Syftet med vår studie är att undersöka kvinnliga nattarbetares upplevelse av balansen mellan arbetsliv och privatliv samt hur de hanterar och påverkas av work-life balance i praktiken. Syftet med studien besvaras med hjälp av frågeställningarna: Upplever kvinnliga nattarbetare balans mellan arbete och övrigt liv, och om så är fallet, på vilket sätt? Upplever kvinnliga nattarbetare konflikter mellan deras roller i arbete och övrigt liv, och i så fall, på vilka sätt? För att öka förståelsen för det område vi valt att undersöka, redogörs för begreppsdefinitioner samt tidigare forskning. Den teoretisk referensram som använts som utgångspunkt för studien utgår från work-life balance, tillgänglighet, work-life conflict, åtgärder som främjar work-life balance samt flexibilitet. Vi valde att göra en kvalitativ studie där insamling av material har skett genom åtta intervjuer. Samtliga respondenter som deltagit i studien är kvinnor som arbetar permanent natt på olika arbetsplatser hos samma arbetsgivare. Genom vårt insamlade material så har vi med stöd av teori kunnat se olika faktorer som påverkar de kvinnliga nattarbetarnas upplevelse av work-life balance: det finns för- och nackdelar med att arbeta natt, balans upplevs olika beroende på arbetsperiod kontra ledig vecka, konflikter som uppstår mellan arbete och privatliv, en oförstående omgivning, det finns individuella strategier för att nå balans, upplevelsen av tillgänglighet från arbetsgivaren, förväntan om tillgänglighet från privata relationer, det finns möjlighet till viss flexibilitet, arbetstiderna påverkar socialt deltagande och relationer.

The aim of this study is to examine women’s night work and conceptions surrounding it, with a special focus on nursing assistants. This is done in part trough a genealocial method and in part discourse analysis of historical as well as contemporary documents. The study is based on a Foucauldian approach in which mainly discourse, power/knowledge, discipline, and problematization are used. The analysis shows that there are a number of different discourses present in both the historical and the contemporary documents, mainly risk discourse and health discourse. The analysis also shows that women in general through these discourses are considered more at risk of certain illnesses and that they appear as vulnerable subjects. At the same time the analysis indicates that night working nursing assistants are marginalized and somewhat unseen in both their work place and in general as far as research is concerned.

Bakgrund: Människor följer vanligen en 24-timmars dygnsrytm där ljus och mörker underlättar vakenhet under dagen respektive sömn under natten. Klockan tre- till fyratiden på morgonen så har dygnsrytmen nått sin bottennivå oberoende av sömnbehov. Därför innebär nattarbete en predisposition för sömnstörning på grund av kroppens fysiologi som styr dygnsrytmenSyfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa förekomsten av sömnstörningar bland natt- och skiftarbetande sjuksköterskor.Metod: En litteraturstudie utfördes och femton kvantitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed, hämtades, valdes ut, granskades, analyserades och sammanställdes. Samtliga granskade artiklar baserade sitt resultat på självskattningsformulär ifyllda av kliniskt verksamma sjuksköterskor.Resultat: Resultatet indikerar ett starkt samband mellan sömnstörningar och nattarbete bland sjuksköterskor. Sjuksköterskor som arbetat kontinuerligt nattarbete och skiftarbete med inkluderade nattpass led av antingen, sömnbrist, nedsatt sömnkvalitet, insomningsbesvär och kronisk trötthet.Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med konsekvent nattarbete eller skiftarbete med inkluderade nattpass, drabbas antigen av sömnbrist eller nedsatt sömnkvalitet. Detta indikerar att arbete under natten kan leda till någon typ av sömnstörning. / Background: Humans normally follow a 24-hour circadian rhythm where light and darkness facilitates wakefulness during the day respectively sleep during the night. The circadian rhythm reaches its bottom level between three and four in the morning regardless of the necessity of sleep. Because of this, night work means a predisposition to sleep disorders due to the body’s physiology that controls the circadian rhythm.Aim: The aim of this literature review was to illustrate the presence of sleep disorders among night and shift working nurses.Method: A literature study was conducted and fifteen quantitative scientific articles from the databases CINAHL and PubMed were retrieved, selected, reviewed analyzed aend complied. All the reviewed articles based their results using self-assssment forms completed by clinically active nurses. Results: The findings indicated a strong relationship between sleep disorders and night work among nurses. Nurses with continuous night work, or shiftwork with including night shifts, suffered of either; sleep deprivation, decreased sleep quality, insomnia or chronic fatigue. Conclusion: Nurses that work consequently during the night or work shifts with included night shifts, are affected by either sleep deprivation or decreased sleep quality. This indicates that work during the night can lead to some type of sleep disorder.

Care work is not a new subject for feminist research. However, it is still important to study because of the persistent social devaluation of care workers. Financial cutbacks, the intensification of work and the general insecurity of the labour market have meant additional challenges for women, who make up the overwhelming majority of those who perform this type of work. Nowadays, women continue to be over-represented in caring and “emotional” work. In this thesis, I focus on home care work as a particular form of care work and aim to analyse care workers’ emotional management and perceptions of their current work situation. The thesis is based on a qualitative study through interviews with night-time home care workers. Building on the theory of “emotional labour” as presented by Arlie Russel Hochschild (1983) in The Managed Heart, this paper argues that working at night poses additional emotional challenges to an already affected workforce. In a time of prominent challenges in Swedish healthcare, care workers must adapt to new ways of dealing with emotions.