Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka specifika konsekvenser företagisering har haft på vården samt få en nyanserad bild av företagisering. För att undersöka detta valde vi Akademiska sjukhuset i Uppsala som studieobjekt. Kvalitativ metod användes för att samla in empirisk data. Ostrukturerade intervjuer med personal från olika delar av en sjukhus organisation har utförts. Empirin som vi har fått fram har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen vilket bestod bland annat av olika former av företagisering samt kritik mot New Public Management. Antaganden om idéer från den privata sektorn kan implementeras på organisationer som sjukhus vars syfte inte är att gå med vinst skapar en viss obalans i strukturen på verksamheten.

This case study has its starting point in an unpublished study where the results showed that there is a conflict between the leadership and the employees in a private company. The conflict is identified as a result of the company leadership is steering for cost savings and efficiency The aim of this study is through analysis of  the open questions in a quantitative survey describe how the staffs  attitudes and culture is affecting the leadership of the organization. The ideological aspect is very clear and through the aspect of the structural differences between the public and private sector makes it possible to identify the staff’s social rules, ideology and group norms.  These are shown to be in conflict with the economical perspective of the private sector. The Culture within the public sector is old and ingrained in the staff’s identity also in the private sector which is causing the organizational change from public to private sector to conflict with the staff’s vocational pride

In this paper. I analyze how political, economic, and administrative issues were major factors in the BC Liberal government's creation of a complex hybrid operating structure for BC Ferries. The model evolved as the result of a number of circumstances, including the former NDP government's "fast ferry" debacle and the Liberal government's decision to conduct a Core Services Review of all government services, including those provided by Crown corporations. BC Ferries' new structure has similarities to other administrative models that have been introduced as a result of New Public Management initiatives and other factors in a number of Westminster jurisdictions. The resulting operating entities are having significant impacts on the nature and scope of public accountabilities and on reporting structures.

Med denna uppsats har vi kartlagt de administrativa reformerna som styr Sveriges sjukvård idag. Dessa reformer bygger på idéer hämtade från New Public Management och Total Quality Management. Vidare har dessa institutionaliserats i enlighet med den nyinstitutionella teorin som beskriver hur dessa reformer har kommit till samt hur och varför de har uppnått legitimitet inom sjukvården. I praktiken har kvalitetsstyrningen tagit sig i uttryck i form av kvalitetsregister som utgör ett styrinstrument. Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån att detta styrningssätt har en rad konsekvenser på läkarprofessionen. Med hjälp av vår insamlade primär- och sekundärdata har vi kartlagt och analyserat effekterna av den nya styrmekanismen i avseende på kvaliteten inom vården. Utgångspunkten i arbetet ligger i att kvalitet är ett oklart koncept som dessutom är svår att mäta. Den medicinska praktiken brottas med denna problematik på vardagsbasis och riskerar att bli omdefinierad på grund av resultatfokusering. Detta utgör en irreversibel förändring som kräver mer uppmärksamhet och åtgärder för att värna om den omätbara kvaliteten inom sjukvården.

New Zealand's public sector reforms have been hailed as a model of theoretical consistency and coherence. The associated financial management reforms, known internationally as new public financial management (NPFM), were world-leading although they are no longer unique. The underlying nature and intent of public sector reforms have been the subject of considerable debate internationally. Early public sector reforms openly sought privatisation, often on ideological grounds. However, in the face of gathering public opposition, public discussion of privatisation softened. NPM and NPFM have been promoted instead mainly on more pragmatic grounds such as improving public sector performance. In New Zealand, the Public Finance Act 1989 is the key legislation underpinning the financial management reforms. The Act delegates regulatory powers to the Treasury and, over time, a considerable body of secondary regulation, including accounting rules, has been developed. However, this secondary regulation, and its contribution to the success or otherwise of the public sector reforms, has not been examined in detail to date. In 1999, New Zealand s Controller and Auditor-General suggested that the financial management system erodes government departments resources and that somehow this resource erosion escapes parliamentary scrutiny. The Treasury, on the other hand, defended the foundations of the financial management system as solid, arguing that retention of the existing framework would allow further and faster progress towards improved performance and value-for-money than would be achieved by a new set of reforms. This debate prompts questions whether and, if so, how and why a financial management system, ostensibly implemented to improve the performance and accountability of the public sector, could be linked to such effects, and whether parliamentary scrutiny is indeed avoided. This thesis examines the secondary regulation and explains the development of the financial management system with the intention of answering those questions. The analysis undertaken in this thesis suggests that New Zealand's public sector financial management system fabricates the conditions under which privatisation initiatives might be accepted for pragmatic reasons. The erosion of departments financial resources is an essential mechanism in that fabrication process. As this system has developed, the time available for parliamentary scrutiny has reduced and the Controller and Auditor-General s controller function has been eroded, while the control and discretion exercised within the Treasury has increased. Arguably, these developments have helped to conceal the system s privatising intent. The thesis identifies features of the financial management system used to rationalise the financial resource-eroding processes. It also notes that if New Zealand's financial management system is no longer unique, then other NPFM systems may contain a similar combination of features.

