This essay is based on students' growing lack of interest in science at school. Both from a democratic and social perspective, this is a worrying factor for the future. Through observation, I investigated how five science teachers conduct their teaching. This is to get a better understanding of how teachers' behaviour in the classroom can affect students' interest in science. With a socio-cultural research approach, I have tried to highlight a few pieces of the puzzle that may explain students' declining interest in science. The questions that this paper answer, are: What type of communication occurs in the classroom between teachers and students? Are teachers conducting science education from a student point of view? My results show that in the classroom, there are mainly one-sided communications. Where the teacher explains for the students and they are expected to sit quietly and listen. The teachers made no developmental questions, such as how and why? I thought I saw a hint, that the students have a greater need for dialogue, as they like to turn to their classmates to discuss. One conclusion is that teachers are engaged in constructivist learning, while students seeking a more social constructivist or socio-cultural environment. I think this is a small important piece of the puzzle to understand why students lose interest in science at school. I believe that when students don’t feel that science lessons approaching student life world can a gulf developing between teaching and students. This is probably something that has a profound influence on students' attitude and that may be causing the feeling that education is outdated and boring. Teachers do not work proactively to engage students in the science education and they seem to live in the notion that the subject itself is interesting enough. One way to create an engagement is to illustrate the more general educational perspective on science as a particular curriculum addresses. My study shows that even though teachers believe that a more general view of perspective should lead in education lessons they draw more from a more scientific tradition.

The purpose of this study is to compare an inquiry-based teaching method for natural sciences in municipal schools and special education and to find out if this way of teaching may be helpful when working with students with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). The Swedish national curriculum of 2011 states that teaching methods should be fitted to every student’s needs and preconditions. The implication of this is very important for all students, especially for children with special needs. The theoretical framework that has been applied as a foundation for this study is Vygotskijs "Zone of Proximal Development" and Deweys "Learning by Doing". The method applied for the study is a semi structured interview and five teachers where interviewed. The result of the study shows that teachers with a higher education in natural sciences are more confident with regards to teaching natural sciences and the application of the inquiry-based way of teaching. All the interviewed teachers find inquiry-based teaching to be helpful to all students but perhaps in particular for students with ADHD due to the fact that these lessons are broken down into smaller pieces of activities which helps the students keep their focus easier. This is particularly helpful for students with ADHD since their main challenge is hyperactivity.

Mitt intresse för utomhuspedagogik har väckts under min lärarutbildning, speciellt på min verksamhetsförlagda utbildning där jag kunde observera hur utomhuspedagogiken används i skolan. Syftet med studien är att undersöka vad utomhuspedagogik innebär för lärare, vilken inställning de har till elevernas inlärning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förståelse för NO ämnen, i vilken utsträckning de använder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka målsättningar lärare har för elevers lärande i utomhusmiljön. Metod som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa intervjumetoden där sex lärare har fått möjlighet att svara på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogiken och på det sättet fick de framhäva sin ställning och sina tankar. Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lärarna har positiv inställning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer än hälften använder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar även att de lärarna som inte använder så mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak. / My interest for outdoor education has been awakened under mine education as teacher, especially during my practical training periods. There might I observed how the outdoor education was using in the school. The aim of this study was to examine what outdoor education implies for teachers and which attitude they have to the students learning indoors respective outdoors education. I wondering if teachers deem that the outdoor education contributes to student’s major appreciation of science, in which extent they applies the outdoor environment in science tuition and what teacher want to attain with students learning in outdoor environment. Method that I have used in my examination is the qualitative interview method there six teacher have got possibility to reply on a number of questions about outdoor education. In this manner they get explain theirs attitude and theirs minds about that. The results of mine examination presents that the majority of the interviewer teachers have a positive attitude and appreciation about outdoor education and that more than half applies that in science tuition. The study further shows that the methods, intentions and context vary. The results presents even that teachers, who’s not applies outdoor education so much in science tuition had indicated lack of time and scheme planning as reason for that.

Denna undersökning jämför hur inställning till NO-undervisningen i utemiljö ser ut och hur detta arbetssätt används av pedagoger i åk 1-3 och åk 4-6. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkät som skickats ut till verksamma pedagoger som undervisar i NO. Det visar sig att man i åk 1-3 använder sig av undervisning i utemiljö i större utsträckning än vad de gör i åk 4-6 och att det är pedagoger i åk 1-3 som anser sig ha mest kunskap och erfarenhet av detta arbetssätt. En positiv inställning till arbetssättet finns hos både pedagoger i åk 1-3 och åk 4-6. / This study compares how the attitude to science teaching in outdoor environment looks like and also how this approach is used by educators in grades 1-3 and 4-6. This study is based on a survey answered by active educators who teach science. The result shows that educators in grades 1-3 use more teaching in outdoor environment, compared to educators in grades 4-6. It also shows that educators in grades 1-3 believe they have more knowledge and experience of this approach, compared to educators in grades 4-6. Both educators in grades 1-3 and grades 4-6 have a positive attitude to science teaching in outdoor environment.

