Trådlösa nätverk är något som sprider sig allt mer i dagens samhälle. Redan nu finns det ett trådlöst nätverk nästan var man än befinner sig, alternativt någonstans i närheten. Detta är något som ger upphov till stora möjligheter och för tekniken framåt. Men i kombination med de möjligheter det skapar så skapas även problem då det finns individer som vill utnyttja de säkerhetsbrister som uppstår i och med att den nya tekniken förs framåt och den allmänna kunskapen åtminstone från början ofta är långt ifrån fullgod.   Den stora frågeställningen är vem som bär ansvaret för en trådlös accesspunkt. Är det brukaren av uppkopplingen, eller är det ägaren till uppkopplingen som får stå till svars vid en eventuell rättegångstvist?   Metoden vår grupp har använt för att utföra arbetet har varit teoretiskt inriktad, då arbetet kräver en djupare inblick i det juridiska kring ämnet. Även praktiskt arbete har utförts, då gruppen har velat bilda sig en egen uppfattning om delar i arbetet och inte förlita sig på andra källor.   Resultatet i arbetet påvisar att ansvaret inte alltid är självklart och påföljderna kan ifrågasättas.

<p>Destination branding is becoming increasingly acknowledged by regions working with tourism. Underlying is the fragmented web of actors in the supply chain of which the tourism product consists of. The main purpose of our thesis was, from a management perspective, to gain an understanding and describing how a network and the actors within it can build a consistent brand. We therefore chose to make a case study research on The Kingdom of Chrystal, or Glasriket, which is one of the most famous tourist destinations in Sweden. Our research is based on theoretical and empirical data. We have carried out nine interviews with people who in different manners are involved, or had knowledge, about the brand and network of Glasriket. After having compared the empirical data to our theoretical knowledge, we came to the conclusion that network from different aspects has great influence on a destination brand. Among others our research resulted in stating that <em>collaboration</em>, communication, restrictions and a clear <em>brand kernel</em> are the essence of creating a successful destination brand. Furthermore we found that the size of different actors in the network has an influence on the brand image.</p>

Tidigare forskning gällande boendestödjare är ett underforskat område varpå det resulterat i en ökad lust hos oss att undersöka fältet. Detta är en kvalitativ studie om boendestödjares upplevelser av socialt stöd, samt hindrande- och främjande aspekter gällande socialt stöd. Våra teoretiska begrepp är; socialt stöd och nätverk, bemötande samt empowerment och vi har använt oss av en abduktiv ansats. Vårt resultat påvisar ett tydligt samband mellan vikten av det bemötande boendestödjare ställs inför gällande både brukare och andra professioner i relation till den tidigare utbildning man har, eller inte har. Samtliga teman ovan verkar både hindrande och främjande, vilket skapar en komplexitet i boendestödjarnas roll, denna skall vi försöka guida er genom i denna studie.

Invandrar- och etniskt entreprenörskap har rönt stort forskningsintresse de senaste årtiondena utifrån dess påverkan på ekonomisk tillväxt (Casson et al, 2006) I Sverige har antalet företag som startas av personer födda utomlands, ökat med 75 % mellan 2001 och 2008, vilket bidrar till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Invandrarföretagare möter däremot specifika hinder och problem i deras vardag, bland annat avsaknaden av personliga nätverk (Tillväxtverket, 2010) vilket har en viktig roll för entreprenöriell framgång. Bill och Johannisson (2004) menar att det stöd och de resurser en entreprenör kan vara i behov av, ofta återfinns i det personliga nätverket. I Växjö finns det ett utvecklat system av lokala aktörer vars främsta syfte är att stödja nyföretagare. Författarna ställer sig frågande till hur dessa aktörer kan förbättra förutsättningarna för invandrarföretagare att utveckla personliga nätverk. Författarna har genomfört en kvalitativ studie av tolv lågutbildade invandrare som härstammar från mindre utvecklade länder och har drivit företag mellan 3-36 månader. De företagsfrämjande aktörerna som deltagit i denna studie är ALMI Företagspartner AB, NyföretagarCentrum, Inkubatorn, Arbetsförmedlingen och Mackens Företagshotell. Resultatet av studien visar på att företagsfrämjande aktörer bör äga förståelse för invandrarföretagares kontext i Växjö, vilken påverkar deras möjligheter att starta och driva företag. Organisationerna bör även erbjuda ett heterogent nätverk där individen kan träffa lämpliga kontakter som förstår denna kontext. De bör undvika att underminera utveckling av det personliga nätverket genom rådgivning, dessutom undvika en relation där företagaren blir långsiktigt beroende av den företagsfrämjande organisationen.

