<p><em>Bakgrund:</em><strong> </strong>Varje år föds ca 90 000 barn i Sverige, varav ca 4 % föds för tidigt. Det är under nyföddhetsperioden människan behöver som mest omvårdnad i livet. På en neonatalvårdsavdelning ar det en huvuduppgift för vårdaren att se till att så goda förutsättningar som möjligt skapas för kontakten mellan barn och föräldrar. <em>Syfte: </em>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar integrationen av föräldrar i vården av prematura barn. <em>Metod: </em>Metoden<strong> </strong>som användes var systematisk litteraturstudie. Databaserna Pubmed och Cinahl har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. Även manuell sökning gjordes. I studien inkluderades 15 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. <em>Resultat: </em>Tre kategorier framkom; främjande faktorer, hämmande faktorer och påverkan på föräldrarna. Till främjande faktorer hörde subkategorierna; vårdmodeller och metoder, stöd samt sjuksköterskeåtgärder. Hämmande faktorer fick subkategorierna; dålig kommunikation och avdelningsrelaterade hinder. Påverkan på föräldrar innefattar subkategorierna; positiva effekter och negativa effekter. <em>Diskussion och slutsats: </em>De tre komponenterna vårdgivarna, vårdtagarna och vårdavdelningens samspel är viktigt för integrationen av föräldrarna.  Sjuksköterskan måste skapa en tillitsfull relation till föräldrarna samtidigt som vårdavdelningen måste vara anpassad för optimal involvering.</p>

<p>The purpose of this study was to survey the occurrence of and obstacles to team training in</p><p>neonatal life support in Swedish hospitals and, accordingly, to compare university hospitals</p><p>with other hospitals. The study included all the managers in 37 pediatric wards who</p><p>participated in telephone interviews with the aid of a questionnaire. The results showed that</p><p>81 % of the Swedish hospitals that have a paediatric ward train the staff in neonatal life</p><p>support. All of the university hospitals and 74 % of the other hospitals are running training in</p><p>some form. The methods of training varied and so did the occurrence of training. All the</p><p>managers thought it was important to train neonatal life support. No statistical significant</p><p>difference occurred between university hospitals and other hospitals concerning the methods</p><p>of training, evaluation of training or in possibilities and obstacles of training. The conclusion</p><p>is that training multidisciplinary teams in neonatal life support is going on in most of the</p><p>Swedish hospitals. The team training in neonatal life support is quite a new method in Sweden</p><p>and several hospitals have started the training this year. One third evaluate their training by</p><p>oral reports, which is twice as often as written reports. A recommendation based on the results</p><p>of this study is that certification for the professionals who are involved in neonatal life support</p><p>should be considered.</p>

Background: Perinatal ischemic brain injury leads to developmental disability (DD), which accounts for 30% of disabilities in children. Antepartum risk, or risk occurring prior to birth occurs in more than 90% of cases. This study investigated whether maternal ingestion of a natural health product (broccoli sprouts) would provide neuroprotection in an intrauterine model of HI. Methods: Intrauterine ischemia was induced by bilateral uterine artery ligation (BUAL) on E20 of gestation. Rats were fed broccoli sprouts (200 mg) from E15 until postnatal day 14 (PD14). Rat pups underwent neurobehavioural testing from birth to PD21 and were then sacrificed for neuropathologic assessment on PD21. Results: BUAL ligation resulted in growth restriction (IUGR) of the fetuses, which persisted throughout the study (p < 0.001). Reflex testing indicated IUGR pups were developmentally delayed compared to controls (p < 0.001). Open field testing on PD21 indicated hyperactivity in IUGR animals compared to controls (p < 0.001). Histological assessment showed a reduction in pyramidal cells in CA1 and CA3 of IUGR hippocampi and in myelin basic protein (MBP) immunohistochemistry signal. Broccoli sprout supplementation improved some reflex and behavioural measures, increased cell counts in CA1 and CA3 as well as MBP signal in growth restricted animals. Conclusions: Supplementation with broccoli sprouts during the last trimester of gestation and the first 2 weeks of life in the rat lessened the effects of chronic intra-uterine ischemia. These findings suggest a novel approach to the prevention of DD associated with perinatal HI.