The purpose of this thesis is to find out how library staff perceives the impact of the introduction of lean on the operations focusing on users. In order to respond to demands from the library law and guiding documents, the Stockholm Public Library implemented an organizational change and introduced the lean management approach. The empirical data about the organization, lean, New Public Management, interviews, policy documents and the final report from the lean project were collected in the process of research. For a description and analysis of the empirical material the following theoretical basis was used: theory of change and a combined model of an organization's development created by Jacobsen and Thorsvik based on social psychologist Kurt Lewin's organizational change theory and political scientist Lars Erik Lyngdal's theory of development. Analysis of the results shows that the introduction of lean according to library staff perceptions influenced the operation's focus on users in different ways, both during the transition and afterwards. As for the utility and the results of the lean concepts and tools they generated in the operation, it was found that the informants were satisfied with the effects, and perceived that the tools generated a positive impact on the users' part. Study results and analysis show that lean can be used advantageously in public libraries but there are fundamental factors to consider when lean is to be implemented. Lean is seen not as the only management method that can be applied in public libraries but these should be chosen according to what works best in the organization.

No description available.

Research question How does the customers´ perceived service quality change when an industry becomes privatized? Purpose The purpose of our study is to examine how the customers´ perceived service quality change after a privatization of an industry. We have investigated if the pharmaceutical industry´s state-owned and privately-owned enterprises deliver different levels of perceived service quality. Methodology This study is of a quantitative approach where empirical data is collected through a questionnaire which is handed out to 120 respondents. Findings There are no statistically proven difference in perceived service quality between state-owned and privately-owned enterprises. Conclusion                         State-owned and privately-owned enterprises are similar in sense of delivering customer service quality in a deregulated and competitive marketplace. Implications Our study contributes to the understanding of privatization. Privatization is a well-debated measure, and citizens of almost any society shares different opinions about its effect on our well-being, and the result from this study gives an understanding how privatization actually affects the society in sense of the service quality provided.

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik. I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa är maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management. Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan. Denna uppsats avser att visa i vilken mån de tre centrala dragen i den svenska ledarskapsmodellen har förändrats och på vilket sätt. Resultatet vi fann är att den låga maktdistansen har blivit hög och i samband med detta har även delaktighet och konsensus påverkats negativt. Slutsatsen som dragits är att vi rör oss bort från den svenska ledarskapsmodellen.

Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förståelse om vad kvalitet är och hur den kan mätas särskilt utifrån brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet på kommunal nivå och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsåg även att få en förståelse för hur kvalitetsupplevelser kan fångas i fastställda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar. Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag används huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rådata som samlats genom i systematiska enkätuppföljningar på individnivå utifrån lokala kvalitetsindikatorerna TITORB. Det gjordes en diskursanalys av valda policydokument och kvalitativ innehållsanalys av öppna svarskommentarer i enkäten. För att svara på studiens frågeställningar om kvalitetskonstruktioner i policys används ett modifieras teoretiskt analysverktyg inspirerat av Carol Bacchi (1999) med teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen för att synliggöra antaganden i policydiskurser. Det centrala resultatet av denna studie visar på att fastställda kvalitetsindikatorer som ska implementeras i den standardiserade kvalitetsuppföljningen omformuleras ur en nationell värdegrund som inte tar hänsyn till att det finns variationer av upplevd kvalitet, som skapas och omskapas i samspelet mellan människor. I detta arbete påvisas betydelsen av att inkludera variationer för kvalitetsförbättringar men också att dessa försummas i den rådande kvalitetsmätningen eftersom dessa utmanas av att en universell kvalitetsdefinition inte finns. Minst lika viktigt i resultatet är att makthavande politiker konstruerar ett problem i policys som genererar diskursiva effekter, och strävar efter att förbättra aktörers beteenden och sociala handlanden efter givna ”normer”. Genom språket skapar politiker kvalitetsmål och kan ses som en marknadsstrategi för att sätta krav på verksamheter att nå upp till ett omöjligt mål. Baserat på studiens resultat är slutsatsen att metoden i dagsläget är ohållbar vid framtida jämförelser av upplevd kvalitet och därför efterfrågas mer forskning inom området.