Ur den holistiska synen på människan kommer variationen av varje individs upplevelse av hälsa att se olika ut. Med ålderdomen anländer förändringar av hälsan inom de olika hälsodimensionerna, psykologisk/emotionell, fysisk, social och spirituell. Författarna till föreliggande litteraturstudie anser att hälsopromotiva åtgärder bör vara grundade från denna teoretiska bas. Syftet med denna litteraturstudie, var att belysa hälsopromotion för äldre (65+) ur detta mångdimensionella hälsoperspektiv. Sju kvantitativa och två kvalitativa studier kvalitetsgranskades och analyserades. En teoretisk ram utvecklades av hälsodimensionerna och gav ett raster inom vilket studiernas resultat sorterades. Resultatet visade att stimuli inom de olika hälsoperspektiven ger äldre en ökad eller bibehållen upplevd hälsa. Den ökade upplevda hälsan inom en hälsodimension påverkade ofta andra dimensioner på ett positivt sätt. Att ingå i ett sammanhang, känna sig accepterad och bekräftad och känna mening i livet manifesterade äldre människors syn på den upplevda hälsan. För att ytterligare öka kunskapen och förstå vikten av det centrala i äldres upplevelse av hälsa och på vilket sätt sjuksköterskan kan implementera det i den kliniska verksamheten krävs vidare forskning.

The purpose of this essay is to examine the origin of generalized trust. We compare existing theories on trust to determine what approach is more fruitful in explaining the prevalence, or absence, of trust. Our conviction is that trust should be viewed as an interaction, rather than a disposition or a rational choice. The sample is based on the countries of the OECD. In total, five different hypotheses are tested: i) that generalized trust is created by equal distribution of income, ii) that generalized trust is created through monitoring of the state, iii) that generalized trust is created through rule by law; iv) that generalized trust is created when the welfare apparatus is guided by principles of universalism; or iv) that generalized trust is created when the state integrates trust networks. Although there are some results in favor of each hypothesis, no hypothesis gains stronger support than the last. Nations that produce and distribute welfare in a way that promotes interaction between networks exhibit higher degrees of generalized trust than those that encourage interactions within confined networks. Thus, we conclude that there are good reasons for considering trust as a measure of integration. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur generaliserad tillit uppstår. Uppsatsen är av argumenterande karaktär: den ställer befintliga teorier om tillit mot varandra för att pröva vilken som erbjuder bäst förklaringsmodell. Vår utgångspunkt är att tillit bör ses som en interaktion, snarare än en disposition eller ett rationellt övervägande. Urvalet är baserat på OECD-länderna. Sammantaget testas fem hypoteser: i) att generaliserad tillit skapas genom jämlik inkomstfördelning; ii) att generaliserad tillit skapas genom granskning av staten; iii) att generaliserad tillit skapas genom lagstyre; iv) att generaliserad tillit skapas genom att statens välfärdsapparat styrs av universella principer; samt v) att generaliserad tillit skapas när ett tillitsnätverk integreras av staten. Resultaten visar att även om stöd finns för samtliga fem hypoteser, är stödet starkast för den sista. Länder som producerar och distribuerar välfärd på ett sätt som främjar interaktion mellan olika nätverk uppvisar högre grad av generaliserad tillit än länder som snarare uppmuntrar interaktion inom slutna nätverk. Vi drar därför slutsatsen att det finns goda skäl att betrakta tillit som ett mått på integration.

