No description available.

<p>I jakten på nya affärsmöjligheter ser allt fler svenska företag Kina som en potentiell marknad. Flera faktorer gör det svårt för utländska företag att etablera sig på den kinesiska marknaden, det tar tid, kräver hårt arbete och ett väl utvecklat kontaktnät. Guanxi är ett begrepp som beskriver hur kineser skapar och underhåller sociala relationer, både privat och i affärslivet. Det är nödvändigt för utländska företag att anskaffa kunskap om hur de utvecklar guanxi med lokala kinesiska aktörer för att framgångsrikt etablera sig i Kina.</p><p>För att exemplifiera problematiken har vi genomfört en kvalitativ undersökning på Alfa Laval och Exportrådet Kina. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Blankenburgs nätverksmodell för utlandsetableringar undersöka hur Alfa Lavals etableringsprocess på den kinesiska marknaden och utvecklandet av lokala nätverk genomförts med hänsyn till guanxi. Etableringsprocessen på en främmande marknad underlättas av att det etablerande företaget har en välutvecklad existerande nätverkskontext samtidigt som de etablerar nya relationer till lokala aktörer på den främmande marknaden, vilket Blankenburg (1995) visar i de externa och interna etableringskrafterna i nätverksmodellen för utlandsetableringsprocessen.</p><p>Utfallet av studien visar att de externa etableringskrafterna varit mer pådrivande i Alfa Lavals etableringsprocess än de interna. Att Alfa Laval lyckats genomföra etableringen och utveckla lokala nätverk i Kina, trots att inte samtliga etableringskrafter verkat förstärkande, tror vi kan kopplas till den bransch Alfa Laval är verksamma inom. De har även insett det nödvändiga i att anställa kineser som har både kunskap om affärslivets komplexitet och kontakter på marknaden att utnyttja vilket också påverkat Alfa Lavals etablering positivt. Utifrån Alfa Lavals erfarenheter har guanxi påverkat deras etablering på den kinesiska marknaden och gör så fortfarande idag.</p>

Denna intervjubaserade kvalitativa fallstudie handlar om hur processen att införa miljöledningssystem (MLS) i en mindre företagsgrupp har fungerat. Studien innefattar fem företag med mellan tre och femton anställda som gemensamt infört MLS på sina företag enligt en nätverksmetod som kallas Hackeforsmodellen. Studiens syfte har varit att ta reda på vilka för- och nackdelar det inneburit att införa MLS i ett nätverk samt om samarbetet mellan företagen ökat efter införandet på andra områden än just MLS. Teorin har inhämtats från tidigare utförda studier kring liknande projekt. Intervjuerna genomfördes med miljöansvariga på respektive företag. Resultatet från studien visar att kostnaderna för att certifiera MLS blev överkomliga på grund av samarbetet i nätverket. Vidare såg företagen positivt på hur hela processen fungerade, och de var speciellt nöjda med att ha fått ordning och styrning på avfallshanteringen. Viss kritik framfördes mot revisorerna, som ansågs se storföretagsmässigt på MLS vid externrevisionerna. Dessutom framfördes viss kritik mot den omfattande dokumentation som krävs. Ett viktigt argument för att införa MLS var att öka antalet kunder, men någon sådan ökning har företagen i studien ännu inte kunnat se. Företagen har inte ökat samarbetet på andra områden än just kring MLS i och med införandet av MLS.

Studien syftar till att beskriva HR-personers upplevelser av innebörden och nyttan av nätverk. Den skildrar även deras tankar kring betydelsen av hanteringen av en tyngre arbetssituation. Slutligen undersöks innebörden och svårigheten att arbeta professionellt inom HR. Materialet från fem djupintervjuer genomgick en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att nätverk framförallt handlar om att underlätta för den egna individen. Nätverken som återfanns var sociala och yrkesmässiga. Tyngre arbetssituationer inbegriper brist på resurser, psykiska påfrestningar och negativa förändringar i organisationen. Vid situationer av en mer känslig natur vänder individen sig främst till externa personer. Stöd inom organisationen erhålles via VD, ledningsgrupp, chefer och den egna arbetsgruppen. En hållbar lösning nås effektivast genom ett fokuserat och systematiskt arbete. Professionalism baseras främst på erfarenhet och innefattar ett föredömligt och konsekvent handlande, integritet samt ett bidragande till företagets resultat. Resultatet anses användbart i den privata sektorn för nyutbildade eller yrkesverksamma HR-personer i ett förberedande respektive reflekterande ändamål.

