Bakgrund: I januari 2014 skedde bytet av yrkestitel från sjukgymnast till fysioterapeut i Sverige. Bytet skulle leda till en mer internationell yrkestitel. Debatten gällande en förändrad yrkestitel från sjukgymnast till fysioterapeut hade funnits i decennier på grund av en upplevd missvisande yrkestitel. Få studier inom området är utförda, framförallt kännedom om sjukgymnaster och fysioterapeuter ur ett svenskt kontext. Syfte: Syftet var att undersöka universitetsstudenters vid Luleå tekniska universitets kännedom om sjukgymnaster/fysioterapeuters yrkesuppgifter och byte av yrkestitel. Material/Metod: En rekryterad grupp av universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet fick frågan om att delta i studien utifrån inklusionskriterier. Datainsamlingen skedde via en digital enkät med egenkonstruerade frågor om sjukgymnasters/fysioterapeuters yrkesuppgifter med svarsalternativ på en skala 1-4, där 1 motsvarar “stämmer inte alls” och 4 motsvarar “stämmer helt och hållet”. Frågorna innehöll både påståenden om generella yrkesuppgifter inom vårdrelaterade yrken och specifika yrkesuppgifter för sjukgymnast/fysioterapeut. Studiens insamlade data från enkäterna sammanställdes och analyserades i ett Google kalkylark utifrån antal, andel, median och typvärde. Resultat: 45 besvarade enkäter samlades in. Största andelen av deltagarna besvarade samtliga frågor med svarsalternativ 3 (stämmer till större del) och svarsalternativ 4 (stämmer helt och hållet) vid frågor både om sjukgymnast och fysioterapeut. 51,1% (23 st) av deltagarna visste inte att sjukgymnast och fysioterapeut är två yrkestitlar inom samma yrkesprofession. Konklusion: Studiens resultat visar att universitetsstudenter vid Luleå tekniska universitet har en god kännedom om vad en sjukgymnast respektive en fysioterapeut arbetar med, men vetskapen om att yrkestitlarna innebär samma yrke är begränsad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur åtta företag själva definierar och argumenterar för sina val i samband med namnbyten, och på så sätt söka förstå företagens namnbyten som strategisk kommunikation. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som integrerar den institutionella teorin och corporate branding och baseras på semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från de studerade företagen. Studiens resultat visar att en mer institutionell hållning, där fokus ligger på beskrivande namn som följer normen i branschen, väljs utav de mindre företagen. En strategisk hållning, där fokus ligger på associativa namn som särskiljer företaget, väljs istället av de större företagen. Vidare tenderar institutionella namnbyten att orsakas av uteslutande interna faktorer och ha ägare och kunder som primär målgrupp, medan strategiska namnbyten tycks orsakas av externa faktorer och ha både ägare, kunder och medarbetare som primär målgrupp. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring upptäckta brister i det teoretiska ramverket och förslag på förbättringar ges.

<p>Validerat; 20140605 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>Företagsnamn har visat sig spela en allt viktigare roll på den växande marknaden. Allt fler företag väljer att anta ett annat namn och då detta är så aktuellt har vi ansett det intressant att studera namnbyten och processen kring det. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat representanter för fyra företag, Swedbank, Nordea, Telenor samt E.ON. Vi har antagit ett företagsledningsperspektiv då vi anser att det skulle vara det bästa sättet att finna svar på vår problemformulering: Vilka är de huvudsakliga drivkrafterna till att företag byter namn och hur ser denna process ut? Syftet med studien är således att skapa förståelse för varför företag byter namn samt beskriva hur beslutsprocessen ser ut. Vidare är vårt delsyfte att analysera de implementeringsstrategier som används vid införandet av beslutet. Vi har använt oss utav Eneroths begreppsligt-induktiva modell vilket innebär att vi utgått från det faktum att allt fler företag byter namn, den tar med andra ord sin start i verkligheten. Vi anser oss också ha en hermeneutisk kunskapssyn, eftersom vårt syfte är att skapa en djupare förståelse för den problematik som vi presenterat. För att uppnå syftet med studien har vi använt oss av ett flertal teorier och några av dessa kommer vi här att presentera. SWOT- analysen har använts för att finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot som namnbytet innebär. CITE- modellen har använts för att finna förståelse för hur element så som kultur, innebörd, gripbarhet och känslor som företagsnamnet innehåller hanteras. Vidare har vi tittat på olika osäkerheter som ett beslut innebär, om erfarenheten från tidigare beslut beaktas. Vi har läst in oss på implementeringsstrategier för att jämföra med de studerade företagen, och den öppna beslutsprocessen beskriver medarbetarnas involvering i beslutet. Utifrån den genomförda studien har vi kommit fram till att drivkraften till att företag byter namn är att företaget vill ändra sin position. Denna drivkraft kan i sin tur resultera i att företaget genomför en fusion med andra företag, att de låter sig bli uppköpta eller att de driver ett större projekt där namnbytet enbart är ett steg i processen. Slutsatsen rörande beslutsprocessen är att den varierar beroende på resurser och den bakomliggande drivkraften. Vi konstaterar att erfarenheter från tidigare fattade beslut är något som företagen värdesätter. Det har lagts ner stora resurser, arbetsinsatsen har varit omfattande, pengar som spenderats har varierat och tiden har i stor utsträckning varit begränsad. Vidare har vi konstaterat att kulturen inte är en faktor som företag anser måste bevaras, innebörden med namnet har framgått antingen med att namnet redan var etablerat eller att den symboliserade förändringen. Företagen har i beslutsprocessen arbetat med namnets gripbarhet genom deras logotyp. Företagsnamn frambringar känslor, vilket företagen har anpassat sin implementeringsstrategi efter. Medarbetare och kunder har involverats i beslutsprocessen och externhjälp har använts. Implementeringsstrategin som används är ”Phase in/Phase out” samt ”Sudden eradiction strategy”, vilket vi konstaterat beror på faktorer som drivkraften till namnbytet eller vilka känslor företaget anser finns förknippade till namnet som de skall byta ut.</p>

