Under Vietnamkrigets förlopp så ändrades sättet som samhället betraktade journalister samt hur deras egen praxis var. Daniel C Hallin beskriver det som att de gick från att ses som en del av myndigheterna till att vara ”vakthundar”. De gick från att vara soldater vid skrivmaskinen till att övervaka det politiska styret. En högre journalistisk standard blev följden. En tidigare studie av New York Times rapportering av förloppet av kriget visar förändringar i användandet av källor och hur vinklingen gick från positiv till kriget till att vara emot det. Denna studie undersöker New York Times rapportering av Irakkriget och fokuserar på om tidningens journalister agerade som vakthundar eller som skrivmaskinssoldater. Genom en kvantitativ innehållsanalys med fokus på fyra datum under 2003 och samma datum 2005 kan studien se hur tidningen använde källor och om den stod bakom bevisen som President Bush presenterade emot Saddam Hussein.  Ur en teoretisk synvinkel tillämpas Pierre Bourdieus fältteori som beskriver media fältet och det politiska fältet som i en tävling mot varandra. En tävling som styrs av normer som reglerar hur interaktionen mellan fälten går till. Förändringen som tillkom under Vietnamkriget ändrade dessa normer. Tidningar som New York Times blev mer självständiga gentemot politiken och normen blev att övervaka myndigheten istället för att föra fram dess budskap. Denna studie går igenom ett antal faktorer som påverkade hur NY Times rapporterade om Irakkriget. En av dessa faktorer är ett kapitalistiskt system som gör att media känner sig tvungna att producera nyheter även om de är osäkra på källorna. Samt det politiska klimatet som existerade i USA där nationell säkerhet prioriterades. President George W Bush använde dessa faktorer på ett smart vis och skapade en situation där media återigen kopplades samman med styret under Irakkriget.  Tidigare forskning gjord av Rod Brookes och Justin Lewis samt av FAIR visar att delar av brittisk media och amerikansk tv-media var för kriget i majoriteten av deras sändningar. Denna innehållsanalys visar att även NY Times rapportering var positiva till Bushs bevis och anklagelser mot Saddam Hussein. Under 2003 så var tidningen beroende av militären och det politiska styret som källor till dess rapportering. De var inledningsvis positiva till kriget och förde fram George W Bushs budskap om att kriget var nödvändigt. Ett flertal variabler visar dock att tendensen var att rapporteringen blev mer skeptisk till Bushs anklagelser mot Saddam Hussein. Under 2005 så ifrågasattes motiven och tidningens skildring vinklade kriget negativt.   Uppsatsens diskussion kopplar denna tendens till att fler krigskritiska källor kommer fram på grund av att Bush förlorade kontrollen av informationsflödet. En jämförelse görs med Vietnam-studien vilket visar att rapporteringen av Irakkriget hade ett större beroende av militära källor (32,3% under 2003 och 10 % totalt under Vietnamkriget). Samt ifrågasatte sina källor mindre. En slutsats görs att den högre graden av journalistik som kom till under Vietnamkrigets tid inte var representerad under inledningen av Irakkriget. / Around the time of the Vietnam war the way journalists were looked upon by society changed aswell as their own praxis. Daniel C Hallin describes it as they went from appearing as an extended part of the government to being watchdogs. They went from being typrewritersoldiers to monitoring the government and a higher standard of journalism came with it. A previous study of mine of the New York Times report of the Vietnam war showed that the way sources were used changed during the course of the war. And the report went from being positive to opposing the war. This study examines New York Times report of the Iraq war and focuses on the role of the newspaper. Were their journalists watchdogs or typewritersoldiers. By making a quantative content analysis focusing on four dates in 2003 and the same dates 2005. The study sees how the newspaper used it 's sources and if it stood behind President Bushs motives for the war.   The study applies Pierre Bourdies field theory which describes media and politics as fields that are in a contest with eachother. Their interactions are controlled by norms. This study looks at the changes that occured during the Vietnam war as the norms changning. Media grew more independent from politics and monitoring the government became the norm instead of broadcasting it 's messages. This study describes a capitalistic system that pressures the media to produce news even if they're unsure of it's sources. Aswell as a political climat in the USA that prioritised national security. President George W Bush used these factors in a smart way and created a situation where the media once again became less independent from the political field during the first stages of the war. Previous studies done by Rod Brookes and Justin Lewis and F.A.I. R have shown that parts of the brittish and american tv-media were pro-war in a majority of their broadcasts. This content analysis had a similar result. During 2003 a majority of the newspapers sources came from the american military and the political field. It concludes that the NY Times was positive to Bushs motives for the war. But grew sceptical and questioned them in 2005. The discussion in the study connects this to more anti-war sources coming forward as a consequence of Bush losing the flow of information. A comparison with the Vietnam war shows that the journalists covering the Iraq war used military sources significantly more (32,3% in 2003 and 10 % in total in the Vietnam war). And questioned their sources less than in the coverage of the Vietnam war. The conclusion of the study is that the higher standard of journalism that surfaced during the Vietnam war wasn 't present at the start of the Iraq war.

