I den här uppsatsen presenteras en fältundersökning av danskars praktiska förståelse av svenska samt deras språkstrategier i en spontan interskandinavisk kommunikationssituation. Undersökningen är en reproduktion av en tidigare studie av Börestam (1984) där isländska ungdomars praktiska förståelse av danska, norska och svenska samt deras språkstrategier i spontana samtal med skandinaver stod i fokus. Frågan ”Ursäkta, men skulle du kunna säga var stationen ligger?” ställdes till 60 personer i Köpenhamn i slutet av mars 2019. Syftet var att samla svar från både unga och äldre informanter för att kunna dra slutsatser om eventuella generationsskillnader och om eventuell förändring i skenbar tid. Resultaten visade att den yngre gruppen lyckades något bättre med kommunikationen överlag än den äldre tack vare dess kunskaper i engelska. Deras förståelse av svenska var dock avsevärt sämre än den äldre gruppens, och ungdomarna föredrog att svara på engelska medan de äldre informanterna i första hand svarade på skandinaviska.

<p>Syftet med min uppsats är att studera attityder till svenska språket i Finland. Jag har intervjuat sju finskspråkiga gymnasieelever i södra Finland. Syftet med intervjuerna är primärt kvalitativt. Jag har velat bilda mig en uppfattning om vilka faktorer som påverkar de intervjuades attityder och även försöka förstå varför man har de attityder man har och vari de bottnar. Jag har även velat se hur ålder vid studiestarten i svenska påverkarattityderna. Därför har jag valt att intervjua både dem som har börjat studera svenska i lågstadiet och dem som börjat sina studier i högstadiet.</p><p>Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar de intervjuades attityder. En faktor är kontakter med de svenskspråkiga och den vardagliga närvaron (eller frånvaron) av svenska språket. Undervisningens kvalitet och hurdan lärare man har i svenskämnet påverkar också. Även omgivningens attityder kan ha en viss påverkan. Bland mina informanter framstår den instrumentella funktionen som mest central i formandet av attityderna: informanterna läser svenska för att de tror sig ha nytta av det nu och i framtiden. Även den affektiva funktionen påverkar i vissa fall informanterna: en positiv attityd till svenska språket samt en stor vilja och motivation att lära sig det uttrycker en lust att känna tillhörighet till den andra gruppen (svenskspråkiga) utöver den egna (finskspråkiga). Flera informanter har åsikter om ålder vid studiestart i svenska och hur det kan påverka attityderna. Alla mina informanter har en positiv eller mer neutral attityd till svenska språket i sig och även de svenskspråkiga. Gällande åsikter om den obligatoriska undervisningen i svenska i Finland är åsikterna delade.</p>

The aim of this study is to examine the semantic architecture of the motif complex the four elements, i.e. fire, air, water and earth, in the Swedish poet Gunnar Ekelöf’s poem A Mölna Elegy (1960). The poem belongs to the same polyphonic and quotative-allusive tradition as T. S. Eliot’s The Waste Land and Ezra Pound’s Cantos. The four elements may be regarded both as four separate motifs and as constituting one semantically coherent motif complex. The latter reading has to do with the fact that the phrase the four elements is not itself present in the text. Thus, the thesis includes the assumption that this motif complex, heavily suggested by items in the text but still omitted, might function as a text matrix, from which a number of themes emerge such as life–death and time. The thesis has a theoretical anchoring in ideas about semantic frames (Barsalou) when discussing semantic relations between the different element-related words in the poem, and how these words may be linked to the concepts ‘fire’, ‘air’, water’ and ‘earth’ respectively. Traditional lexical relations such as hyponymy, antonymy and meronymy only catch the more obvious relations such as fire–glow, warm–cold and tree–branch, but are unable to explain pragmatically based relations between words linked to the same conceptual domain, such as sea–jetty, water–sink, fly–air and the like. To some extent, the thesis also draws upon Riffaterre’s theories about a poem’s matrix and how meaning arises in such texts. A major finding of the study is the heavy lexical presence of the four elements in the poem, expressed and suggested by a great number of semantically heterogeneous words. This semantic pattern is analysed in detail with the aid of semantic frame theory. A further discovery is that most of the element words imply dichotomies such as motion–repose, warmth–cold, light–dark or soft–hard. The elements have most of the dichotomies in common, which strongly suggests a union of all the four elements. Such a union is also suggested by several conspicuous compounds never earlier recorded in Swedish, such as glödstänk (‘glowspray’), vindstänk (‘windspray’), eldsus (‘fire sough’) and vågsus (‘wave sough’). The meetings of element are also described at the syntactic level as an explicit amalgamation of all four elements, which suggests a theme not earlier noticed. This theme may tentatively be called the cyclical amalgamation.

