Särskolans namnbyte till anpassad skola i juli 2023 väckte funderingar kring vilka konsekvenser detta namnbyte skulle kunna leda till. Initiala diskussioner med andra blivande speciallärare och specialpedagoger kring ämnet gav idén om att undersöka just dessa lärares reflektioner kring frågan. Genom en kvalitativ enkätstudie, där respondenterna fått svara på ett antal öppna frågor har dessa lärares perspektiv undersökts. De reflektioner som blivande speciallärare och specialpedagoger lyft kring särskolans namnbyte har i studiens första huvudfråga använts för att definiera möjliga positiva respektive negativa konsekvenser av särskolans namnbyte. Då den anpassade skolans roll i vårt svenska skolsystem kan ifrågasättas med tanke på arbetet mot en skola för alla har studien även undersökt hur dessa lärare framställer den anpassade skolans roll i skolsystemet i relation till arbetet mot en skola för alla. Den inkludering som eftersträvas i enlighet med skolans styrdokument utgör en kontrast mot Sveriges dualistiska skolsystem, som i sin utformning med flera olika läroplaner exkluderar vissa elever, vilket kan ses som ett dilemma. Dilemmaperspektivet framhåller att problem behöver ses ur flera perspektiv för att vi sedan, utifrån diskussionen som uppstår, ska kunna anta ett demokratiskt välgrundat beslut. Studiens resultat har därför analyserats främst utifrån det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, där den ena sidan av dilemmat belysts utifrån ett kategoriskt perspektiv kombinerat med ramfaktorperspektiv, medan den andra sidan belysts utifrån ett relationellt perspektiv kombinerat med teorin om symbolisk interaktionism. Bland resultaten finner vi att lärarnas reflektioner kring särskolans namnbyte överlag är positiva, samtidigt som många av dem ser den anpassade skolans roll i det svenska skolsystemet som problematisk med tanke på arbetet mot en skola för alla. Såväl positiva som negativa konsekvenser av namnbytet lyfts och lärarna visar upp en idérikedom kring olika sätt att bemöta alla elever. Elever som ingår i den anpassade skolans upptagningsområde får efter namnbytet förhoppningsvis en mindre segregerad plats i skolsystemet, men det är inget som kommer automatiskt i och med enbart ett byte av namn på verksamheten, utan något vi måste arbeta för. Genom att uppmärksamma eventuella hinder och svårigheter som kan dyka upp för att därefter reflektera, diskutera och bearbeta dessa kan negativa konsekvenser undvikas. Intentionen att skapa en grund för reflektion och diskussion kring den anpassade skolan har uppfyllts genom denna studie, vilken förhoppningsvis får dig som läsare att reflektera över vilka ord vi använder, varför vi använder dem, vilka värden vi lägger in i orden och vilka konsekvenser det kan ge, samtidigt som studien kan inspirera till fortsatt arbete för ökad inkludering i såväl skola som samhälle.

De arbetssökande som har intervjuats har beskrivit att ett arbete är oerhört viktigt, för att fylla vardagen med något meningsfullt och bidra med något till omvärlden.   I tidigare forskning och dagspress har vi funnit att det kan innebära problem att få komma in på den svenska arbetsmarknaden för den individ som har ett utländsktklingande namn. Tidigare forskning visar på att det är enklare att få komma på en arbetsintervju om du har ett svensktklingande namn jämfört med ett utländsktklingande namn. Det vi vill lyfta fram i denna studie är de subjektiva upplevelserna respondenter upplever kring att vara arbetslös samt om deras namn kan utgöra ett hinder för att få komma på arbetsintervju. Denna kvalitativa studie syftar till att ta reda på om ett utländsktklingande namn har negativ påverkan på att få komma på arbetsintervju, huruvida de berörda i studien uppfattar namnets betydelse och sina egna möjligheter på arbetsmarknaden. Sex kvalitativa intervjuer har skett på Arbetsförmedlingen i Örebro. En har genomförts med en personal vid Arbetsförmedlingen och de andra fem har gjorts med individer med utländsktklingande namn som idag söker arbete.  Vårt urval har bestått av att intervjua arbetssökande individer i Örebro kommun.      Intervjuerna hade fokus på att undersöka huruvida ett utländskt namn har påverkan på individens möjligheter att få komma på arbetsintervju.   I intervjuerna har det dock framkommit att de arbetssökande anser att deras namn har viss betydelse när det gäller att få komma på arbetsintervju, ett svenskt namn väger tyngre än ett utländskt. Intervjupersonerna har påpekat att det kan vara andra attribut som spelar roll, exempelvis kultur, utbildning, utseende eller språkproblem. Arbetsgivare tar då det säkra före det osäkra, att kalla de med svenskt namn före de med utländsktklingande namn att få komma på arbetsintervju. / The applicants have described that having a job is extremely important to fill out the everyday life with something meaningful and to make a contribution to the society. From previous research and in the daily press, we have seen that in the labor market that it can be a problem if an individual has a foreign name. If you have a Swedish conformed name, it gets easier towards being called to a work interview. This study implied to study individuals with non-Swedish conformed names and their alleged difficulties with having a work interview. To contact the interview persons, help have been handed from the Work Employment Agency in Örebro, Sweden. Six qualitative interviews have been performed; five of these have been with individuals with foreign names, that currently are searching for work and one of these has been with one of the staff at the agency. The interviews have revealed that the name had some significance when it comes to being called to a work interview. A Swedish conformed name outweighs a foreign name in some cases. During the interviews focus was laid on how the applicants described their feelings and experiences of being declined a work interview because of their foreign names.  The interviewees pointed out that there may be other attributes that are important; such as culture, education, appearance or language difficulties. Employers will then rather be safe than sorry, therefore, they call those with Swedish conformed names instead of those with foreign names.