Abstract People and organizations that network with one another have during the past decades, at a larger extent than before, replaced classical hierarchies. These networks have become increasingly important, as the globalisation has amplified the pressure for focused and flexible organizations. There is a risk of restraining the inventiveness of the firm and force customers and suppliers into cooperation by a too great commitment and dedication to the network. There are two sides to every penny, positive and negative aspects of networking. Concerning the negative approach to networking, there is relatively little theory present. The theory is regarded an emerging theory. Certain aspects have though been researched at a deeper lever than others. The aim of the research question of this thesis is the developing of the theory concerning negative aspects of networking in order to increase the understanding for the risks of personal networking among entrepreneurs. The research question is how entrepreneurs’ concept of networking agrees with theory concerning the negative aspects of personal networking. To create further empirical foundation supporting the emerging theory, the study has been carried out by interviews with a number of entrepreneurs. The entrepreneurs have been selected by the method of snowballing and are present in the south of Sweden in companies of various fields and sizes. On average the respondents have had a positive attitude to their personal networks, but have had views on aspects like the time concern, the risk of sharing information with the network and the risk of having faith in your personal network. Our thesis has contributed by validating the four theoretical aspects time, expectations, information and homogeneous/heterogeneous networking. The aspects concerning trust and different ways of networking were partly validated. The two aspects key persons and dependence were not validated. / Sammanfattning Klassiska hierarkier har under de senaste decennierna brutits ner allt mer samtidigt som människor och organisationer istället nätverkar mer med varandra. Dessa nätverk blir allt viktigare i takt med att det globala konkurrenstrycket på fokuserade och flexibla organisationer ökar. Med ett för stort engagemang eller hängivenhet till nätverket kan man dock riskera att kväva sin uppfinningsrikedom eller låsa in kunder och leverantörer i ett samarbetsfack. Det finns alltså två sidor av myntet, såväl positiva som negativa aspekter av nätverkande. Det finns relativt lite teori kring de negativa aspekterna av nätverkande. Under arbetet med uppsatsen har teorin kring negativa aspekter med nätverk identifierats som en emerging theory, där vissa aspekter är mindre utforskade än andra. Syftet med uppsatsen är att utveckla befintlig teori kring negativa aspekter av nätverkande för att öka förståelsen för riskerna med personliga nätverk bland företagare. Forskningsfrågan lyder: Hur överensstämmer företagares uppfattning om nätverkande med teorin rörande negativa aspekter av personliga nätverk? Studien har genomförts genom djupintervjuer med ett antal företagare för att skapa ett empiriskt underlag för ytterligare stöd åt teorin. Företagarna har valts ut genom uppsökande urval och återfinns i södra Sverige, i företag inom olika branscher och av olika storlekar. Respondenterna i undersökningen har överlag varit positivt inställda till sina personliga nätverk men har haft åsikter om aspekter såsom tidsåtgång, risken med att dela med sig av information till nätverket och risken med att ge förtroende till nätverket. Uppsatsen har bidragit till att de fyra teoretiska aspekterna tid, förväntningar, information och homogena/heterogena nätverk kunnat valideras. Aspekterna förtroende och olika sätt att nätverka på har delvis kunnat valideras medan aspekterna beroende och nyckelpersoner inte kunnat valideras.