La guerre de Corée éclate dans un contexte de tensions grandissantes entre les mondes dits « capitaliste » et « communiste », qui caractérise la guerre froide entre 1945 et 1950. Les États-Unis et leurs proches alliés – dont la Grande-Bretagne – réagissent très vivement à l’invasion de la Corée du Sud par celle du Nord, notamment en s’impliquant directement dans cette guerre qui durera trois ans. Cette réaction rapide s’explique entre autres par la perception qu’ont les dirigeants en Amérique et en Europe de l’Ouest du camp communiste et de son apparente volonté d’hégémonie sur le monde. Ces perceptions sont également présentes dans la presse écrite, qui traite de l’implication des États-Unis et de la Grande-Bretagne (qui fournit le second plus gros contingent) dans la guerre de Corée, de la nature de celle-ci, etc. L’objectif de ce mémoire est donc de cerner ces perceptions dans le traitement du conflit dans le New York Times et le Times de Londres. Les deux quotidiens, de tendance conservatrice, soutiendront unanimement l’intervention américaine puis internationale en Corée ainsi que la mise en place de programmes de réarmement aux États-Unis et en Grande-Bretagne, mais également ailleurs en Europe. Pareillement, la tentative de réunification de la Corée par l’invasion du territoire nord-coréen en octobre 1950 par les troupes onusiennes sera bien accueillie par la presse, du moins jusqu’à l’entrée en guerre de la Chine communiste en novembre. Ici les quotidiens se questionneront sur la personnalité du commandant en chef, Douglas MacArthur, et salueront éventuellement son limogeage. Enfin, la nécessité de mettre fin au conflit transparaîtra dans les quotidiens, qui seront favorables à l’ouverture des négociations de paix en juillet 1951. Ils divergeront cependant sur les éventuelles concessions territoriales et sur la question des prisonniers de guerre refusant d’être rapatriés.

The United States and Cuba announced that they would begin the process of restoring diplomatic relations in December 2014 after over fifty years of political disengagement. The shift in foreign policy produced a plethora of news articles. What do newspaper articles, in particular articles in The New York Times published between January 2014-July 2015, reveal about how, if at all, the representation of Cuba has changed since the two countries have initiated the process of restoring relations? How did the U.S. public react to this change? A qualitative content analysis of 117 articles from The New York Times reveal that the thaw in foreign relations with Cuba does not mean a significant shift in the portrayal of Cuba in U.S. newspapers. Cuba continues to be characterized as an undemocratic, unfree government.

The aim with this study is to compare the American newspaper The New York Times and the Swedish newspaper Dagens Nyheter and its framing of the organization the Islamic State. The study uses a selection of articles during the period when Barack Obama ordered airstrikes against the Islamic State. The period is 2014/07/27-2014/08/14 and it gave 107 articles to the analysis. The study undertakes a methodology based on the quantitative content analysis. The study leans on the theory of framing and theories of war journalism which is a common and well suitable theory for the study’s aim. The result shows both differences and similarities between the two newspapers frame. The most notable difference between the newspapers' articles were the appellation of the Islamic State and also how the newspapers used sources and statements. The Swedish newspaper had a more religious orientation in the appellation of IS, while the American newspaper had a military orientation in the appellation of IS.

Denna uppsats redovisar en kvalitativ textanalys av nyhetsrapporteringen om kemattacken utanför Syriens huvudstad Damaskus i tre engelskspråkiga tidningar i USA, Ryssland och Libanon. Studien jämför nyhetsrapportering i The New York Times (USA), The Moscow Times (Ryssland) och The Daily Star Lebanon (Libanon). Underlaget för studien är material publicerat under tre perioder och består sammantaget av 35 artiklar.. Den första perioden utspelar sig de första två dagarna efter kemattacken i Damaskus förorter. Andra perioden utspelar sig dagen före och efter att Syriens regim pekas ut som ansvarig av USA:s utrikesminister. Den tredje perioden utspelar sig dagen före och efter att Syriens regim får en diplomatisk möjlighet att förhindra ett amerikanskt anfall genom att överlämna alla sina kemvapen. Uppsatsens teoretiska ramverk bygger på tidigare forskning om journalistisk narrativitet, krigs- och fredsjournalistik och hur källor hanteras i krigsrapportering. Genom att svara på åtta delfrågor besvaras studiens fråga om hur kemattacken i Damaskus förorter rapporterades i de tre tidningarna. Källor och citat i artiklarna är avgörande för helheten. Övergripande har New York Times fokus på president Obama, hans administration, dess uttalanden och relationer. När president Obama under sista perioden vänder sig till amerikanska kongressen och ber om stöd för ingripa i Syrien flyttas fokus i rapporteringen till ett än mer nationellt perspektiv. Daily Star har ett växlande perspektiv. Artiklarna följer internationell politik och hur den mobiliseras. Tidningen speglar också lidandet i Syrien samt konsekvenserna i det egna landet. Moscow Times håller sig till ett ryskt politiskt perspektiv i samtliga artiklar. Det är främst det egna landets toppolitiker som kommer till tals.

