Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef på rätt sätt ska komma in i sitt arbete, utföra bästa möjliga jobb och stanna hos organisationen så länge som möjligt. Forskning lyfter fram tre delar som viktiga för att underlätta för inträdet i organisationen. De delar som bör ingå i en chefsintroduktion är att skapa en systemförståelse, bli insocialiserad i kulturen på arbetsplatsen och nätverksskapande. Syftet med min studie är att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner i praktiken. Min studie är fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anställda där jag har intervjuat 7 nyanställda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion. Under intervjuerna framkom att systemförståelsen och insocialiseringen ingår i chefsintroduktionen, men att förbättringspotential finns. Nätverksskapande är inte något som i nuläget ingår i chefsintroduktionen, men som efterfrågas av de flesta cheferna. Cheferna presenterade förbättringsförslag som ska kunna verka för att hjälpa organisationen utveckla och förbättra chefsintroduktionen ytterligare

Sammanfattning Examensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar, C-nivå 15 hp 2FE55E VT- 2012 Titel: Sponsring inom elitidrotten – en kvalitativ studie om sponsringens effekter ur ett företagsperspektiv Författare: Niklas Fellesson, Victor Loebbert och Igor Milovanovic Handledare: Leif Rytting Bakgrund: Sponsringen har utvecklats från att vara ren donation till ett tillvägagångssätt för marknadsföring där motprestationer från motparten står i fokus. Sponsringen omsätter idag miljardbelopp och är Sveriges tredje största medium. Det är också ett relativt billigt marknadsföringsalternativ med högt uppmärksamhetsvärde samt att det är ett sätt att bygga nya relationer till andra företag. Syfte och forskningsfråga: Syftet med studien är att undersöka och analysera vad fotbollssponsring på elitnivå har för fördelar respektive nackdelar för ett företag, externt och internt. Parallellt med syftet har vi formulerat följande forskningsfråga; Vilka effekter kan uppstå för ett företag via sponsring av elitidrott? Metod: Vi har valt att arbeta efter en kvalitativ forskningsmetod. Vår primärdata består av sju intervjuer från utvalda personer som har bred kunskap inom det aktuella ämnet. Den teoretiska referensramen är baserad på sekundärdata från etablerade teori och artiklar. Slutsats: Att sponsring inom elitidrott uppfattas som "goodwill" av allmänheten är inte ovanligt. Dock kan det vara missvisande då företag idag kräver motprestation. Vanliga motprestationer är tillgång till nätverk och varumärkesexponering. För företagen kan det även skapa interna effekter som berör anställda och andra parter. Nyckelord: Sponsorskap, idrott, motprestationer, varumärke, nätverk

Finns det ett samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och hur ditt nätverk ser ut? I så fall på vilket sätt? Denna studie undersöker om antalet nära vänner har betydelse för om du har arbete eller inte. Studien syftar även till att ta reda på vilka egenskaper hos nära vänner som kan gynna eller missgynna individen i arbetssökandet. Nära vänner med eller utan arbete, födda i Sverige eller utlandet; vilka är till gagn på arbetsmarknaden och vilka har mindre att tillföra? Denna kvantitativa studie är grundad i ett nationellt representativt datamaterial och undersöker sambanden mellan att vara anställd eller arbetslös och innehållet i ens personliga nätverk – dem man kallar sina nära vänner. Studiens hypoteser bygger på nätverksteori och teori om socialt kapital, samt forskning som tidigare gjorts på området. Genom logistiska regressioner har sedan sambanden undersökts och analyserats utifrån en deduktiv ansats. Resultaten visar att det inte finns något samband mellan antalet vänner och sannolikheten för att ha ett arbete. Inte heller att vännerna är födda utomlands är signifikant för sambandet. Däremot finns det ett negativt samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och antalet vänner som är arbetslösa. Detta analyseras vidare och diskuteras utifrån individ- och samhällsnivå. Avsnittet utmynnar slutligen i förslag på framtida forskning.

Some researchers claim that we are witnessing the advancement of becoming a network society, and in spite of the different problems associated with the network form of organization, many cities still choose to engage in different types of networks. On account of that the aim of the study is to examine which expectations Swedish member cities of the network Eurotowns might have, and if their actions in the initial period of engagement in Eurotowns mainly could be explained by “Logic of Consequentiality” or “Logic of Appropriateness”. A qualitative research method was used and a major part of the empirical material consists of the information given by the interviewees. Regarding the expectations Swedish member cities have on Eurotowns, the result showed that five main areas could be identified mutual resource exchange, activities, breadth, security and meeting place. The results also showed that the actions of Swedish member cities may vary between “Logic of Consequentiality”, “Logic of Appropriateness” or a combination of the both logics. Furthermore the study also provides empirical evidence supporting the previously theoretical criticism expressed regarding the central assumption that the strategic actions of an actor can be regarded as a direct consequence of the mutual resource dependency.