Företagsnamn har visat sig spela en allt viktigare roll på den växande marknaden. Allt fler företag väljer att anta ett annat namn och då detta är så aktuellt har vi ansett det intressant att studera namnbyten och processen kring det. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat representanter för fyra företag, Swedbank, Nordea, Telenor samt E.ON. Vi har antagit ett företagsledningsperspektiv då vi anser att det skulle vara det bästa sättet att finna svar på vår problemformulering: Vilka är de huvudsakliga drivkrafterna till att företag byter namn och hur ser denna process ut? Syftet med studien är således att skapa förståelse för varför företag byter namn samt beskriva hur beslutsprocessen ser ut. Vidare är vårt delsyfte att analysera de implementeringsstrategier som används vid införandet av beslutet. Vi har använt oss utav Eneroths begreppsligt-induktiva modell vilket innebär att vi utgått från det faktum att allt fler företag byter namn, den tar med andra ord sin start i verkligheten. Vi anser oss också ha en hermeneutisk kunskapssyn, eftersom vårt syfte är att skapa en djupare förståelse för den problematik som vi presenterat. För att uppnå syftet med studien har vi använt oss av ett flertal teorier och några av dessa kommer vi här att presentera. SWOT- analysen har använts för att finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot som namnbytet innebär. CITE- modellen har använts för att finna förståelse för hur element så som kultur, innebörd, gripbarhet och känslor som företagsnamnet innehåller hanteras. Vidare har vi tittat på olika osäkerheter som ett beslut innebär, om erfarenheten från tidigare beslut beaktas. Vi har läst in oss på implementeringsstrategier för att jämföra med de studerade företagen, och den öppna beslutsprocessen beskriver medarbetarnas involvering i beslutet. Utifrån den genomförda studien har vi kommit fram till att drivkraften till att företag byter namn är att företaget vill ändra sin position. Denna drivkraft kan i sin tur resultera i att företaget genomför en fusion med andra företag, att de låter sig bli uppköpta eller att de driver ett större projekt där namnbytet enbart är ett steg i processen. Slutsatsen rörande beslutsprocessen är att den varierar beroende på resurser och den bakomliggande drivkraften. Vi konstaterar att erfarenheter från tidigare fattade beslut är något som företagen värdesätter. Det har lagts ner stora resurser, arbetsinsatsen har varit omfattande, pengar som spenderats har varierat och tiden har i stor utsträckning varit begränsad. Vidare har vi konstaterat att kulturen inte är en faktor som företag anser måste bevaras, innebörden med namnet har framgått antingen med att namnet redan var etablerat eller att den symboliserade förändringen. Företagen har i beslutsprocessen arbetat med namnets gripbarhet genom deras logotyp. Företagsnamn frambringar känslor, vilket företagen har anpassat sin implementeringsstrategi efter. Medarbetare och kunder har involverats i beslutsprocessen och externhjälp har använts. Implementeringsstrategin som används är ”Phase in/Phase out” samt ”Sudden eradiction strategy”, vilket vi konstaterat beror på faktorer som drivkraften till namnbytet eller vilka känslor företaget anser finns förknippade till namnet som de skall byta ut.

Syftet med vår studie är att undersöka manliga elevers och studie – och yrkesvägledares uppfattning om anledningar till och orsaker kring det låga antalet manliga sökande till Barn – och fritidsprogrammet. Inför vår studie funderade vi på olika metoder men valde att göra intervjuer med sju pojkar som går på Barn- och fritidsprogrammet och med fyra studie- och yrkesvägledare på olika högstadieskolor.Vi gjorde även en litteraturstudie för att se vad som tidigare skrivits i ämnet. Genom sammanställande av intervjuerna och vår litteraturstudie har vi försökt beskriva vilka anledningar och orsaker det finns till att antalet manliga sökande till Barn- och fritidsprogrammet är så få.Sammanfattningsvis tyder resultaten på att pojkarna upplever den information de får angående sitt gymnasieval som bristfällig. Vår reflektion kring detta slutar vid frågan; kan ungdomarna ta till sig den information de får? Vidare kan vi konstatera att våra intervjupersoner tycker att ett namnbyte och en tydligare struktur på programmet är att föredra.

