The purpose of this study is to compare the conditions for teaching and learning Sami at primary level in three different types of schools. The study focuses on teachers' views on multilingualism and characteristics of good mother tongue education as well as factors inside and outside school affecting teaching. The classroom environment is also discussed. Six qualitative interviews with practicing teachers in the three school forms were carried out: Sami school, integrated teaching and mother-tongue education. The results showed that the teachers are in favour of multilingualism and feel a responsibility to help more children develop their ability to speak Sami. Due to differing conditions between types of schools it is problematic to achieve an equivalent education in Sami. The results also describe the factors inside and outside school affecting teachers' activities and the learning environment.

Enligt Skolverket ska lärare använda sig av grupparbeten i både undervisning och som bedömningssituation eftersom elever är olika. Vissa presterar bättre vid individuella övningar och prov medan andra gör det i grupparbete. Det har blivit ännu tydligare att lärare måste kunna hantera gruppbedömning i och med införandet av den nya skolreformen 2011. Detta eftersom ett muntligt gruppdelprov blev obligatoriskt för alla elever i årskurs 1. För att undersöka hur lärare ser på de svårigheter och utmaningar som finns vid ett sådant moment genomfördes intervjuer med två lärare på gymnasiet. Resultatet visar att dessa lärare undviker att använda grupparbeten som bedömningsgrund då bedömningen ska spegla elevernas individuella matematikkunskaper. Men då en bedömning ska ske används en muntlig bedömning och med hjälp av en bedömningsmatris finner respondenterna det möjligt att få till en relativt rättvis bedömning. Resultatet visar även att dessa lärare har stor medvetenhet om att gruppsammansättningen kan påverka elevernas prestation.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar att kursen Matematik 1a påverkas av det obligatoriska nationella provet. Kursen har reviderats under senaste gymnasiereformen, men det nationella provet ser likadant ut som tidigare. En kvalitativ metod med öppen frågeställning används för att fånga lärares uppfattningar och svaren från intervjuerna analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I analysen används forskning från hur lärare reagerat vid tidigare skolreformer samt hur lärare hanterade nationella provet innan Gy11.Resultatet visar att provets inte direkt påverkar enskilda elevernas betyg i någon högre grad i förhållande till lärarens uppfattning innan provtillfället. Indirekt påverkas dock eleven genom att hela kursen inriktas på att ge goda förutsättningar att lyckas i det nationella provet. De yrkesrelaterade momenten som syftar till att göra kursen mer begriplig och konkret ges enligt lärarna mindre utrymme än vad som anges i Gy11 eftersom dessa inte bedöms i nationella provet.

<p>Detta examensarbete är en kvantitativ studie av elever på gymnasiet, årskurs 1, med målet att ge blivande matematiklärare en bättre insikt i elevers svårigheter med ämnet. Detta är gjort med hjälp av ett läs- och skrivtest och ett nationellt prov i matematik, kurs A. Både denna studie och tidigare studier visar att det finns ett samband mellan elevers läs- och</p><p>skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Men till skillnad från tidigare studier så är</p><p>matematiken i detta arbete indelad i kunskapsområden, vilka är aritmetik, algebra, geometri och statistik.</p><p>Utifrån dessa kunskapsområden pekar arbetets resultat på att eleverna har svårast för algebra och geometri, medan de har lättast för statistik. Ett resultat som även tidigare forskning pekar mot. Men detta arbete är den först forskningen som gjorts med inriktning mot just matematikens kunskapsområden.</p><p>Arbetet visar att elever med läs- och skrivsvårigheter har betydligt svårare för områdena aritmetik och geometri än de utan. Detta är en följd av att elever med denna svårighet inte har samma grunder inom matematikens grundområde, aritmetik.</p>

Detta examensarbete är en kvantitativ studie av elever på gymnasiet, årskurs 1, med målet att ge blivande matematiklärare en bättre insikt i elevers svårigheter med ämnet. Detta är gjort med hjälp av ett läs- och skrivtest och ett nationellt prov i matematik, kurs A. Både denna studie och tidigare studier visar att det finns ett samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Men till skillnad från tidigare studier så är matematiken i detta arbete indelad i kunskapsområden, vilka är aritmetik, algebra, geometri och statistik. Utifrån dessa kunskapsområden pekar arbetets resultat på att eleverna har svårast för algebra och geometri, medan de har lättast för statistik. Ett resultat som även tidigare forskning pekar mot. Men detta arbete är den först forskningen som gjorts med inriktning mot just matematikens kunskapsområden. Arbetet visar att elever med läs- och skrivsvårigheter har betydligt svårare för områdena aritmetik och geometri än de utan. Detta är en följd av att elever med denna svårighet inte har samma grunder inom matematikens grundområde, aritmetik.

No description available.