The purpose of this study was to describe the lived experience of hope for mothers of premature infants in the Neonatal Intensive Care Unit (NICU). This study was grounded in the existential-phenomenologic philosophy of Merleau-Ponty. A purposive sample of six mothers of infants born between 23 ½ and 31 weeks gestation were interviewed by the researcher 10 months to 2 ½ years after birth. Mothers were asked to think back to when their infant was in the NICU and tell about a specific time when they were aware of hope. Interviews were transcribed verbatim and analyzed following a hermeneutic process developed by Thomas & Pollio (2002). Data analysis revealed consistent themes across participants. The contextual ground was the World of the NICU—a world in which uncertainty, powerlessness, and the marking of time from admission until discharge were set against the backdrop of an unfamiliar environment perceived as negative by mothers. In this context hope emerged from within the mother-infant relationship. Three themes were figural in the mothers’ experience of hope: 1) hope and the infant, 2) hope and others, and 3) hope and the mother. Mothers took their cues to have hope directly from their infant(s). Discouraging or encouraging events dictated the extent to which mothers felt hopeful. Others had a powerful influence, either supporting or threatening mothers’ fragile hope. Sub-themes in hope and the mother were: 1) lack of knowledge/uncertainty, 2) lack of control/powerlessness, and 3) feeling like a mother. Noteworthy findings included the delayed onset of an awareness of hope—often several weeks after birth. Mothers focused solely on their infants; others became figural as they affected hope within the mother/infant dyad. They appreciated nurses who went the extra mile to encourage hope. The negative attitude or biting words of a single nurse quickly destroyed hope. Mothers rarely mentioned fathers, which suggests their lesser role in supporting hope. Mothers used the internet to reach out to others as there was limited opportunity for parent-to-parent interaction. They felt constrained to interact with other families by the emphasis on privacy related to HIPAA rules.

The purpose of this study was to survey the occurrence of and obstacles to team training in neonatal life support in Swedish hospitals and, accordingly, to compare university hospitals with other hospitals. The study included all the managers in 37 pediatric wards who participated in telephone interviews with the aid of a questionnaire. The results showed that 81 % of the Swedish hospitals that have a paediatric ward train the staff in neonatal life support. All of the university hospitals and 74 % of the other hospitals are running training in some form. The methods of training varied and so did the occurrence of training. All the managers thought it was important to train neonatal life support. No statistical significant difference occurred between university hospitals and other hospitals concerning the methods of training, evaluation of training or in possibilities and obstacles of training. The conclusion is that training multidisciplinary teams in neonatal life support is going on in most of the Swedish hospitals. The team training in neonatal life support is quite a new method in Sweden and several hospitals have started the training this year. One third evaluate their training by oral reports, which is twice as often as written reports. A recommendation based on the results of this study is that certification for the professionals who are involved in neonatal life support should be considered.

Bakgrund: Varje år föds ca 90 000 barn i Sverige, varav ca 4 % föds för tidigt. Det är under nyföddhetsperioden människan behöver som mest omvårdnad i livet. På en neonatalvårdsavdelning ar det en huvuduppgift för vårdaren att se till att så goda förutsättningar som möjligt skapas för kontakten mellan barn och föräldrar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar integrationen av föräldrar i vården av prematura barn. Metod: Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Databaserna Pubmed och Cinahl har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. Även manuell sökning gjordes. I studien inkluderades 15 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom; främjande faktorer, hämmande faktorer och påverkan på föräldrarna. Till främjande faktorer hörde subkategorierna; vårdmodeller och metoder, stöd samt sjuksköterskeåtgärder. Hämmande faktorer fick subkategorierna; dålig kommunikation och avdelningsrelaterade hinder. Påverkan på föräldrar innefattar subkategorierna; positiva effekter och negativa effekter. Diskussion och slutsats: De tre komponenterna vårdgivarna, vårdtagarna och vårdavdelningens samspel är viktigt för integrationen av föräldrarna.  Sjuksköterskan måste skapa en tillitsfull relation till föräldrarna samtidigt som vårdavdelningen måste vara anpassad för optimal involvering.

Syftet med denna studie var att beskriva hur föräldrar till förtidigt födda barn på en neonatalavdelning upplever kontaken med sjuksköterskorna. Vidare att beskriva de ingående artiklarnas kvalitet gällande design och bortfall.Litteratursökningen gjordes i Medline/Pubmed och via manuella sökningar. Totalt valdes 13 vetenskapliga artiklar ut.Resultatet visade att det föräldrarna anser var viktigt när det handlar om kommunikation mellan dem och sjuksköterskorna var att sjuksköterskorna ställer frågor och uppmuntrade föräldrarna att själva ställa frågor. Det föräldrarna värderade högt var att de fick god individuell information, detta ledde till stärkt självförtroende och en känsla av kontroll över situationen. För att kunna skapa en relation mellan sjuksköterskor och föräldrar så måste båda parterna ha förmågan att kunna samtala med varandra. Sjuksköterskan kan då tala öppet om situationen som det prematura barnet befinner sig i samt informera om olika vårdinsatser. Föräldrar till förtidigt födda barn har ett stort behov av stöd och mycket av arbetet för sjuksköterskorna på neonatalavdelningen är att förbereda föräldrarna på att ta över omvårdnaden av barnet. NIDCAP är en omvårdnadsmodell där man arbetar efter barnets och föräldrarnas individuella behov. Detta är ett sätt att involvera föräldrarna i barnet samt att de hjälper dem att utveckla en relation.