<p>Abstract</p><p>People and organizations that network with one another have during the past decades, at a larger extent than before, replaced classical hierarchies. These networks have become increasingly important, as the globalisation has amplified the pressure for focused and flexible</p><p>organizations. There is a risk of restraining the inventiveness of the firm and force customers and suppliers into cooperation by a too great commitment and dedication to the network. There are two sides to every penny, positive and negative aspects of networking.</p><p>Concerning the negative approach to networking, there is relatively little theory present. The theory is regarded an emerging theory. Certain aspects have though been researched at a deeper lever than others. The aim of the research question of this thesis is the developing of the theory concerning negative aspects of networking in order to increase the understanding for the risks of personal networking among entrepreneurs. The research question is how entrepreneurs’ concept of networking agrees with theory concerning the negative aspects of personal networking.</p><p>To create further empirical foundation supporting the emerging theory, the study has been carried out by interviews with a number of entrepreneurs. The entrepreneurs have been selected by the method of snowballing and are present in the south of Sweden in companies of</p><p>various fields and sizes.</p><p>On average the respondents have had a positive attitude to their personal networks, but have had views on aspects like the time concern, the risk of sharing information with the network and the risk of having faith in your personal network.</p><p>Our thesis has contributed by validating the four theoretical aspects time, expectations, information and homogeneous/heterogeneous networking. The aspects concerning trust and different ways of networking were partly validated. The two aspects key persons and dependence were not validated.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Klassiska hierarkier har under de senaste decennierna brutits ner allt mer samtidigt som människor och organisationer istället nätverkar mer med varandra. Dessa nätverk blir allt viktigare i takt med att det globala konkurrenstrycket på fokuserade och flexibla</p><p>organisationer ökar. Med ett för stort engagemang eller hängivenhet till nätverket kan man dock riskera att kväva sin uppfinningsrikedom eller låsa in kunder och leverantörer i ett samarbetsfack. Det finns alltså två sidor av myntet, såväl positiva som negativa aspekter av</p><p>nätverkande.</p><p>Det finns relativt lite teori kring de negativa aspekterna av nätverkande. Under arbetet med uppsatsen har teorin kring negativa aspekter med nätverk identifierats som en emerging theory, där vissa aspekter är mindre utforskade än andra. Syftet med uppsatsen är att utveckla befintlig teori kring negativa aspekter av nätverkande för att öka förståelsen för riskerna med personliga nätverk bland företagare. Forskningsfrågan lyder: Hur överensstämmer företagares</p><p>uppfattning om nätverkande med teorin rörande negativa aspekter av personliga nätverk?</p><p>Studien har genomförts genom djupintervjuer med ett antal företagare för att skapa ett empiriskt underlag för ytterligare stöd åt teorin. Företagarna har valts ut genom uppsökande urval och återfinns i södra Sverige, i företag inom olika branscher och av olika storlekar.</p><p>Respondenterna i undersökningen har överlag varit positivt inställda till sina personliga nätverk men har haft åsikter om aspekter såsom tidsåtgång, risken med att dela med sig av information till nätverket och risken med att ge förtroende till nätverket.</p><p>Uppsatsen har bidragit till att de fyra teoretiska aspekterna tid, förväntningar, information och homogena/heterogena nätverk kunnat valideras. Aspekterna förtroende och olika sätt att nätverka på har delvis kunnat valideras medan aspekterna beroende och nyckelpersoner inte kunnat valideras.</p>

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser på nätverk vid rekrytering. För att undersöka ämnet utvecklades även tre forskningsfrågor. Hur definierar rekryterare nätverk, på vilket sätt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nätverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nätverk vid rekrytering? Dessa frågor utgjorde även de genomgående temana i uppsatsen som formade både intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital på en individuell nivå samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv. Den tidigare forskningen visar på att rekrytering via informella kontakter är vanlig och validiteten för de urvalsverktyg som används inom rekryteringen. Det gjordes tre semi-strukturerade intervjuer med rekryterare på tre olika företag inom tre olika branscher som utgör materialet för resultaten. Resultaten redovisas tematiskt utifrån forskningsfrågorna och visar på varierad användning av nätverk i rekryteringen. Rekryterarnas egna nätverk utgör basen för hur de själva förstår nätverk och kan se användning för dessa. Betydelsen av nätverk, jämfört med andra kriterier, vid rekrytering kan ses som minimal oavsett om de använder den eller beskriver det på en hypotetisk nivå. Respondenterna finner både negativa och positiva aspekter av nätverk samt även variationer på dessa vilket leder till slutsatsen att nätverk går att bedöma. Uppsatsens utgångspunkt är något som är relativt outforskat vilket leder till att resultaten kan ses som ett försök att börja kartlägga området.

