<p>Det är mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001). Resultatet/analysen har jag delat in i teman; mentorn - relationen, nätverk, yrkessituation samt mentorprogram och kvinnor i karriären. Det framkom att de som haft en fruktbar relation till sin mentor själva anser att de haft en positiv utveckling både när det gäller sitt ledarskap och sin karriär. Adepterna menade att en bra mentor ska kunna driva adepten vidare i sin utveckling med frågeställningar kring vad adepten vill och vilka drivkrafter de har. En mentor ska också våga ta obekväma resonemang med sin adept. Att Stockholm Zonta VI endast har kvinnliga mentorer att erbjuda upplevde adepterna som positivt. De menade att kvinnliga mentorer har en större förmåga att förstå kvinnors villkor att göra karriär då de själva har den erfarenheten. De får med alla dimensioner, både privat och yrkesmässigt. Adepterna upplevde dock inte att de utökade sitt nätverk under programmets gång. De uppfattade att arrangören inte hade det som mål eller syfte då det inte ordnades särskild aktivitet för detta ändamål. Att mentorprogram är bra för karriären i allmänhet och i synnerhet för kvinnor var något adepterna ansåg. Några av adepterna upplevde att programmet haft en stor direkt inverkan på deras karriärutveckling medan de, vilka var missnöjda med mentorrelationen, inte upplevde någon inverkan. Många adepter menar att det är skillnad på hur män och kvinnor bemöts i arbetslivet. Framförallt upplever de att kvinnor måste vara bättre och prestera mer än män för samma uppgift. Enligt forskning hör det sannolikt samman med att kvinnor har högre krav på sig från omvärlden när de väl kommer upp i hierarkin. De högre kraven hänger i sin tur ihop med att det finns få kvinnor på ledande positioner. En annan orsak de uppfattade var att män tillsätter män. En lösning till problemet såg adepterna i att nya generationer har ett annat sätt att se på jämställdheten och att det med automatik kommer lösa sig i och med att nästa generation tar plats i maktsfären.</p>

<p>I Stockholm finns idag cirka 3000 hemlösa människor. Socialtjänsten är det yttersta sociala skyddsnätet i vårt samhälle och den instans som många av dessa människor är hänvisade till, andra instanser är exempelvis frivilligorganisationer. Idag förekommer många olika definitioner och orsaksförklaringar inom hemlöshetsforskningen. Hemlöshet skildras i hög grad av en stereotypisk beskrivning, att den som är hemlös är missbrukare och/eller psykiskt sjuk. Denna studie fokuserar på den hemlösa individen och på det sociala nätverket runt omkring. Målgruppen är hemlösa män i Stockholm. Syftet är att beskriva några hemlösa mäns nätverk: hur stora nätverken är, vilka personer som ingår i nätverket samt hur relationerna till personerna i nätverket ser ut. Två teorier har använts, social nätverksteori och stämplingsteori. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer och under intervjuerna har nätverkskartor använts. Intervjupersonerna är tre försäljare av tidningen situation Stockholm. Resultaten som har framkommit är att socialtjänsten utgör en viktig del i informanternas nätverk. Kritik mot socialtjänstens bemötande och hjälpinsatser har också framkommit. Det har också visat sig att det finns bra och dåliga nätverk, att det finns olika syn på boende samt att dessa människor har en handlingskraft och ambitioner. Även stämpling från samhället har tagits upp.</p>

<p>The purpose of this essay is to contribute to an extensive understanding of former criminals and addicts. These people are facing several difficulties and possibilities during childhood, adolescence, the active period, the turning-point and life after the turning-point and we have examined what they might consist of.</p><p>In this survey we have applied a qualitative method and collected our basis from interviews with former criminals and addicts. Criminality and addiction is a complex problem. There are many different factors which contribute to develop this. The most differential factors are; insecure childhood, low self-esteem and wrong kind of friends. We have discovered that it is a long process filled with difficulties which leads to weary of the lifestyle and ultimately to a turning-point (maturing out). Further we found the importance of a non criminal network connected to the turning-point and the life after that.</p>

<p>Denna c-uppsats handlar om hur de äldre invandrarnas sociala liv påverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att få en djupare kunskap och förståelse för de äldre invandrarnas sociala situation samt deras förväntan på äldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex äldre invandrare från Bosnien och Somalia. En jämförelse mellan de båda grupperna redovisades inom olika teman, umgänge, de närstående, åldrandet och hemlängtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrån ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nätverk och socialt stöd. De båda grupperna hade kommit till Sverige på grund av krig i sina hemländer, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly från hemlandet. Det visade sig i denna begränsade undersökning att de äldre invandrarna från Bosnien var mer integrerade i det svenska samhället, de hade ett mer fungerande socialt nätverk än äldre somalier. Gemensamma var de stora och svåra omställningarna efter migrationen samt behovet av emotionellt och praktiskt stöd från anhöriga, vänner och omgivningen.</p>