Föräldraskapet är en upplevelse som de flesta ser fram emot, men ibland uppstår komplikationer. Barnet behöver extra vård och föräldrarnas föreställningar kring tiden med det nyfödda barnet blir omkullkastade. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrarnas upplevelse av att deras nyfödda barn vårdas på neonatalavdelning. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning inom området sammanställs. Använda databaser för sökningen av artiklar är Elin@Kalmar, Cinahl och PsychInfo. Artiklar som var relaterade till syftet kvalitetsgranskades och resultatet bygger på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att föräldrarna upplever påfrestningar olika beroende på hur tidigt barnet är fött, föräldrarnas möjlighet till engagemang i omsorgsarbetet och hur smärtpåverkat barnet är. Även föräldrarnas sociala status och utbildning påverkar deras förmåga att hantera påfrestningarna. En känslostorm pågår hos föräldrarna där känslor som rädsla, skuld, oro, hopplöshet och overklighet är centrala. Det framkommer också hur viktigt det är att föräldrarna kan kommunicera med sjuksköterskan samt att muntlig och skriftlig information ger en känsla av kontroll och samhörighet. En öppen och jämställd relation med sjuksköterskan inger trygghet och tröst.

No description available.

Background: With the increasing survival rate of early preterm infants and the extensive use of invasive health care procedures, the nosocomial infection rate is on the rise in the past decade in the neonatal intensive care unit (NICU). The patients in NICU are a unique and highly vulnerable population, including preterm infants and infants requiring surgery. Nosocomial infection (NI) is associated with the majority of infectious complications of infants, resulting in morbidity and mortality. Close surveillance, accurate measurement, and promotion of full awareness of the risk factors of infection are essential to nosocomial infection control. Previous research had pointed out some factors related to the NI in other countries, and further research is still much needed to reveal the incidence of NI and further analyze the risk factors in China. Objectives: The objectives of this study were to assess incidence and epidemiologic profile of nosocomial infection in NICU of China, and to identify the main risk factors of nosocomial infections. Methods: This was a retrospective cohort with a nested case control study. All data were collected from the database of the medical records of all the patients who were admitted to the Guangzhou Women and Children’s Medical Center (N=1653) during December 2009 to May 2012.Infection rate, infection density and central line-associated bloodstream infection rate were estimated. Stepwise regression model yielded adjusted odds ratio (OR) of potential risk factors for NI. Results: The infection rate in NICU during the study period was 6.2 episodes per 100 patients (6.0-6.4 episodes per 100 patients). Infection density was 4.2 episodes per 1000 patient-days each year (95%CI=3.4-5.0 episodes per 1000 patient-days). The infection rate of ventilation-related pneumonia was 3.4 episodes per 1000 Mechanical Ventilation (MV) days. (95%CI= 3.2-3.5 episodes per MV patient-days).Central line-associated bloodstream infection rate was 5.4 episodes per 1000 central line days (95%CI= 5.1-5.6episodes per central line days). Overall, infants with gestational age >32weeks, longer duration of receipt of parenteral nutrition and longer duration of receipt of probiotics were significantly less likely to have NI (adjusted ORs= 0.35, 0.94 and 0.88, respectively). Congenital malformation, multiple birth, receipt of vein or arterial catheter, receipt of surgical operation and gastric tube feeding were significantly more likely to have NI(adjusted ORs=4.43,3.24 and 3.88, respectively). And longer duration of using prophylactic antibiotic was significantly more likely to have NI (adjusted OR=1.13). Conclusion: Our study provided information to the prevention strategies of nosocomial infections and improvement of health care service.We described the nosocomial infection rate, infection density and device-related infection rate, seasonal distribution, the type of infection and the pathogens identified to reveal the profile of nosocomial infection of NICU in Guangzhou, China.Andwe identified the association between intrinsic factors of infants and health care procedures with NI. Multicenter prospective study can be conducted in the future to investigate the specific risk factors on different birth weight or gestational age in China. / published_or_final_version / Public Health / Master / Master of Public Health