I detta arbete studeras nätverksstrukturer med inriktning mot sociala nätverk. En matematisk bakgrund ges till teorin om att alla människor på jorden kan nås inom endast sex bekantskapssteg, 'six degees of separation'. Tongivande arbeten genom historien från bland annat Erdös, Barabási och Albert samt Watts och Strogatz studeras. I arbetet skapas nätverk inom ishockey utifrån mängden spelare från Sveriges Elitserie under säsongerna 2008/2009 – 2011/2012. En variant av Erdöstal fast för hockeyspelaren Jakob Silfverberg, Silfverberg-tal, skapas sedan utifrån ett av nätverken.

The wireless network at Björkskolan does not perform optimally where the major issues lies in the hardware used. This prevents the school from separating pupils from staff on different networks. The hardware features contribute to poorer performance on the wireless network. Because of the available hardware more than just the wireless network needs to be reviewed, thus the entire network needs an update. Various plans have been developed to meet the needs of the school, where the most advantageous plan is to acquire a new router and four new accesspoints that are placed over the premises to provide separation between the networks, which in turn provides increased security.

Inom den vetenskapliga akademin finns en stark tradition av att rationellt förlita sig på meriter. Tidigare forskning har dock påpekat att det kan finnas en fara i att inte ifrågasätta meriters rationalitet. Vi ser problematiken med att nätverkets betydelse kommer i skymundan och att dess betydelse inte får en förklaring. Flertalet artiklar i denna uppsats lyfter att det kan finnas en fara i att blint lita på meriters rationalitet. Genom att synliggöra 10 forskares upplevelser från två olika institutioner, fem forskare från Karolinska Institutet samt fem forskare från Biomedicinskt Centrum kan en mer verklighetsförankrad bild av akademin förtydligas. Den metodologiska ansatsen som använts är intervjuer genom en fenomenologisk konventionell induktiv metod. Syftet i vår uppsats har vi att jämföra hur forskare på KI och BMC upplever reproduktionen av meriter i det vardagliga arbetslivet. För att kunna förverkliga forskningsidéer krävs finansiering, forskarna som intervjuas beskriver de utmaningar de bemött för att kunna få sina forskningsanslag beviljade. Som teoretiska begrepp för att analysera vårt insamlade material använde vi oss av Bourdieu, P. & Boltanski, L.(1986) om förhållandet mellan produktionssystemet och reproduktionssystemet samt Bills (2003) idé om humankapital. Resultatet av jämförelsen av båda institutionerna visar sammanfattningsvis liknande upplevelser i hur nätverk och meriter samspelar med varandra. Inom akademin finns krav på utbildningsmeriter kontinuerligt under arbetslivet för att kvalificera sig i det akademiska fältet. Vidare visar forskarnas svar att de meriter de innehar påverkar deras image och prestige. Hur väl man är omtyckt av andra forskare styr vilket nätverk de får tillgång till. Vidare påvisades strukturer inom akademin som påverkar kvinnliga forskare samt forskare med utländsk bakgrund ofördelaktigt. Avslutningsvis visar vårt resultat att faktorer som hög konkurrens samt begränsad mängd anslags resurser påverkar framgången i forskarnas karriärer.