I detta examensarbete har en studie genomförts om hur digitala läromedel och verktyg används inom NO- och teknikundervisningen av lärare i en kommunal 1:1-högstadieskola, samt vilka erfarenheter de skaffat sig genom användandet. En utgångspunkt har varit att studera drivkrafterna för användningen av digitala resurser i skolan, där teknikutvecklingen i samhället samt krav på förbättrade utbildningsresultat är några exempel. Vidare görs en genomgång av tidigare forskning som behandlar teknikutvecklingen i skolan, digitala resurser samt studier av 1:1-skolor. Den teoretiska utgångspunkten har varit att betrakta lärande ur ett sociokulturellt perspektiv, och hur vi lär oss med stöd av olika multimodala, medierande tekniker. Föreliggande studie har bestått av kvalitativa intervjuer samt klassrums-observationer, där det insamlade textmaterialet analyserats med innehållsanalys som metod. Resultaten visar att lärarna överlag är positiva till de digitala resurserna och ser fördelar, utvecklingsmöjligheter och upplever bättre möjligheter till lärande. Det visuella, tredimensionella perspektivet som digitala resurser kan möjliggöra, kan ge elever en bättre förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen och sammanhang. Det råder samsyn kring utmaningar, som främst berör tekniken, där back-up behövs om denna krånglar, samt att verktyg som mobiltelefoner kan vara distraherande och störande i klassrummet. Inställning, erfarenhet och kunskap är viktiga faktorer, och lärarna poängterar vikten av kompetensutveckling.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt NTA inverkar på lärares undervisning i NO-ämnen i årskurs F-6 och hur NTA integreras i undervisningen samt på vilket sätt NTA kan stödja elevernas lärande i NO. Svaret på studiens frågeställningar har sökts genom kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs F-6 som använder sig av NTA i NO-undervisningen. Resultatet visar att lärarna tycker att NTA underlättar deras planering, att tillgången till material ger större möjlighet till praktisk undervisning, att NTA ger stöd för dokumentation och bedömning samt att det ger möjlighet till kompetensutveckling som ger bra stöd i undervisningen. Resultatet visade också att lärarna integrerar NTA på olika sätt i sin undervisning och att vissa lärare väljer ut och anpassar materialet till sitt eget medan andra använder det precis som det är utformat. Lärarna ansåg också att NTA kräver mycket tid och utrymme för att uppnå sin fulla potential vilket inte alltid fungerar i praktiken. Vad gäller elevernas lärande anser lärarna att det bidrar till ökad nyfikenhet och intresse för NO kopplat till elevernas erfarenheter, att NTA är enkelt att individanpassa, att arbetssättet leder till ökad möjlighet till samarbete och kommunikation samt att det hjälper eleverna få en naturlig progression i lärandet. / <p>NO</p>

