Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka internationaliseringsstrategier för svenska startups inom den expansiva rymdindustrin, specifikt internationalisering genom branschspecifika företagsinkubatorer, med fokus på den Europeiska Rymdorganisationens Företagsinkubator, ESA BIC. Forskningsmetodiken innefattar genomförandet av semistrukturerade intervjuer med deltagare som representerar ledningen för fyra svenska entreprenörsledda företag inom rymdindustrin, där de får möjlighet att utveckla sina tankar kring företagets internationaliseringsstrategi. Uppsatsens slutsats belyser företagsinkubatorers viktiga roll i att stödja startups internationaliseringsprocess, särskilt när det gäller tillgång till nätverk, finansiering och affärsplanering. Den påvisar även hur entreprenörens egna erfarenhet, existerande nätverk, och förutsättningar påverkar behovet av en inkubator.  Den belyser också utmaningar och strategiska hinder som startups möter i den konkurrenskraftiga rymdindustrin, både inom och utanför inkubatorer. Rymdindustrin är underutforskad inom detta område och därmed ger avhandlingen värdefulla insikter om företagsinkubatorers roll i internationaliseringsprocessen för startups inom rymdindustrin, och framhäver fördelar och utmaningar som är förknippade med detta.

Today the use of the social networking technologies is becoming more common in users daily lives, both their professional and personal lives. Recently the application of social networking technologies’ communication power has begun to be leveraged by enterprises in order to gain competitive advantage in terms of productivity and employees’ efficiency & job performance. However, there exist some gaps in the communication and coordination processes within a company between the different employees and groups involved in their professional activities. Overall, we can see that large enterprise employees lack identity with their companies due to their lack of voice and the small impact that they have within the large number of individuals that compose a large organization. In this thesis we deeply analyze the factors that directly affect communication and collaboration between employees within a company and how we can improve this communication and collaboration using social network technologies. In this work we focus on the state-of- the-art and compare one of the most used social networks (LinkedIn) with the most used corporate network (Yammer) providing a tangible measure with the key performance indicators. Afterwards we measure with Node XL software and its metrics samples of monitored corporate networks, introduce an innovation within the networks and show the improvement of the key performance indicators related to the software  metrics that have changed in order to enhance some social network parameters that are the tangible measure of plenty of social corporate network issues. / Idag blir användningen av sociala nätverk teknik vanligare i användarnas vardag, både deras yrkesliv-och privatliv. Nyligen har börjat tillämpningen av sociala nätverk teknik kommunikation makt utnyttjas av företag för att skaffa sig konkurrensfördelar i form av produktivitet och anställdas effektivitet och arbetsprestation. Men det finns vissa brister i kommunikation och processer samordning inom ett företag mellan olika medarbetare och grupper som deltar i sina yrkesverksamhet. Sammantaget kan vi se att stora företag anställda saknar identitet med sitt företag på grund av deras brist på röst och liten inverkan som de har inom det stora antalet individer som utgör en stor organisation. I denna avhandling analyserar vi djupt vilka faktorer som direkt påverkar kommunikationen och samarbetet mellan de anställda inom ett företag och hur vi kan förbättra den här kommunikationen och samarbetet med sociala nätverk teknik. I detta arbete fokuserar vi på state-of-the-art och jämföra en av de mest använda sociala nätverk (LinkedIn) med det mest använda företagets nätverk (Yammer) ger en konkret med centrala resultatindikatorer. Efteråt mäter vi med nod XL programvara och dess statistik exempel på övervakade företagsnätverk, införa en innovation inom nätverk och visar en förbättring av de centrala resultatindikatorer relaterat till programvaran statistik som har ändrats för att stärka vissa sociala nätverk parametrar som är konkret mått på många sociala företag nätfrågor.

