens skrivningar om betydelsen av att använda sig av musik, som exempelvis sång och rörelsesånger, för att utveckla barns språ, samt tidagre forskning som belyser kopplingar mellan musikunderisning och barns språk.  Studien har en kvalitativ metodansats där empirin har samlats in via semistruktuerade intervjuer med fem förskollärare från både småbarns- och syskornavdelningar. Resultatet belyser förskollärarnas perspektiv på de metoder som används i musikundervisningen i de olika åldersgrupperna. Studien utgår från det didaktiska perspektivet på kopplingar mellan musikundervisning och språk hos barn. Undersökningens kärna är hur förskollärare förhåller sig till ämnet musik i förskolan och på vilket sätt de didaktiska valen inom musik motiveras med hänvisning till barns språk.  Studiens resultat har analyserats utifrån ett teoretiskt perspektiv där begreppen didaktiktrianglen och inommusikaliska samt utommusikaliska mål står i centrum. Resultatet påvisade didaktiska överväganden och språkutvecklande musikaliska verktyg i förskolekontext. I intervjuerna beskrev förskollärare hur musikaliska och språkliga mål vävdes samman i musikundervisningen samt hur de såg på vikten av musik för barns språk. Det visade sig också att förskolläararna önskar mer kompetens, kunskaper och erfarenheter inom musikundervisning.

Den svenska skolan är under konstant konstruktion . Läroplanen förändras och kunskapskraven utvärderas och förnyas. I mitten av allt detta ska lärarna bedriva en välfungerande undervisning baserad på forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare upplever att deras arbete påverkas av de nuvarande styrdokumenten. Detta innebär att studien vinklar sig till ett lärarperspektiv. Det finns olika åsikter kring hur exakt lärare bör följa styrdokumenten i sin undervisning. Om lärare följer styrdokumenten alldeles för stramt kan elevers utvecklingsförmåga hindras. Detta kan leda till att den svenska skolan bildar en fragmentering mellan den pedagogiska undervisningen och styrdokumenten. Denna studies syfte är att undersöka effekterna av denna fragmentering och vilken roll den spelar i det dagliga arbetet för musiklärarna i gymnasieskolan. Då musikämnet är mer praktiskt inriktat än andra ämnen kan inte denna studie visa på en generalisering över skolämnena. Det skulle behövas ytterligare studier för att påvisa en validitet för ett sådant förslag.  Det teoretiska ramverk som genomsyrade studien var hermeneutik och begreppet ramfaktorer. Dessa valdes ut på grund av tolkningsaspekten (hermeneutik) samt ramfaktorn styrdokumentens påverkan på skolan. Forskningen som lyfts fram i studien visar sammanfattningsvis att den främsta aspekten som påverkar lärarnas undervisning och planering är tid. Denna aspekt visar sig även spela in en roll i elevernas skolgång då lärarnas tid med eleverna kan bli begränsat. Insamlandet av data skedde genom att tre lärare intervjuades med hjälp av en semi-strukturerad intervju. Målet med dessa intervjuer var att nå teoretisk mättnad. Intervjuerna genomfördes alla via Google-meet (kommunikationsverktyg) på grund av den rådande coronapandemin. Den insamlade data från intervjuerna analyserades med en tematisk analysmetod och grundade sig också i hermeneutik och begreppet ramfaktorer. Analysen kopplades sedan samman med relevanta teorier och litteratur. Resultatet som visade sig var att lärarna verkade vara generellt nöjda med hur läroplanen och styrdokumenten var utformade och påverkade deras arbete. De nämnde alla att en viss negativ påverkan existerade, men de verkade uppleva att de kunde påverka sin situation till en grad som tillät dem att fokusera på lärande istället för bara betygssättning.

Den här studien har utforskat vuxna människors minnen och erfarenheter av den musikundervisning de fick under mellan- och högstadiet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer där deltagarna fick svara på frågor kopplade till meningsfullhet och vilken, om någon, påverkan undervisningen har haft på livet efter skolgången. De sex deltagarna i studien är alla i åldrarna 35-50 år och arbetar inte professionellt med musik idag. Resultaten visar på behovet av en motiverande, engagerande och meningsfull undervisning i musik och att den upplevda meningsfullheten är sammankopplad med en känsla av delaktighet i undervisningen och deltagarnas egna musikaliska identitet. Tidigare forskning visar på ämnets potential, men studien visar att undervisningen i flera fall misslyckats med att uppnå den potentialen. Känslan av att kunna något och att lära tillsammans är återkommande i resultatet. Vikten av en positiv och resonant upplevelse av undervisningen där läraren är inkluderande och kompetent efterfrågas av deltagarna. Studien belyser hur undervisningen kan upplevas av den elev som inte har ett aktivt intresse för musik och hur en lärare kan agera för att göra undervisningen meningsfull.

Studien syftar till att undersöka hur musiklärare beskriver att de arbetar för att anpassa musikundervisningen för grundsärskolans elever. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare inom grundsärskolan, och empirin analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna använder flera olika sätt att anpassa undervisningen. Kommunikativa stöd så som TAKK-tecken, och visuella stöd, i form av bilder och symboler används i stor utsträckning. Anpassade instrument används av vissa lärare ihop med färgkodning av ackord och noter, och digitala verktyg används för musikskapande. Dans och rörelse till musik och sång är också återkommande moment i undervisningen. Resultatet ses utifrån multimodalitet som teoretiskt perspektiv. Resultatet diskuterar även lärarnas utbildningsbakgrund och hur det kan påverka deras undervisning, då många musiklärare i särskolan saknar full behörighet. Betygsättning av eleverna diskuteras också utifrån olika aspekter som visar på att det finns en problematik i att betygsätta elever i särskolan.