NO-undervisningen idag ställer stora krav att lärarna ska erbjuda eleverna möjligheter att utveckla sina förmågor inom NO. I grundskolans årskurser 4-6 tilldelas de naturorienterande ämnena få antal timmar vilket leder till att många lärare känner en tidspress inför att hinna med det centrala innehållet inom det angivna tidsutrymmet. Utmaningen blir än mer problematisk av det faktum att bra, pedagogiskt läromedel ofta saknas. En pedagogisk modell som ofta används inom de naturvetenskapliga ämnena är ett elevaktivt öppet undersökande arbetssätt där eleverna får lära sig genom att utforma sina egna undersökningar i och om ämnet. Syftet med den här undersökningen är att belysa tankar, attityder och åsikter kring användandet av IBSE. Vilka möjligheter och hinder anser lärare att det finns med att använda IBSE? och hur påverkas attityderna beroende på deras arbetserfarenhet? Tre lärare med olika lång tid inom yrket intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av den här undersökningen visar att mer erfarna lärare känner sig mer bekväma med att använda IBSE än vad nya lärare gör. Flera kategorier identifieras som hinder och möjligheter. Samtidigt finns det flera likheter mellan de olika grupperna gällande vilka möjligheter och hinder man identifierar med IBSE och hur man lägger upp effektiv och elevaktiverande undervisning. / Biology education in primary schools today puts demands on teachers to develop classroom situations where students get the opportunity to develop their science abilities. In primary school, grade 4-6, the science subjects are assigned a few hours per week and many teachers feel stressed about dealing with the science curriculum’s content in the little amount of time assigned. The challenge gets even more complex by the fact that the lack of good, pedagogically teaching aid is severe. A pedagogically teaching method that is often used in science education is an inquiry approach where students learn by making their own inquiries in and about the subject science. This paper aims to elucidate teachers’ thoughts and attitudes towards an inquiry based science education. What possibilities and what difficulties are there for teachers using an inquiry approach? And how does that relate to the length of their experience as teachers? Three teachers were interviewed with semi-structured interview. The study concludes that more experienced teachers feel more secure and have a higher reliability with an inquiry based science education than newly graduated teachers have. There were different categories both with possibilities and difficulties. Simultaneously, there are several similarities between the two different groups of teachers according to difficulties and opportunities with an inquiry approach, and how to conduct an efficient education that is student centered and student dedicating.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare definierar handlingskompetenssamt hur lärare arbetar för att utveckla elevers handlingskompetens för hållbar utveckling i NOundervisningen.Det erhållna resultatet baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuermed verksamma NO-lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar bland annat att lärarna var obekantamed begreppet handlingskompetens för hållbar utveckling samt att detta påverkar derastolkningar av styrdokumenten och antalet olika arbetssätt lärarna använder i NOundervisningen.Resultatet visar även att lärare arbetar med ämnesintegration i NOundervisningenför att synliggöra ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling. Samtliga lärareberättar att de använder sig av ett praktiskt arbetssätt för att få elever att utveckla sinhandlingskompetens för hållbar utveckling och hälften av lärarna beskriver att de arbetar meddiskussioner, ställningstaganden och kritiskt tänkande. Studiens resultat visar även att lärarna istudien inkluderar arbetssätt i NO-undervisningen som kan ge elever möjlighet att utveckla sinhandlingskompetens för hållbar utveckling trots att lärarna var obekanta med begreppet. Enslutsats är att lärare kan behöva utveckla sin förståelse för begreppet handlingskompetens förhållbar utveckling, exempelvis genom att erbjudas fortbildning, för att öka möjligheten attutveckla sin förståelse för innehållet i undervisningen samt kunna belysa fler aspekter avhandlingskompetens i NO-undervisningen. / <p>NO-teknik</p>

I dagens samhälle är mediainflytandet stort och vi ställs dagligen inför olika dilemman och frågor som vi förväntas kunna ta del i och svara på. Många utav dessa kräver naturvetenskapliga kunskaper för att kunna argumentera om och ta ställning i. Sådana frågor beskrivs som samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) och presenteras och diskuteras ofta i media. Såväl internationell som nationell forskning visar att SNI kan användas som underlag i NO-undervisning för att såväl stärka elever intresse för de naturvetenskapliga ämnena som ett sätt att utveckla deras kunskaper och förmågor. Dock visar andra studier att denna typ av undervisning sällan förekommer och att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena är starkt faktabunden. Därför är syftet med  denna studie att undersöka lärares erfarenheter av SNI och hur de ställer sig till att använda SNI som underlag i NO-undervisning. För att ta reda på detta har forskning inom området bestående av sju artiklar och en avhandling granskats och analyserats. Resultatet visar att lärare har relativt liten kännedom om SNI som undervisningskoncept. Trots detta ser lärare såväl möjligheter som utmaningar med SNI. Lärare upplever att de saknar kunskaper och kompetens för att använda SNI i sin undervisning  samtidigt som de ser SNI som ett sätt att verklighetsankyta undervisningen och ge eleverna kunskaper och förmågor som de behöver i vardagen.

Den ökade flerspråkigheten i samhället leder till utmaningar i den svenska skolan som präglas av en enspråkig norm. Flerspråkiga elever presterar generellt sämre i naturvetenskapliga ämnen. Frågan om hur flerspråkiga elever ska inkluderas i NO-undervisningen och hur deras flerspråkighet ska betraktas som resurs är en viktig fråga inom forskningsfältet. Det finns dock få studier gjorda på lågstadiet och i heterogena klassrum. Studien ämnar bidra till att fylla denna lucka. Syftet med studien är att genom en fallstudie som bygger på en observation och en semistrukturerad intervju undersöka vilka strategier en lärare använder för att inkludera alla flerspråkiga elever i en klass i årskurs 3. Studien utgår ifrån pragmatismen och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studien bygger även på ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv vilket även utgör studiens analysverktyg. Resultatet visar att läraren använder flera olika modaliteter som strategi för att förmedla och skapa mening av naturvetenskapligt innehåll. Genom att kombinera dessa olika modaliteter ökar inkluderingen av alla flerspråkiga elever i NO-undervisningen och läraren kan således stödja eleverna i utvecklingen av det ämnesspecifika språket. Dessa olika modaliteter kan verka för att eleverna ska kunna skapa mening av naturvetenskapligt innehåll och begrepp men kan även ha en överbryggande effekt i kommunikationen.