Syftet med denna studie är att undersöka nätverksarbetets betydelse inom psykiatrin. Om nätverksarbete används och i sådana fall vad det finns för motiveringar till att använda respektive inte använda denna typ av insatser. För att besvara frågeställningarna genomförde vi fyra intervjuer med kuratorer anställda inom denna verksamhet. Vi har valt att göra intervjuerna på två öppenvårdsmottagningar och två slutna avdelningar i Stockholm. Intervjuerna genomförde vi efter en semistrukturerad frågemall. Vi har valt att analysera vårt resultat utifrån systemteori, utvecklingsekologi och teorier om coping. Tidigare forskning har visat på att nätverkets betydande roll för både psykisk och fysisk hälsa. Vårt resultat har visat nätverksarbetet har en något begränsad plats inom psykiatrin även om det förekommer. I vilken utsträckning nätverksarbete används varierar mellan de olika verksamheterna. Vår studie visar att nätverket har stor betydelse för patienten och att majoriteten av våra intervjupersoner tycker att det är en viktigt att inkludera nätverket i patientens behandling. / The purpose of this study is to examine the importance of working with social network in psychiatric care. If the network perspective is used or not, and what motive the professionals have to use or not use it. To answer our research questions we conducted four interviews with councilors working in this field. We chose to do our interviews in two inpatient care units and two outpatient care units in Stockholm. The interviews were conducted with semi structured questions. We chose to analyze the results with systems theory, human development ecology and coping theories.  Previous research has shown the importance of the social network when it comes to both mental and physical health. Our result has despite of that shown that working with the network has a somewhat limited role in psychiatric care even if it occurs. How professionals chose to work with this differs from place to place.

During spring 2007, I Matilda Lindblom, undertook my Bachelor Degree project in Furniture Design. The supervisors were Agneta Stake at Nola in Stockholm and Leo Jóhannsson, teacher and examiner at Carl Malmsten CTD in Stockholm. The project was based on three elements: • Cooperate together with a producer for professional supervision • Learn to work from a given design brief. • To learn more about industrial production • Learn more about furniture for public areas I contacted a furniture producer called Nola AB, in Stockholm, who became my work partner during this project. The asked me to design a piece of furniture where you can sit and work with a laptop on. The target was for public areas, for example in parks, malls, or at airports. In cooperation with Nola, my ambition was to develop this piece of furniture that was the answers on their wishes and demands. This product should be a complement to their selection and strengthen their trademark. The collaboration resulted in a chair with a surface connected, where you can work with a laptop on. The peace of furniture is suitable for both inside as outside, and can be places alone or with several others.