Det finns mycket forskning gjord kring entreprenörskap samt om sociala nätverk. Det finns även mycket forskning kring rekrytering. Dock är frågan huruvida entreprenörer använder sina sociala nätverk för att rekrytera personal ett relativt outforskat område. Vi ville, genom en kvalitativ studie, öka vår förståelse för hur entreprenörer använder sina sociala nätverk för att anställa personal i sina nystartade företag. Detta gjorde vi genom semistrukturerade intervjuer där fyra entreprenörer själva fick berätta om sina erfarenheter för oss. Vi utförde studien med grund i två valda dimensioner; kön och ålder. Vi valde dessa dimensioner för att vi hade generella uppfattningar om att vi skulle kunna finna betydande skillnader mellan entreprenörer i olika åldrar och kön. Vi fann att samtliga entreprenörer i studien använt sig av sina sociala nätverk vid anställning av personal i sina företag. De skillnader vi förväntade oss mellan generationerna var dock mindre än förväntat. Vi såg istället större skillnader mellan kvinnors och mäns användning av starka respektive svaga länkar i nätverken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om individers sociala kapital påverkar deras jobbkvalité i form av bättre anställningsförhållanden och högre löner. Med avstamp i Lins (2000) teori definierar uppsatsen socialt kapital som en investering och kan användas som en resurs med förväntan om en viss avkastning. Lin (2001) menar att det sociala kapitalet kan bidra till bättre arbetsförhållanden genom att individer kan få nyttig och användbar information om ”bättre” tjänster. Metod/data: I denna kvantitativa studie används data ur Levnadsnivåundersökningen 2010. I LNU innefattas ett svenskt riksrepresentativt urval mellan åldrarna 18-75 och slutade svarsfrekvensen på 4415 personer. Resultat visar ett positivt signifikant samband mellan visstidsanställningar och hur ofta individer träffar och har telefonkontakt med sina nära vänner. Fortsättningsvis visar resultatet ett negativt signifikant samband mellan “telefonkontakt ofta med nära vänner” och månadslön. Slutligen visar resultatet att individer som har mer telefonkontakt med sina nära vänner tenderar att ha lägre löner. När det kontrolleras för oberoende variabler visar resultatet att klass har ett negativt samband med visstidsanställningar. Variabeln “ålder” ger ett signifikant resultat på att yngre individer tenderar att inneha visstidsanställningar. Diskussion: Studiens hypotes får inte stöd i resultatet som visar på att individer med visstidsanställningar innehar större socialt kapital, vilket motsäger Lins (2001) teori om sociala resurser. Därmed anser vi att ålder har en betydande roll. Yngre personer besitter mer visstidsanställningar och kan således ha mer tid att umgås och ha kontakt med sina nära vänner vilket troligtvis har påverkat studiens utfall. Därför vore det intressant om sambandet studeras i fortsatt forskning för att få en djupare kunskap om ämnet.

No description available.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera hur utrikesfödda akademiker som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden upplever vägen till arbete, samt på vilket sätt deras sociala nätverk och kontakter har inverkat på deras jobbmöjligheter. Intervjuer har gjorts med åtta personer från olika länder utanför EU/EES som invandrat till Sverige som vuxna och som har akademisk utbildning från sitt eget hemland eller akademisk utbildning från Sverige. Studien tyder på att svensk akademisk utbildning och att ha bott i Sverige under en längre tid verkar vara något som upplevs öka möjligheterna att få arbeten som motsvarar den egna utbildningen. Studien tyder också på att sociala nätverk och kontakter ökar jobbmöjligheterna. Samtliga utrikesfödda akademiker i denna studie upplever att de har kämpat för att nå aktuella positioner.

Syftet med denna studie är att analysera huruvida storleken på individers sociala nätverk påverkar deras alkoholkonsumtion. Eftersom att alkohol är starkt relaterat till sociala sammanhang är det av intresse att undersöka om det finns ett samband mellan antalet nära vänner en person har och hur ofta denne har druckit alkoholhaltiga drycker under de senaste tolv månaderna. Studien är av kvantitativ innehållsanalys och är baserad på LNU 2010 (N=4521). Teorin grundar sig i social nätverksteori, sociala normer och individers närmiljö, då dessa faktorer kan antas ha en inverkan på individers dryckesmönster. Analysen visade ett signifikant samband mellan storleken på sociala nätverk och individens alkoholkonsumtionsfrekvens. Resultaten visade även på att en partners alkoholkonsumtion starkt påverkar en individs eget dryckesmönster. Antalet nära vänner har en inverkan på hur ofta en person deltar i sociala sammanhang och har därmed en positiv korrelation till individens benägenhet att oftare konsumera alkohol.

