<p>Syftet med vår studie är att undersöka vilka attityder pedagoger i år 1−3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlägga vår studie till två olika skolor då vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig åt beroende på vilken typ av skola de arbetar på.</p><p>Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vår kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. När vi har jämfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i år 1−3 har vi inte funnit några skillnader beroende på om de arbetar på en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning. Oavsett vilka förutsättningar pedagogerna har gällande t.ex. material så har alla pedagogerna en positiv attityd till NO- undervisning i år 1−3. Pedagogerna uppvisar dock olika arbetssätt som reflekterar deras syn på NO- undervisning.</p>

<p>För mig som blivande lärare är det viktigt att veta hur man på bästa sätt får eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lära, vilka läraregenskaper är viktiga? Min litteraturgenomgång visar att intresse för ämnet är viktigt och därför har jag undersökt vilken inställning lärarstuderande har till de naturorienterande ämnena. Jag har använt mig av en enkät och intervjuer för att få svar på mina frågor. Undersökningen visar att en stor del av de lärarstuderande tycker att biologi är det viktigaste NO-ämnet och att moment som människokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar också att de lärarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-ämnena ska ägnas åt praktiska moment. En slutsats av undersökningen är att man som lärare måste tänka på att alla ämnen ska anses vara lika viktiga, annars finns det risk att lärarens bristande engagemang för vissa ämnen förs vidare till eleverna.</p>

<p>Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare år – En studie av ämnets förekomst och betydelse ur ett lärarperspektiv</p><p>Syftet med vår studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, är att få insikt och ökad förståelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare år ur ett lärarperspektiv. Vårt syfte är inspirerat av våra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder även uppsatsen.</p><p>Vi har använt oss av enkäter som forskningsmetod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Enkäten delades ut till 57 respondenter på totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det är även nämnvärt att undersökningen genomfördes i tre olika län. I resultatet jämför vi de olika kommunerna och undersöker även samband mellan olika variabler av studien. Respondenterna från enkätundersökningen uttryckte att NO-ämnet fått en mindre prioriterad roll i grundskolans tidigare år. Samtidigt visade resultatet att ämnet har stor betydelse för elever och deras kunskapsutveckling på så vis att eleverna förbereds för ett liv utanför skolans värld. Resultatet av studien gav också en bild av hur lärarna bedriver sin NO-undervisning.</p><p>Vi avslutar vår studie genom att koppla samman resultatet med litteraturen i en reflekterande diskussion.</p>

Syftet med detta arbete är att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ämnesområdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke på de mål som finns uppsatta i dessa ämnen? Då jag varit ute på praktik, fältstudier, vikarierat eller mött elever på annat sätt, har jag fått uppfattningen av att många elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella årskursen, och det är då tankarna till detta arbete har väckts. Genom en enkät- studie har jag fått ta del av ca 100 elevers syn på sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie där jag lyft fram de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Jag kopplar även resultatet till de kursplaner som finns i berörda ämnen. Då vi är inne på både ett nytt årtusende och nytt århundrade är det även dags att se på hur de pedagogiska tankarna kan komma att se ut i framtiden och jag presenterar några tankar som är aktuella. Detta arbete väcker många tankar till liv vad gäller undervisning inom NO- ämnena och genom dessa tankar har jag utvecklat mig själv i min yrkesroll.

Studiens syfte är att studera hur lärare i år 7-9 ser på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Jag har främst intresserat mig av att studera effekterna av NTA-projektet, som utförligt beskrivs i arbetet. Jag är även nyfiken på hur samarbetet mellan lärarna i de olika åren fungerar samt hur lärarna ser på elevernas inställningar och attityder till de naturvetenskapliga ämnena. Jag redovisar olika teoretiska perspektiv för lärandet och ger exempel på lärandeteorier i no-undervisningen. Jag presenterar även forskning om naturvetenskaplig undervisning i de lägre åldrarna. Jag har inspirerats av ett fenomenografiskt förhållningssätt och använt mig av en kvalitativ metod. Denna metod avser att studera hur människor upplever sin verklighet och är bra när man vill fånga personers erfarenheter i deras vardagssituationer. Jag valde att genomföra semi-strukturerade intervjuer med no-lärare i år 7-9. Dessa lärare undervisar idag elever som under de lägre åren arbetat med NTA-projektet. Resultatet visar att lärarna över lag tycker det är bra att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Deras syn på no-undervisningen i de lägre åren skiljer sig dock något från den som forskarna har. Lärarna ser över lag positivt på NTA-projektet men har inte sett någon skillnad på elevernas kunskapsnivå. Samarbetet mellan de lärare jag intervjuat och lärarna i de lägre åren är väldigt liten eller obefintlig.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka attityder pedagoger i år 1−3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlägga vår studie till två olika skolor då vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig åt beroende på vilken typ av skola de arbetar på. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vår kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. När vi har jämfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i år 1−3 har vi inte funnit några skillnader beroende på om de arbetar på en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning. Oavsett vilka förutsättningar pedagogerna har gällande t.ex. material så har alla pedagogerna en positiv attityd till NO- undervisning i år 1−3. Pedagogerna uppvisar dock olika arbetssätt som reflekterar deras syn på NO- undervisning.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare år – En studie av ämnets förekomst och betydelse ur ett lärarperspektiv Syftet med vår studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, är att få insikt och ökad förståelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare år ur ett lärarperspektiv. Vårt syfte är inspirerat av våra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder även uppsatsen. Vi har använt oss av enkäter som forskningsmetod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Enkäten delades ut till 57 respondenter på totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det är även nämnvärt att undersökningen genomfördes i tre olika län. I resultatet jämför vi de olika kommunerna och undersöker även samband mellan olika variabler av studien. Respondenterna från enkätundersökningen uttryckte att NO-ämnet fått en mindre prioriterad roll i grundskolans tidigare år. Samtidigt visade resultatet att ämnet har stor betydelse för elever och deras kunskapsutveckling på så vis att eleverna förbereds för ett liv utanför skolans värld. Resultatet av studien gav också en bild av hur lärarna bedriver sin NO-undervisning. Vi avslutar vår studie genom att koppla samman resultatet med litteraturen i en reflekterande diskussion.