Denna jämförelsestudie ämnar att undersöka marknadens leverantörer av nätverksutrustning de- finierade som Software Defined Wide Area Networks(SD-WAN). SD-WAN är en innovativ teknik som applicerar virtualisering och Software defined networking koncept i Wide Area Networks (WAN) för att skapa kostnadseffektiva nätverk. Studien har utförts på företaget Curitiba som idag arbetar med konsulttjänster inom utvalda WAN-optimering och SD-WAN-produkter. Arbetets syfte är att utvärdera SD-WAN-lösningar och specificera i vilken typ av företagsnätverk lösningen bäst appliceras. Undersökningen börjar med en utredning av dagens organisationsnätverk för att kunna utföra en jämförelse mot SD-WAN. Därefter utvärderas fem leverantörer av nätverksutrustning definierade som SD-WAN, dessa är: Cisco IWAN, CloudGenix, Riverbed Steelconnect, Talari och Viptela. Produkter från Viptela utvärderas i ett test som undersöker komplexiteten i konfiguration av produkten. Utöver SD-WAN jämförelsen undersöks dagens state of practice och vilka fördelar samt nackdelar denna har över SD-WAN. Cisco IWAN är en sammanslagning av Ciscos tidigare funktioner som tillammans bildar en komplett SD-WAN-lösning, för att uppnå detta behöver produkterna kompletteras med programvarulicenser. CloudGenix är en nystartad nätverksleverantör som erbjuder en SD-WAN-produkt som liknar många andra aktörer men utmärker sig med avancerad applikationsidentifikation. Riverbed SteelConnect är intressant för organisationer som söker en simplifierad helhetslösning med ett centraliserat gränssnitt. Talari var en av de första SDWAN-leverantörerna och fokuserar på applikationsprestanda och pålitlighet men saknar några av funktionerna som de andra aktörerna erbjuder. Viptela erbjuder en simplifierad SD-WAN-lösning med hög skalbarhet. SD-WAN som teknik har många spännande funktioner, organisationer som planerar att investera i en uppgradering av WAN-infrastruktur bör undersöka SD-WAN alternativ. / Mälardalens Högskola Examensarbete Abstract This comparative study aims to investigate the markets vendors of networking equipment defined as Software Defined Wide Area Networks (SD-WAN). SD-WAN is an innovative technology that applies virtualization and software defined networking concepts in Wide Area Networks (WAN) to create cost-effective networks. The study has been done at Curitiba, a consulting firm in selected WAN-Optimization and SD-WAN products. The purpose is to evaluate SD-WAN solutions on today’s market and specify in what type of enterprise networks a solution should be applied. The investigation starts with examining todays enterprise networks to later compare them to SD-WAN. Five network vendors SD-WAN products will then be examined, these are Cisco IWAN, CloudGenix, Riverbed SteelConnect, Talari and Viptela. Products from Viptela is further examined in a test that investigates the complexity of configuring said product. Beyond the evaluation of SDWAN vendor’s, todays state of practice will be compared to SD-WAN. Cisco IWAN is a merge of Cisco’s previous features which together forms a complete SD-WAN solution, to achieve a complete solution the products must be complemented by software licenses. CloudGenix is a new networking vendor offering a SD-WAN solution similar to many other vendors but distinguish themselves with their advanced application identification. Riverbed SteelConnect is interesting for organizations looking for a complete and simplified solution with a centralized web interface. Talari was one of the first SD-WAN vendors and focuses on application performance and reliability but lacks some of the functionality other vendors offers. Viptela provides a simplified SD-WAN solution with high scalability. SD-WAN as a solution have many exiting features, organizations who plans to upgrade their current WAN-infrastructure should examine SD-WAN options

<p>Abstract</p><p>Paper in political science, C-level, by Lars A Roos, spring semester 2007. Tutor: Susan Marton. “Policy networks and Nord Stream.”</p><p>The purpose of this paper is to examine how the government and interest groups have been working together to commonly prevent the building of a gas pipeline in the Baltic Sea. To do this, a comprehensive question how does the government and the involved interest groups work together in policy networks? has been broken down to three more specific questions: (1) Can the cooperation between the government and the interest groups be placed within the frame of a issue network or a policy community? (2) Has the cooperation between the government and the interest groups contributed to new tools for the government to prevent the gas pipeline? (3) If the answer is yes to the second question then, which are these new tools?</p><p>My examination is a case study of the policy network that exists around the Swedish actors in the case of the Baltic Sea gas pipeline. The paper is also a contribution to the research about policy networks and the relationship between government and interest groups.</p><p>The paper is mainly based on the answers to the referral that the National Environment Protection Board sent out, concerning the case of the gas pipeline. To explain the situation before the policy network I have used the memorandum that the government received concerning the effects caused by the gas pipeline. For the theory much of the information is based on the authors David Marsh and Martin J. Smith. Other authors have also been used for the theory and to explain the case.</p><p>The answer to my research question is that the government and the interest groups worked in a issue network which gave the interest groups a consulting role. Questions that have developed during the work with the paper are, if the network has developed and how?</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är viktiga att tänka på och hur de kan genomföras på ett innovativt sätt vid uppbyggnad av nätverk? Högvarv är en företagsmässa som arrangeras för att minska glappet mellan studenterna vid Mälardalens högskola och näringslivet. Författarna anser att små förändringar kan gynna organisationen, genom att låta förändringen träda i kraft får man möjlighet att se verkligheten ur en annan synvinkel eftersom allt förändras kan människan se på problem med andra ögon och ge individen en ny grund att stå på och ett nytt sätt att uppträda på. För att organisationen ska kunna utvecklas fullt ut bör organisationen lyckas med att motivera sina deltagare. Det är betydelsefullt för varje framgångsrik organisation att ha syften om att hitta medverkande krafter som gör det möjligt för de deltagande att bli motiverade i sin aktivitet. Efter en analys av organisationen med en koppling mellan teori och empiri tycks det att man börjar med en god och bestämd information redan inom ledningen så att kommunikationen utvecklas inom organisationen som sedan förmedlas på ett tydligt sätt ut till aktörerna<strong>.</strong></p>