<p>Natten mellan den 8-9 januari 2005 drog stormen Gudrun in över södra Sverige. Två år senare drabbades södra Sverige av ytterligare en storm, kallad Per. Efter båda dessa stormar blev det en stor populationsutveckling av insekten granbarkborre. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur arbetet med bekämpning av barkborre- och stormfrågorna sett ut utifrån ett nedifrånperspektiv under år 2007. Studien, som är en processutvärdering, har beskrivit relationerna och nätverken under en tid som kan räknas som en kris.</p><p>Genom att ställa öppna frågor och användning av snöbollsmetoden har 18 personer från myndigheter och andra organiserade intressen berättat vad de upplevde var utmaningen under 2007, med vilka de samverkade med, hur de handlade och varför de handlade på det ena eller andra sättet. De lyfte också fram vad de ansåg kunde ha gjorts bättre samt sina tankar om framtiden.</p><p>Utmaningen under året var enligt de intervjuade personerna att få en bild av läget och informera olika aktörer, att hantera oroliga personer och sin egen stress, att få ut virket från skogen i tid samt att bestämma sig för vilken metoder som skulle användas för att bekämpa granbarkborren. Utifrån det sistnämnda så fanns det flera olika skäl till varför man valde en metod framför den andra, det kunde handla om miljömässiga, estetiska, praktiska eller att man helt enkelt kände att man var tvungen att agera. Mycket av arbetet under året bestod i att sprida information och mobilisera resurser.</p><p>Studien lyfter relations- och beteendefrågor och kommer fram till att det kan behövas en tydlighet i rollerna i kristider samt att alla de medel som används till vardags, t.ex. rådgivning och påverkan, kanske inte är lika aktuella i kristider.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Denna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag – samhälle – universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagsläget finns inom de olika sfärerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nätverk, inbädd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundärdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansområdena.</p><p>De olika aktörerna har skilda huvudmål i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan på olika plan med målet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket ställer krav på att utvecklas till en åretruntverksamhet. För att få en sådan till stånd krävs samverkan med högre utbildning och med samhällsfunktioner. Hindren ligger främst i de geografiska avstånden, låg grad av förtroende aktörerna emellan, de olika organisationskulturerna och i kommunikationssvårigheter.</p><p>I denna rapport konstateras att förutsättningar för att uppnå en hög dimension av trip-pelhelix inom bil- och komponentverksamheten i Norrbotten finns, men att industrins specifika beskaffenheter gör att graden av social inbäddning och skapandet av ömsesidi-ga sekretess- och äganderättsavtal är kritiska för detta.</p><p>Tack till</p><p>Författarna vill tacka sina handledare Caroline Wigren och Jens Hultman för deras handledning. Ett tack riktas även till Visanu för stipendiet, vilket finansierat insamlingen av vårt empiriska material. Slutligen, den viktigaste gruppen för rapportens trovärdighet: våra informanter inom bil- och komponenttestregionen, för era inspirerande berättelser. Våra familjer och vänner som stöttat i rapportskapandets mot- och medgångar, tack. Slutligen tackar vi varandra.</p> / <p>Abstract</p><p>This report has as purpose to identify driving forces and obstacles for collaboration within and in between industry- society- university in the car- and component test industry in the County of Norrbotten. The aim of the study is reached by describing the different initiatives for collaboration that exist today. Theoretical framework as trippel-helix, network, embeddedness, and challenges in regional collaboration are used to analyse secondary data and the qualitative interviews are made with key actors in the differ-ent collaboration areas.</p><p>The different actors have different main goals with their businesses, but have created common initiatives to collaborate in different levels with the goal to develop the test industry and the region. The main driving forces have been identified as the local inhabi-tants’ and the entrepreneurs’ desire to live in a thinly settled region, which puts demand on developing the industry into a yearly basis. To be able to realize that, collaboration with higher education and society is of critical importance. The obstacles lay in the geo-graphical distances, low levels of trust among the actors, the different organization cultures and communication difficulties.</p><p>In this report it is stated that prerequisites for reaching a higher level of triple helix within the car- and component test industry in the County of Norrbotten do exist, but the particular character of the industry makes the extent of social embeddedness and the establishment of shared security and owner contracts critical factors for the success.</p><p>Thanks to</p><p>The authors wish to thank their tutors Caroline Wigren and Jens Hultman for their guidance. Credit is also given to Visanu for the scholarship, which financed the collec-tion of the empirical primary data. Finally, the most important group for creating the report validity is our informants within the car- and component test-industry, for shar-ing your inspiring stories with us. Our families and friends who supported us in the creation of the report, thanks. Finally we thank each other.</p>

<p>Abstract</p><p>During spring 2007, I Matilda Lindblom, undertook my Bachelor Degree project in Furniture Design. The supervisors were Agneta Stake at Nola in Stockholm and Leo Jóhannsson, teacher and examiner at Carl Malmsten CTD in Stockholm.</p><p>The project was based on three elements:</p><p>• Cooperate together with a producer for professional supervision</p><p>• Learn to work from a given design brief.</p><p>• To learn more about industrial production</p><p>• Learn more about furniture for public areas</p><p>I contacted a furniture producer called Nola AB, in Stockholm, who became my work partner during this project. The asked me to design a piece of furniture where you can sit and work with a laptop on. The target was for public areas, for example in parks, malls, or at airports.</p><p>In cooperation with Nola, my ambition was to develop this piece of furniture that was the answers on their wishes and demands. This product should be a complement to their selection and strengthen their trademark.</p><p>The collaboration resulted in a chair with a surface connected, where you can work with a laptop on. The peace of furniture is suitable for both inside as outside, and can be places alone or with several others.</p>