Utifrån kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende på elevernas förförståelse. Studiens fokus ligger på elevernas förförståelse, hur läraren beskriver begreppet, om läraren tar reda på den och använder förförståelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhållningssätt framkommit som kan relateras till olika syn på lärande. Lärarens förhållningssätt till elevernas förförståelse påverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt våra resultat låter de intervjuade lärarna sina elever på något sätt uttrycka sin förförståelse. Tre av fyra lärare tillvaratar elevernas förförståelse i undervisningen. Vi har funnit att lärarna använder sig av mer informella sätt att ta reda på elevernas förförståelse än specifika metoder som är utarbetade för ändamålet. Eleverna får bland annat diskutera och skriva kring ämnet eller undersöka materialet som läraren presenterar. Vi har även fått syn på några motiveringar till varför lärarna inte tar del av elevernas förförståelse. Lärarna anger tidsbrist som den mest betydande faktorn men även att de tycker det är svårt att ta hänsyn till alla elevers olika kunskapsnivåer. En av de fyra lärarna har valt att förändra sitt arbetssätt i förhållande till förförståelsen, hon arbetar nu efter skolans etablerade mönster.

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ämnesområdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke på de mål som finns uppsatta i dessa ämnen? Då jag varit ute på praktik, fältstudier, vikarierat eller mött elever på annat sätt, har jag fått uppfattningen av att många elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella årskursen, och det är då tankarna till detta arbete har väckts. Genom en enkät- studie har jag fått ta del av ca 100 elevers syn på sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie där jag lyft fram de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Jag kopplar även resultatet till de kursplaner som finns i berörda ämnen. Då vi är inne på både ett nytt årtusende och nytt århundrade är det även dags att se på hur de pedagogiska tankarna kan komma att se ut i framtiden och jag presenterar några tankar som är aktuella. Detta arbete väcker många tankar till liv vad gäller undervisning inom NO- ämnena och genom dessa tankar har jag utvecklat mig själv i min yrkesroll.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur elever uppfattar ett nytt digitalt läromedel om rymden, NTA-rymden. Läromedlet bygger på en digitalt visualiserad modell i 3D av vårt solsystem och ingår i skolutvecklingsprogrammet NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Undersökningen är genomförd med en kvalitativ ansats där resultatet bygger på genomförda observationer och intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex. Vid tidpunkten för den genomförda studien var läromedlet ännu under utveckling och alla tänkta funktioner fanns inte tillgängliga. Att ha möjlighet att uppfatta och förstå olika fenomen inom naturvetenskap underlättas ofta genom att använda olika typer av modeller i undervisningen. Dessa modeller kan vara fysiska artefakter eller visualiserade på olika sätt med hjälp av till exempel bilder och animationer. Glädje och inre motivation är viktiga drivkrafter för lärande och ger möjlighet till djupare förståelse för olika fenomen.  Resultatet i denna undersökning visar på att eleverna uppskattar arbetssättet och känner det intressant att arbeta med rymden med stöd av den digitala, visuella, modellen. De har möjlighet att arbeta självständigt och styr modellen med hjälp av datorn. Eleverna får direkt feedback vid sitt arbete med modellen via datorn, vilket ligger väl i linje med ökad motivation. Det finns en variation på elevernas förmåga att hantera 3D-modellen i datorn och eleverna behöver ibland stöd av en lärare för att tolka sina resultat på ett naturvetenskapligt vedertaget sätt.