I jakten på nya affärsmöjligheter ser allt fler svenska företag Kina som en potentiell marknad. Flera faktorer gör det svårt för utländska företag att etablera sig på den kinesiska marknaden, det tar tid, kräver hårt arbete och ett väl utvecklat kontaktnät. Guanxi är ett begrepp som beskriver hur kineser skapar och underhåller sociala relationer, både privat och i affärslivet. Det är nödvändigt för utländska företag att anskaffa kunskap om hur de utvecklar guanxi med lokala kinesiska aktörer för att framgångsrikt etablera sig i Kina. För att exemplifiera problematiken har vi genomfört en kvalitativ undersökning på Alfa Laval och Exportrådet Kina. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Blankenburgs nätverksmodell för utlandsetableringar undersöka hur Alfa Lavals etableringsprocess på den kinesiska marknaden och utvecklandet av lokala nätverk genomförts med hänsyn till guanxi. Etableringsprocessen på en främmande marknad underlättas av att det etablerande företaget har en välutvecklad existerande nätverkskontext samtidigt som de etablerar nya relationer till lokala aktörer på den främmande marknaden, vilket Blankenburg (1995) visar i de externa och interna etableringskrafterna i nätverksmodellen för utlandsetableringsprocessen. Utfallet av studien visar att de externa etableringskrafterna varit mer pådrivande i Alfa Lavals etableringsprocess än de interna. Att Alfa Laval lyckats genomföra etableringen och utveckla lokala nätverk i Kina, trots att inte samtliga etableringskrafter verkat förstärkande, tror vi kan kopplas till den bransch Alfa Laval är verksamma inom. De har även insett det nödvändiga i att anställa kineser som har både kunskap om affärslivets komplexitet och kontakter på marknaden att utnyttja vilket också påverkat Alfa Lavals etablering positivt. Utifrån Alfa Lavals erfarenheter har guanxi påverkat deras etablering på den kinesiska marknaden och gör så fortfarande idag.

Syftet med denna sociologiska undersökning är att belysa, hur det är att vara förälder i dagens samhälle samt undersöka hur föräldraskapet upplevs av dagens föräldrar. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av åtta enskilda semistrukturerade intervjuer som innefattar arbetsfördelningen i hushållet, samt av nätverkskarta där de intervjuades relationer till omgivningen beskrivs. Moderniteten har medfört till att föräldrar idag är osäkra på sin roll och upplever sig själva som splittrade mellan olika ansvarsområden. Detta kan bero på att föräldrar förvärvsarbetar mycket idag samt att det är andra krav på dem som förälder, vilket leder till att de känner sig pressade och stressade. När våra informanter blev föräldrar förändrades deras sociala nätverk, detta i och med brist på tid. Relationerna grundas nu på intresseberoende där föräldrarna är intresserade av att upprätthålla en relation med sina närmaste släktingar för att de behöver detta för att få hjälp med barntillsynen.

No description available.

The internet has become an increasingly part of everyday life with digital artefacts like smartphones and tablets. We’re looking at the usage of social networks and how the usage relates to traditional addiction. We conducted a quantitative research where 84 poeple finished our web survey. Our research focused on addiction, time spent on social networks, normal and non-normal usage and general user patterns. The result we gathered shows that there have been a standard displacement in how we use social networks online, as well as the view of what is acceptable when it comes to internet use with the increase of social networks. One indication of a standard displacement is that non-dependents spend more than double of the time on social networks now than they did in earlier studies of internet use. We think that the definition of addiction on internet needs to be revised with a better understanding of what can be seen as normal internet usage.

The aim of our study was to increase understanding of older people’s views on social media’s and identity by asking the question: How do seniors perceive identity on Facebook? Based on a qualitative approach with written interviews conducted by e-mail, we contacted respondents who had and used a Facebook account. In our study we used categories, such as seniors, identity, Facebook and networking to be able to answer our research question. The result of this study is shown as a description of nine respondent’s testimony regarding identity on Facebook. The study shows that it is regarded negatively to be totally anonymous on Facebook. The respondents also testified to being meticulous in selecting what kind of material they publish on Facebook.

Det här är en kvalitativ studie av förvaltningsfastighetsföretag i Sverige som vid årsskiftet 2013/2014 ska börja redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket innebär att fastighetsföretagen ska genomföra komponentavskrivning på betydande och väsentliga delar av fastigheterna, men det är delvis upp till företagen och branschorganisationerna att själva bestämma vilka dessa delar är. Därför har vi i denna studie undersökt hur praxis inom redovisning skapas, med den institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg. Vi har undersökt vilka aktörer som existerar, och som tycks verka som institutioner och därigenom påverkar branschpraxis för redovisning bland förvaltningsfastighetsföretag. Det som konstaterats är att revisorer och nätverkande bland ekonomicheferna på företagen har stor betydelse för hur praxis kommer till. Det finns även indikationer på att det finns individuellt inflytande på hur redovisningspraxis skapas i fastighetsbranschen.