Sociable robots are increasing in complexity, popularity, and visibility. With the rapid diffusion of digital technologies in contemporary cultures, there is often limited time for critical reflection. The purpose of this thesis is to critically dissect an evolving technology, social robotics, as it begins entering more and more modern contexts. Using an eclectic approach, this research examines social robotics discourse across The New York Times (from 1986 to 2010) and popular fiction. Specifically, this thesis analyzes the media promoted appeal of social robotics, how social robotics are being presented to a general and specific audience, and evaluates how popular discourse on social robotics might be changing perceptions of communication and humanity. This research serves as a starting point for ongoing research into how new technologies and discourse on new technologies change, and attempt to influence, people and culture. / Introduction and justification -- Lit. review of sociable robots : the past, the present and the future -- Methods for analysis -- Critical analysis of social robotics and social robotics discourse -- Discussion. / Department of Telecommunications

Problemformulering och syfte Det amerikanska presidentvalet 2016 var unikt – för första gången hade en kvinna chansen att bli president. De båda kandidaterna, Hillary Clinton och Donald Trump, figurerade flitigt i media under respektive valkampanj, inte minst på bild. Och just bilden har fått en allt större betydelse i nyhetsbevakning. I de traditionellt textbaserade medierna blir bilderna fler och större, medan texten krymper. Då mycket av tidigare forskning fokuserat på gestaltning i text, ville vi ta det vidare till bild. Syftet med vår studie var därför att se hur de två kandidaterna i det amerikanska valet gestaltas i bild. Men även hur rubrikerna till bilderna är gestaltade. Metod och material Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av bilder publicerade på Hillary Clinton och Donald Trump i New York Times och Dagens Nyheter från den 1 november till och med den 8 november 2016. Totalt analyserade vi 67 bilder, 46 där Hillary Clinton förekom och 34 där Donald Trump förekom. Huvudresultat Resultatet av vår studie visar att media gestaltar kandidaterna olika i bild. Skillnaden finns i valet av bildutsnitt, kameravinkel och ansiktsuttryck. Det vanligaste sättet att gestalta Hillary Clinton på är som en lättillgänglig och oproblematisk person, dock med en viss distans. Medan Donald Trump gestaltas som en öppen och tillgänglig person som står nära läsarna, men samtidigt som en makthavare med ett allvarligt uttryck. Gestaltningarna av kandidaterna kan även tolkas som stereotypa för hur kvinnor och män porträtteras i media, där media fortsätter att reproducera könsstereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Rubrikerna gestaltades i största utsträckning som spel.

The media conflates and distorts in its coverage on the war on terror- simultaneously misrepresenting and constructing the political and historically complex conflict between the Middle East and the West. Due to the current social-political climate of increasing xenophobia and the normalisation of Islamophobia, this study attempts to expand previous studies conducted on the media in relation to the war on terror. This is a comparative quantitative analysis of media framing between a Western news source and an Arab news source, examining their coverage of the November 2015 Paris attack and the March 20th Sana’a, Yemen attack. The findings revealed a deep complexity and intertwining of the media and its representation on the war on terror: the U.S. news source engaged more so in forms of biased framing of when covering the Paris attack and held a Western gaze of superiority when covering the Yemen attack, while the Arab news source proved to be overall less biased but was found to be susceptible to Westernisation.

The diploma thesis The birth of the daily The New York Times deals with the birth and evolution of the daily newspaper The New York Times. It analyses its birth on the background of the state of American journalism in the middle of the nineteenth century. It deals with the rise of the penny press and the founding of the most important papers of this era, mainly New York Sun, New York Herald and New York Tribune. The birth of The New York Times is described as a natural step in the filling of a gap on the publishing market, which lacked a serious and unbiased paper. After describing the founding of The New York Times the thesis deals with the two most important eras in the history of the paper. These are the period after the death of its founder Henry Jarvis Raymond, when the paper was lead by his old collaborator George Jones and the repeated rise of the paper under Adolph S. Ochs at the turn of the nineteenth century. In the final part of this thesis, the state of the paper at the start of the twenty-first century is described. A description of the atmosphere of this explored era, the social conditions in USA in the middle of the nineteenth century and the situation on the media market also forms a part of this thesis. A part of the thesis is dedicated to short passages summarizing the lives of the...

Thesis (M.A)--University of Missouri-Columbia, 2006. / The entire dissertation/thesis text is included in the research.pdf file; the official abstract appears in the short.pdf file (which also appears in the research.pdf); a non-technical general description, or public abstract, appears in the public.pdf file. Title from title screen of research.pdf file viewed on (February 7, 2007) Includes bibliographical references.