<p>Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv på hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jämförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat åtta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att få ökad kunskap och förståelse inom detta problemområde. Teoretisk utgångspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, därefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod användes med hermeneutik som angreppssätt. I resultatet framgick att ungdomarna generellt sett har en positiv syn på möjligheten att inom rimlig tid erhålla ett arbete, genom att utveckla sin kompetens med exempelvis utbildning. Viktiga aspekter som framkom i uppsatsen var att deras invandrarbakgrund även kan utgöra ett antal hinder för att få ett arbete. Dessa aspekter var språk, integration, socialt nätverk, kulturkrock, namn, arbetslivserfarenhet och diskriminering.</p>

No description available.

<p><strong>Problem: </strong>Då konfektyrmarknaden är välutbredd krävs det att företag inom den branschen noga överväger hur de vill etablera sin produkt på en ny marknad och hur de ska gå tillväga vid en internationalisering. Det finns flera olika tillvägagångssätt vid etablering och internationalisering. Uppsatsen beskriver dock företags etablerings- och internationaliseringsprocess utifrån utvalda internationaliserings- och etableringsmodeller samt ett antal begrepp.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att beskriva hur företaget Manner har gått tillväga med sin etablering i Sverige med hjälp av erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden och distributörens erfarenhet på den svenska marknaden. <strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Studien är uppbyggd med två huvudrubriker som är etablering och internationalisering. Data som har använts är primärdata i form av intervjuer som var semistrukturerade och utfördes både i form av personliga intervjuer, mejlintervjuer och telefonintervjuer. Intervjuerna har sedan sammanställts och analyserats utifrån de teorier som valts som den teoretisk referensram.</p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet av undersökningen visade att företaget Manner har dragit nytta av sina tidigare erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden i Österrike. Det beskrivs även hur de har använt sig av tidigare erfarenheter och hur de påverkats av omgivande faktorer med hjälp av internationaliserings- och etableringsmodeller.</p>

<p>Forskning har visat att det är flera faktorer som har betydelse när en person vill förändra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen själv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som får en person att vilja lämna</p><p>ett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sådan process ser ut.Undersökningen baseras på tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har nått en personlig botten är viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lämna ett missbruk.</p><p>Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket är en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp från missbruket, samt att flytta från hemstaden och bryta med gamla vänner. Vidare har en inre förändring och ett nytt synsätt på livet varit betydelsefullt.</p>

<p>Studiens syfte är att få en inblick i hur det kan vara att leva som ensamstående pensionerad äldre man på landsbygden i Jämtlands län. Alla fyra männen i denna studie har varit gift men är nu skild eller änkling. Två av dem är yngre-äldre (ca. 65 år) och de andra äldre-äldre (ca. 80 år). Aspekter som socialt nätverk och ensamhet lyfts fram utifrån att dessa män är pensionerade och ensamstående. Tidigare forskning om äldre och deras sociala nätverk, ensamhet och skillnader mellan yngre-äldre och äldre-äldre har använts som bakgrund till denna studie. Kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor har använts och sedan även nätverkskartor för att förtydliga respondenternas relationer till andra. Resultat visar på att socialt nätverk kan se ut på olika sätt. Individens hälsa, ålder och avstånd till andra, främst signifikanta, utgör deras möjligheter till att underhålla det sociala nätverket och utformningen av vardagslivet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att få ökad förståelse för hur anhöriga till personer med stroke upplever och hanterar sin nya livssituation. Uppsatsen studerar med hjälp av copingteori vilka copingstrategier de anhöriga använder sig av och om val av copingstrategier skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Detta undersöktes genom fem kvalitativa djupinterjuver varigenom jag fick tillgång till de anhörigas upplevelser. Analysen är uppdelad i tre teman: 1) Parrelation/familj 2) Socialt nätverk 3) Samhällsstöd. Citat ur interjuverna förstärker vad teori och tidigare forskning belyser. Resultat visar att respondenterna använder sig växelvis av problem- och känslofokuserade copingstrategier samt att val av copingstrategi inte beror på kön utan mer utifrån personlighet</p>