<p>Denna uppsats utreder ifall två kognitionsvetenskapliga perspektiv kan bidra till en effektivare informationslogistik.</p><p>Med detta som bakgrund har ett tvärvetenskapligt förhållningssätt använts för att framhäva kontraster mellan de båda områdena. Teori har tagits från kognitionsvetenskapens nätverks- och artificiella intelligens perspektiv samtidigt som empirin utgörs av en fallbeskrivning av en Informationslogistisk applikation. Kontraster mellan de båda områdena har vägts mot varandra och teorier om på vilka sätt de två perspektiven skulle kunna berika den informationslogistiska applikationen har dragits. Dessutom har mer generella slutsatser dragits från nätverks- och det artificiella intelligens perspektiven för att besvara hur de på en generell nivå skulle kunna bidra med kunskaper till andra informationslogistiska applikationer.</p><p>Resultatet i uppsatsen visar att det med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt går att importera kunskaper från det kognitionsvetenskapliga hållet till informationslogistiken.</p>

Migration och folkomflyttningar är starkt relaterat till skeenden i vår omvärld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för immigranters integrering ställs i relation till samhälls- och arbetsmarknadsutveckling. För immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen får här en nyckelroll för immigranters integration och tillträde till arbetslivet. Trots ett långtgående och omfattande samhällsarbete påvisar statistik och tidigare forskning att immigranter utgör en exkluderad grupp på arbetsmarknaden i förhållande till infödda individer. Denna studie syftar till att med fokus på de sociala nätverkens roll få förståelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister på den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda immigranter. En kvalitativ metod har tillämpats i vilken studien berikats av det empiriska material som fem arbetsförmedlare delgett avseende deras erfarenheter och tankar kring immigranters inträde på arbetsmarknaden. Utifrån informanternas förmedlade erfarenheter har ett hermeneutiskt resonemang kunnat föras mellan studiens helhet och delar. Studiens resultat och analys påvisar att immigranter andragörs dels genom stigmatiserande samhällsstrategier och dels genom arbetsmarknadens konformistiska krav. Vidare påvisar studien att denna stigmatisering får en direkt begränsande verkan för immigranters möjligheter och vilken effekt dessa begränsningar får vid återskapande av immigranter som exkluderade. Sociala nätverk framhålls dock motverka att den samhälleliga schablonbilden avgör vem immigranter är. Genom differentierade sociala möten och nätverk kan individen framträda i samhällslivet och arbetslivet och den stigmatiserade och begränsade bilden av immigranter kan moduleras och korrigeras i mötet med den enskilda immigranten. Sociala nätverk skapar alltså en skärning och en överbryggande faktor mellan samhället och arbetslivet i relation till arbetssökande immigranter.

Facebook, Interaktion, Kommunikation, Konsumentengagemang, Mode, Sociala nätverkSammanfattning på svenska: Medias utveckling har gått fort och det är inte bara konsumenter som använder sig av medier numera, även företag går att hitta i olika sociala medier. Facebook är ett utav världens snabbast växande sociala nätverk och finns tillgängligt över i stort sett hela världen, och en plats där konsument och företag kan mötas. Företag använder Facebook som en distributionskanal för marknadskommunikation och därmed behöver de förstå hur integrering av internet i traditionell marknadsföring kan göras. Samt hur de kan nyttja att direktkontakten med de konsumenter som besöker deras sida och få dem engagerade. Tidigare forskning pekar dock på att modebranschen finns andra utmaningar och möjligheter för att kommunicera med sina kunder. Uppsatsens syfte är därför att beskriva och skapa förståelse hur klädföretag i modebranschen kan använda sig av olika inlägg på Facebook för att skapa konsumentengagemang. Frågeställningen blir därmed: Hur påverkar olika typer av företagsinlägg på Facebook konsumenters engagemang? Uppsatsen har använt sig av kvantitativ innehållsanalys för att samla in data från Facebook och med hjälp av Honeycomb-modellen skapa relevanta resultat som kan svara på syftet. Uppsatsens resultat visar att modeföretag använder sig av Facebook som tidigare teorier föreslår. Men det finns skillnader i vilken typ av inlägg som skapar engagemang hos modebranschens konsumenter.