Mikroregionala nätverk är, jämfört med exempelvis industriella- och leverantörsnätverk, ett outforskat område. Denna studie har studerat fenomenet mikroregionala nätverk närmare och hur denna typ av nätverk påverkar småföretagare. Studien är upplagd som en fallstudie av nätverket på Drottninggatan i Uppsala där data samlats in genom intervjuer. Fokus har varit de resultat som kommer ur nätverket och hur de relaterar till tidigare forskning på småföretagarnätverk och påverkan av den geografiska dimensionen. För att studera motivationen bakom nätverket har även teoretisk bakgrund rörande organiska och konstruerade nätverk samt virtuella organisationer använts. Resultatet visar att nätverket bildats organiskt baserat i behov kopplade väldigt starkt till den geografiska platsen på vilken nätverket verkar. Det visar också att resultaten uppstår av dels riktade insatser men även spontant genom relationerna i nätverket. Det har också visat sig att villigheten att prioritera resurser till nätverket är starkt påverkat av yttre hot, primärt kopplat till den geografiska platsen.

Titel: Employee advocacy på Facebook - En studie ur konsumenternas perspektiv Författare: Ylva Nelson och Ebba Sjöstrand Handledare: Anders Wrenne Institution: Institutionen för industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Den här studien syftar till att öka kunskapen om employee advocacy genom att studera forskningsområdet ur konsumenternas perspektiv. Metod: En enkätundersökning med 203 respondenter. Slutsatser: Studien visar att konsumenternas vilja att besöka att varumärkes Facebook-sida blir mindre vid kännedomen att företaget använder sig av belönad employee advocacy. Resultatet gick inte att härleda till konsumenternas ålder. / Title: Employee advocacy on Facebook - A study from the consumer perspective Authors: Ylva Nelson and Ebba Sjöstrand Supervisor: Anders Wrenne Department: Department of industrial economics, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits Method: A survey consisting of 203 respondents. <img src="file:///page2image11312" />Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of employee advocacy by studying the field of research from the consumer perspective. Results: The study shows that consumers' willingness to visit a brand's Facebook page will be smaller with the knowledge that the company uses rewarded employee advocacy. The result could not be derived from consumer age.

<p>Fastän vi lever på 2000-talet, finns många hinder som håller tillbaka kvinnor i deras karriärer. Fortfarande kan kvinnliga ledare upplevas som en stor förändring, och för vissa människor upplevs förändring som ett hot. Ett verktyg, eller kanske snarare en arena för att åstadkomma upplysning, jämställdhet och bana vägen för kvinnor till chefskapet, kan vara nätverket. Vi vill med denna uppsats undersöka om de med nätverkens hjälp lättare kan nå en chefsposition. Kan nätverken bidra till förändring och jämställdhet av organisationsstrukturer? Finns det någon konkret koppling till nätverket och att kvinnor har lyckats nå en chefsposition? Har nätverket givit dem något speciellt stöd på vägen till chefsposition? Till vår empiri har vi intervjuat ett antal kvinnor som är medlemmar i något karriärrelaterat nätverk och som är i en chefsposition. Frågorna har kretsat runt ämnen som vi i vår teori har studerat. De teorier vi behandlar problematiserar varför det inte finns så många kvinnor på chefposter. Dessa ämnen är genusteori för att få en bakgrund, ledarskap och nätverk. Jämställdhetsfrågor finns hela tiden med i bakgrunden. Det är det som nätverket ska hjälpa oss med – att fördela chefsposter jämlikt.</p><p>I resultat och slutsatser kan vi se att nätverken och nätverkandet bidrar till någon sorts förändring, och därmed i förlängningen också fler kvinnor på chefsposter i framtiden.</p>