Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2010. / Härtill 4 uppsatser.

Tore Andersson Hjulman: One with Nature: An Inquiry into the Renegotiation of Nature in the Conflicts between Nature Preservation and Sámi Rights during the Interwar Period.[Ett med naturen: En studie av hur naturen omförhandlades i mellankrigstidens konflikter mellan naturskydd och samiska rättigheter.] PhD dissertation in Swedish, Luleå University of Technology, Sweden 2017. In 1909 the Swedish national parks law was adopted with the assumption that theSámi people living in the areas to be preserved were, in principle, one with nature. Therefore the perception of their land as pristine was consolidated and they could be excepted from park regulations. About thirty years later the national park administration stated that the aim to keep the national park nature untouched would fail without a restriction of Sámi rights within the parks. The aim of this thesis is to investigate how the distinction of nature from culture was renegotiated during the conflicts that preceded and followed this new stance. Tracing the impulses that fostered the reactions of the state administration back to their original contexts, complex interactions of differing interests are revealed. These contexts are examined in three case studies. The first case centers on nomad school superintendent Erik Bergström and his warning of the effects on the national parks from reindeer herders activities. The intersection of nature preservation and Sámi politics sheds light on their common outset in the use of the nature-culture dichotomy in approaching the Sámi. This contributes to explain the resistance by which the interest of change was met by those invested in the prevailing state policy towards the Sámi.The second case concerns a conflict of Sámi land use in the Abisko national park by the early 1930s. Several factors that possibly induced state officials to react on Sámi fishing and hunting in the national park are illuminated. These include different understanding of nature preservation, the moral ecology among the Sámi and antagonism between Sámi reindeer herders and inhabitants in the railway towns.The third case involves concerns raised in the process of establishing a new national park in the Muttos/Muddus area. A shift in focus from mountainous to forest landscapes among nature preservationists resulted in the inclusion of new stakeholders and fields of knowledge about land use and its effects. This seems to have spurred problematizing of both the ideal of pristine nature and of Sámi land use. A conflict was triggered by the in-migration of two reindeer herding families.In conclusion, it will be argued that it was a series of quite contextually different conflicts that interacted to undermine the institutionalized demarcation of nature. This simultaneously challenged Sámi rights in the national parks and took place in ideological opposition to the foundation of segregationist Sámi policy. / Nature Preservation and Indigenous Rights

Detta arbetet utgår från en teori som grundar sig i begreppet “hållbar utveckling” som accepterades ioch med Brundtlandrapporten under senare delen av 80-talet. Denna teori kommer fungera som eninfallsvinkel för hur vi förhåller oss till dagens kunskap och forskning i ämnet, vilket vidare påverkarvårt förhållningssätt till uppsatsens ämne. Forskningsöversikten utgår framförallt från Lars Emmelin och Peggy Lermans forskningsrapportStyrning av mark och miljö , där målstyrning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål läggergrunden för den breda förståelsen för målen som system och begrepp. Forskningsöversikten följs uppav en områdesöversikt vilken inleds med Ekosystemansatsen av Naturvårdsverket, där tolvvägledande principer i arbetet mot ett hållbart nyttjande med naturresurser presenteras. Vi följer sedanupp Naturvårdsverkets rapport med att beskriva vad myndigheterna Boverket, Jordbruksverket,Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen verkar för rent deskriptivt i ämnet. Vi följer upp områdesöversikten med ett omfattande avsnitt om styrdokument där vi beskriver hur tillexempel avtal, planer och program har påverkat och format dagens planering från Rio de Janeiro 1992till Agenda 2030. Anledningen till detta är att beskriva hur stora delar av händelseförloppet har gåtttill från dess begynnelse till där vi är idag - vilket resulterar i de globala målen och således Sveriges16 miljökvalitetsmål. Vår analysdel utgår från att jämföra de översiktsplaner som Gävle, Åre och Lund kommun harsammanställt via tre fallstudier där specifika fall med olika förutsättningar ligger till grund föranalysen och slutsatsen. Resultaten presenteras avslutningsvis i en slutsats där vi genom en tabell(Bild 9) visar på för- och nackdelar med kommunernas arbete i förhållande till våra forskningsfrågoroch syftet för uppsatsen.

Sweden has had laws protecting nature for about a hundred years. In this paper the views of nature and the values that serve as a rationale for protective measures are analyzed as results of a social process characterized by the dialectic relationship between institutions and discourse. Critical discourse analysis (CDA) is used to study this relationship and the discursive practices used by institutions, which reproduce or reshape views of nature that define the relationship between society and nature. Institutional design contributes to shaping discourse in the field of nature protection, while being originally shaped by discourse. In Sweden, the national park is an institution that reproduces a view of nature as the wild and untamed opposite of society, and the natural reserves reproduce a view of nature as holder of a multi-faceted set of values intertwined with society. However, the most recently formed national park, the marine national park of the Koster sea includes resource values that threaten the hegemony of arcadian discourse within the institution and indicates social change.

Denna uppsats ämnar till att skapa insikt och kunskap kring turistiska diskurser rörande natur, genom att undersöka vilka bilder och representationer kring natur i de svenska nationalparkerna som framhävs i turistbroschyrer, hur människa-natur-relationer framställs men även vilka implikationer det kan framkalla. Med ett avgränsat fokus på nio nationalparker som uppfyller kriterierna av fjällkaraktär eller inbegriper renskötande samebyar. Genom en visuell diskursanalys som metod har turistbroschyrernas bilder, texter och kartor analyserats med applicering av Foucaults diskursperspektiv där makt, kunskap och sanning är centrala begrepp. Resultatet denna studie påvisar är att de diskursiva formationerna består av tre huvuddrag gällande naturen. Den framställs som något exotisk, externt, sublimt, orörd och förhistorisk, men även som en tillgänglig och romantiserad plats för just turisten ifråga samtidigt som naturen porträtteras som något speciellt för Sverige vilket då också symboliserar dess identitet. Turisten porträtteras även som tillfällig besökare, vars relation till naturen särskiljs från samers, vilka istället framställs som ”naturliga” sevärdheter för turisten. Allt som allt resulterar denna studie i ett igenfyllande av en kunskapslucka gällande olika praktikers framställande av representationer kring svenska nationalparker, samtidigt som den påvisar liknande representationer som tidigare studier resulterat i. / This essay aims to create insight and knowledge about tourist discourses regarding nature, by examining which images and representations about nature in the Swedish national parks that are highlighted in tourist brochures, how human-nature relations are produced, but also what implications it can induce. With a delimited focus on nine national parks that meet the criteria of mountain nature or include reindeer herding Sami villages. Through a visual discourse analysis as a method, the pictures, texts, and maps of the tourist brochures have been analyzed with the application of Foucault's discourse perspective where power, knowledge, and truth are central concepts. The result of this study is that the discursive formations consist of three main features of nature. It is presented as something exotic, externally, sublime, untouched, and prehistoric, but also as an accessible and romanticized place for the tourist, and at the same time as something special for Sweden, which symbolizes its identity. The tourist is portrayed as a temporary visitor, whose relation to nature is distinguished from Sami people, who instead are presented as "natural" attractions for the tourist. All in all, this study results in a refilling of a knowledge gap regarding the presentation of representations by various practitioners about Swedish national parks, while at the same time demonstrating similar representations that previous studies have resulted in.