This work examines the discussion that precedes the name change for maids in Sweden. In1917 the labor union club for maids called Stockholms tjänarinneförening changes its name toHembiträdesföreningen i Stockholm. Over time, hembiträde slowly replaces tjänarinna as thecommon name for maids. Through a conceptual history approach the study wishes to shinelight upon the ideas about titels found in printed sources preceding the name change. Thesource material consists of newspapers, articles in periodicals as well as printed books on thesubject. In addition to the conceptual history approach, social categories are used as a way ofmaking titles, found in the source material, comprehensible from a historical perspective.Also, Ferdinand Tönnies two concepts Gemeinschaft and Gesellschaft is used to analyzedifferent view on historical change, in relation to the maid occuptation, found in the sourcematerial. An overarching question in the work is: what kind of value can be achieved througha name change of this kind?

The essay, based on interviews with eight people, deals with name changes from a foreign-sounding name to Swedish-sounding name. The aim is to investigate the reasons behind the name change and whether experiences of ethnic discrimination were among these reasons. Furthermore, I explore the consequences of the name change, and whether the name change was an effective strategy to avoid ethnic discrimination. The study employs qualitative method; I carry out eight interviews with four women and four men, and analyze the empirical material by means of post-colonial theory in which categorizing, otherness and passing are significant terms. The results show that the name change takes place primarily to reduce a sense of otherness, and the discursively locked positions a foreign-sounding name creates. The name change helps the individual to avoid being questioned as much as before, making the individual more likely to pass. The name change facilitates social interaction with others and leads to a greater sense of inclusion, creating more favorable conditions of work and career development. The subject can thus pass from a position of stranger to a more familiar or ambiguous body.

Alla barn och unga i Sverige har rätt till utbildning och för personer med intellektuell funktionsnedsättning finns möjligheten att följa grundsär- och gymnasiesärskolans läroplan istället för grund- och gymnasieskolans (SFS 2010:800). Denna studie utgår från ett elevperspektiv. Syftet är att undersöka och skapa en forskningsförankrad förståelse för hur elever från nationella gymnasiesärskoleprogram upplevt bytet av skolform från grundskola till grundsärskola eller från grundskola till gymnasiesärskola och deras erfarenheter av resan genom utbildningssystemet. En digital anonym enkät (Creswell &amp; Creswell, 2018) har tillämpats för att samla in elevernas upplevelser och erfarenheter. Svenska forskare har ställt sig kritiska till skilda skolformer och det fria skolvalet (Nilholm, 2019 och Hjörne &amp; Säljö, 2013) då de anser att uppdelning är exkluderande och inte främjar inkludering (Svenska Unescorådet, 2006). Olika åsikter kring skilda skolformer bekräftas i tidigare forskning och den visar sig även i enkätsvaren från eleverna som anser att gymnasiesärskolan erbjuder en bättre anpassad undervisning med tillgänglig lärmiljö och även en gemenskap där de har fler möjligheter att etablera vänskapsrelationer. Trots att eleverna hittat ett sammanhang i gymnasiesärskolan framhålls önskan och behovet av att slippa stigmatiseras eller uppfattas som annorlunda av människor i deras omgivning som inte känner till skillnaden mellan gymnasiesärskolan och ”vanliga” gymnasieskolan. Examensarbetet bidrar med kunskap om betydelsen av lärarnas bemötande, hänsynstagande och förståelse för elevernas vardag samt förändringar i densamma.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen. Föreställningar och fördomar riskerar att leda till etnisk diskriminering. Tecken på detta kan tydligt ses hos infor-manterna som upplevde sig som utestängda och förhindrade på arbetsmarknaden. De löste ett stort samhällsproblem ut på en individnivå, genom att byta sitt utländska namn för ett svensk-liknande, allt för att öka sina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. / The purpose of this study is to explore and illuminate the experiences of ethnic discrimination among second generation immigrants with an academic background, which through its name from a foreign to a more Swedish-like feel to enhance their employment opportunities. Ques-tions I have chosen to achieve the object is: How has the thought process around ethnic dis-crimination in the labor market looked like prompted a change of name by a foreign to a more Swedish etc? What are the perceptions of ethnic discrimination in the labor market, they have renamed? Has the name change from a foreign to a more Swedish style names honored indi-vidual's expectations of labor? The method I use to illustrate the aims of my study is a quali-tative approach where the empirical material consists of interviews with four second-generation immigrants with an academic background. The study’s theoretical part, I have the scientific literature as a basis to further to discuss of the analysis of the various factors which highlight the issue. My conclusion of this study is that beliefs about the other group, have hampered both the larger group and the small individual. Beliefs and prejudices might lead to ethnic discrimination. Evidence of this can be discerned with informants who saw themselves as outsiders and prevented the labour market. They solved a major social problem on a per-sonal level, by changing its foreign name for a Swedish-like, all to increase their opportunities in the Swedish labor market.