Detta är en studie om coopetition inom destinationsnätverk, det vill säga när aktörer på en turistdestination ingår i ett nätverk där samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien är gjord på Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnätverk i Gällivare i norra Lappland som består av ett destinationsbolag, turistbyrån samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnäringen. Coopetition är en sammansättning av engelskans cooperation och competition och är ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer går samman för att nå konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie är utveckla en förståelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnätverk och det praktiska syftet är att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnätverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förståelse för hur kommunikation och motivation påverkar samarbetet inom nätverket. I och med att vi i studien vill nå en förståelse för begreppet coopetition inom destinationsnätverk har vi antagit en hermeneutisk kunskapssyn och eftersom syftet är att se hur de på förhand bestämda faktorerna kommunikation och motivation påverkar coopetition så antar studien ett deduktivt angreppssätt. Praktiskt har vi gjort en kvalitativ undersökning bestående av tolv stycken semistrukturerade intervjuer med medlemmar från destinationsnätverket VGL samt anställda på destinationsbolaget och turistbyrån. Med intervjuerna ämnade vi besvara vår frågeställning: Hur uppfattar destinationsbolaget Visit Gellivare Lapland och dess medlemmar coopetition i destinationsnätverket? Av studien framgår att medlemsrespondenterna generellt sett inte upplever någon konkurrens, men att de alla gärna samarbetar med andra medlemmar inom nätverket. Den främsta motivationsfaktorn för medlemskapet i destinationsnätverket uppger medlemmarna är marknadsföringen som de får utav destinationsbolaget/turistbyrån. Destinationsbolaget uttrycker dock en önskan om större engagemang från medlemmarnas sida då de upplever att få medlemmar medverkar i nätverkets aktiviteter, så som exempelvis medlemsmöten. Vad gäller kommunikationen i nätverket framgår att en rad olika kanaler används, men huvudsakligen sker kontakten mellan destinationsbolaget/turistbyrån och medlemmarna via mail och telefon. Vi får av destinationsbolaget/turistbyrån uppfattningen att de inte tycker att medlemmarna tar till sig den information som skickas ut, medan medlemmarna i flera fall uttrycker att de får för mycket mail, så att de inte tar sig tid att läsa. De främsta slutsatserna och rekommendationerna vi vill ge destinationsbolaget/ turistbyrån är att de bör se över kommunikationen med medlemmarna och förmedla den nytta medlemmarna kan få av att vara engagerade i destinationsnätverket. Gällande medlemmarna anser vi att de först och främst bör inse vikten av sin egen medverkan i nätverkets aktiviteter och att samtliga medlemmars engagemang i nätverket kan förbättra nätverket i stort. Nyckelord: coopetition, co-opetition, samarbete, konkurrens, motivation, kommunikation, destinationsnätverk, nätverk, regionala strategiska nätverk, strategiska nätverk, turism, destination

Sammanfattning Titel: De sociala nätverkens betydelse för revisorer på mindre orter Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktoria Norberg & Gunilla Persson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016-01   Syfte: Vi har funnit att studier om de sociala nätverkens betydelse för revisorers oberoende är högst begränsade och med ett tillägg av små orter, helt obefintligt. Vårt syfte med studien är därför att belysa betydelsen av detta på just mindre orter   Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med 10 godkända eller auktoriserade revisorer. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats för att slutligen presenteras utifrån ett antal förutbestämda teman.   Resultat & slutsats: Det empiriska materialet bekräftade att sociala nätverk har en stor betydelse på mindre orter samt att relationen till klienten blir närmre. Även om resultatet till stor del påvisade de positiva aspekterna, fick vi indikationer på att de sociala nätverken och nära relationerna även påverkar revisorerna i en negativ riktning.   Förslag till fortsatt forskning: Under vår empiriska undersökning fick vi en del indikationer på faktorer som ökade de sociala nätverkens påverkan och betydelse, så som ortens storlek och revisorernas erfarenhet. Dessa faktorer samt en mer rikstäckande studie för att undersöka om det finns några geografiska skillnader anser vi skulle vara intressanta att undersöka närmre genom mer fokuserade studier.   Uppsatsens bidrag: Vi anser att vi med vårt empiriska resultat tillfört ett unikt bidrag till befintlig forskning inom ämnet. Även om vår studie kan anses begränsad i sin omfattning så anser vi oss öppnat upp för fortsatta studier för att ytterligare skapa förståelse inom området.   Nyckelord: sociala nätverk, revisor, oberoende, relationer, små orter / Abstract Title: The significance of social networks for auditors in small communities Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Viktoria Norberg & Gunilla Persson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016-01   Aim: We have found that studies about the significance of social networks for the auditors' independence are very limited and with the addition of small communities absent. Our purpose of this study is to illuminate the significance of this in small communities.   Method: We used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with 10 approved or authorized auditors. The result is processed and analyzed to finally presented from a number of predefined themes.   Results & Conclusions: The empirical data confirmed that social networks have a major role in small communities and the relationship with the client gets closer. Although the results emphasize the positive aspects, we received indications that social networks and close relationships also affect the auditors in a negative direction.   Suggestions for future research: In our empirical study we received some indications of factors that increased the social networks 'influence and importance, such as the communities size and auditors' experience. These factors, as well as a more nationwide study to investigate potential geographic differences, would be interesting to examine closer through some more focused studies.   Contribution of the thesis: We consider ourselves with our empirical results brought a unique contribution to existing research. Although our study can be considered limited, we believe we have pioneered for further studies, to further promote understanding in the field.   Key words: social networks, accountant, auditor, independence, relationships, small communities

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>