Det övergripande syftet med studien är att pröva om teoribildningen "soptunnemodellen" kan skapa en förståelse för att nationellt ägarskap presenteras som en lösning på den svenska biståndsinsatsen till Afghanistan, trots att regeringens beskrivning av Afghanistan och biståndsmedlens fördelning kan uppfattas som motsägelsefullt. Med grund i soptunnemodellen där lösningar söker efter problem beskrivs det diskursiva brottet i svensk biståndspolitik runt 2003 där regeringen i en propositionen beskrev hur den svenska biståndspolitiken skulle läggas om till att utgå från principen om nationellt ägarskap, där mottagarländerna skulle gå från att vara objekt till att vara subjekt. Denna princip, eller lösning som soptunnemodellen skulle beskriva den som, har sedan präglat de svenska biståndsinsatserna och beskrivs även i utvecklingsstrategin från 2007. Nationellt ägarskap kan därför ses som en etablerad, och färdig lösning när det kommer till att genomföra biståndsinsatser. Den ska visserligen då skifta mellan olika nationer, då nationellt ägarskap ska vara behovsstyrt, men själva grundantagandet om att en viss stabilitet ska finnas etablerad för att möjliggöra nationellt ägarskap tycks ha förbisetts. Med anledning av att dessa typer av insatser, eller i alla fall den insats som Afghanistan har varit, egentligen har haft alla typer av insatser: humanitära, utvecklingssamarbete och militära är kontexten annorlunda. I Afghanistan pågår alltså flera olika typer av insatser som pågår samtidigt. Slutsatsen i denna studie är att lösningen om nationellt ägarskap blir själva problemet för biståndsinsatsen i Afghanistan, och därför kan lösningen behöva problematiseras ytterligare för att skapa en förståelse för hur insatsen i Afghanistan ska kunna genomföras i praktiken. Det blir även viktigt för framtida insatser, för att undvika att Sveriges biståndspolitik kan komma att bli kontraproduktiv, vilket soptunnemodellen tillsammans med det institutionella perspektivet hjälper till att synliggöra.

Syftet med denna elevcentrerade studie är att undersöka några aspekter av läsförståelsedelprovet i Kursprov 1 ur ett andraspråksperspektiv. Den första undersökningen utgår från elevtexter som besvarar en öppen nyckelfråga efter ett autentiskt delprov. Resultatet visar en variation av erfarenheter. Två problematiska aspekter som flera elever framför är provtiden och svåra ord. För att vidare undersöka dessa aspekter får samma elever utföra ett motsvarande delprov som är fritt från sekretess men då utan tidspress där eleverna även skriver upp de ord som de väljer att slå upp i ordbok. Frågeställningarna är: Hur ser relationen ut mellan tidsåtgång, antal ord och delprovsbetyg i ett fiktivt prov? Vilka skillnader kan iakttas för eleverna vid en jämförelse av fiktivt delprovsbetyg utan tidspress och autentiskt delprovsbetyg med tidspress? Resultatet visar en variation men indikerar att de elever som behöver slå upp betydligt fler ord använder möjligheten till utökad provtid och får då möjlighet att visa mer av sin läsförmåga. De problematiska aspekter som studien visar stöds av tidigare studier som framhåller att andraspråkselever ofta läser långsammare och att ordförrådet har stor betydelse inför läsförståelsen. En slutsats är att andraspråksläsare behöver utökad provtid som en stödstruktur inom läsförståelsedelprovet i KP 1.

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett motivationsperspektiv undersöka pojkars inställning till skola, vidare utbildning samt idrott och hälsa. Studien  undersökte detta hos en grupp pojkar som studerade på ett nationellt idrottsutbildningprogram samt pojkar på ett naturvetenskapligt program. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgjorde svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Elevernas svar analyserades utifrån Weinberg och Goulds (2010) motivationsteori om inre och yttre motivation samt Deci och Ryans (2008) self-determination theory. Resultatet visade att pojkarna från båda grupperna överlag hade en god inställning till skolan och ansåg att idrott och hälsa var ett viktigt ämne. I studien framkom det att inställningen till idrott och hälsa delvis berodde på ämnesinnehållet och huruvida de ansåg sig ha användning av det i framtiden. Resultatet visade skilda tankar kring ambitionen att läsa vidare. För pojkarna på naturvetenskapliga programmet ansågs vidare utbildning vara en självklarhet medan pojkarna på NIU istället värderade sin elitidrottssatsning högre.

This thesis examines the use of posture verbs among students in upper secondary education. Posture verbs are difficult to differentiate between and have a wide semantic range. The aim of this study is to examine how often students studying Swedish as a second language (SSL) in upper secondary education use posture verbs in the production of texts in comparison to students studying Swedish. The research material for this study is comprised of two parts. The first part consists of 68 student texts, taken from the Swedish National Test 2015 in the courses of Swedish 1 and SSL 1. The second part consists of a questionnaire which requires an active choice of a posture verb by the participant. The study reveals that native speakers of Swedish use posture verbs twice as often as SSL-learners when writing. The study also reveals a small difference between the student groups concerning their use of posture verbs as opposed to copula sentences. This signifies an uncertainty surrounding the context in which these verbs are used.