The subject of this study is perspective in police reports. The overall aim is to introduce new tools for analysing perspective in written narratives. The material consists of reports based on different accounts of the same conflict from a number of people (the suspect, the injured part and witnesses), that is, different versions of the same sequence of events. The study begins with a theoretical discussion of perspective in literary texts and of some characteristics of the police reports examined. Two tools are developed to analyse linguistic means for identifying perspective. The first analytical tool can be placed within the framework of cognitive semantics. Analysis here concerns seeing space differently and having different limits in one’s way of experiencing the sequence of events. This conceptualisation of the focaliser (the person whose perspective is reported) is realised in the text through certain spatial expressions associated with the concept of centre. To analyse the centres chosen, the image schema centre–periphery is used in examining instances of the adverbs fram and bort and their derivations. The second analytical tool can be placed within the theoretical framework of dramaturgy. Analysis here concerns perceiving the dramatic development of events differently, that is, dramatic patterns in the different versions of the conflict and which character is given the most active role in it. The differences can be seen in the focaliser’s choice of events and how aggression is consciously or unconsciously described in terms of how different characters cause the conflict to escalate. The hypothesis being tested is whether the suspect’s perspective is discernible in the report of the suspect’s account. The hypothesis is confirmed. The study shows that the tools introduced work successfully in the analysis of perspective. Both analyses yield results, which in both cases can be validated.

<p>Abstract</p><p>The aim of this study is to describe similarities and differences in the inscriptions of runestones in</p><p>today's county of Kronoberg, the former county of Värend and, in addition, a part of the former</p><p>county of Sunnerbo. The study is based on 27 remaining runestones which are analysed through</p><p>choice of words and runes, orthography and decorations.</p><p>The section of choice of words and runes are categorised and based on the choice of choosing</p><p>one particular word over another and of choosing one particular rune over another. Orthography is</p><p>based on the spelling of five particular words; efter, sten, reste, hjälpe and och. Monophtongisation</p><p>is discussed and analysed. The section of decorations has two subsections; 1) crucifixes and</p><p>”suns”, and 2) other forms of decoration.</p><p>The study showed that the runestones had some significant numbers of similarities and</p><p>differences. The study also showed that the option of choosing one word, or rune, over another was</p><p>probably a conscious choice made by the runic inscriber himself. The spelling of the five words</p><p>revealed a limited number of spelling choices, and that monophtongisation had occurred in some</p><p>words. The majority of the runestones had some form of decoration, usually a crucifix, which were</p><p>categorised. However, attribution could only be made in a few cases, due to the limited amount of</p><p>criteria used.</p><p>Keywords: crucifixes, decorations, Kronoberg, monophtongisation, runes, runestones, Sunnerbo,</p><p>Värend</p>

The aim of this dissertation is twofold. On one hand, I describe the use of tense in the second language of the deaf – written Swedish. There is no previous description of this. On the other hand, I operationalize the transitivity model (Hopper &amp; Thompson 1980) and test its scope. I test in part whether transitivity as it is described by Hopper &amp; Thompson (1980) can be used to explain the use of tense by the deaf in my study. The reason why I connect transitivity with the use of tense is that I would like to see whether a transitivity analysis of a text can replace classification into foreground and background. If so, a transitivity analysis should be a sufficient method for testing the discourse hypothesis, which maintains that second language learners use their emerging verb morphology to signal foreground and background rather than tense. The material I use for both these aims consists of a total of 129 essays written by deaf high school students. The results show that the percentage of clauses with an appropriate choice of tense in all three subsets of material is high. One interesting trend that could be discerned with regard to use of tense is that when informants use a tense that is appropriate for the genre, their command of that tense is better than when it is used in a genre for which it is less appropriate. Calculations testing the hypothesis of co-variance between the components in the transitivity model show in general that such co-variance exists. Nonetheless, the degree of this varies and is far from total. Taken together, the calculations made in this investigation provide support for the claim that these nine components co-vary with one another. The results also show that there is no correlation between the components and the use of tense. Judging from the results, the value of the different components (positive or negative) appears to have no importance in determining whether the choice of tense is appropriate or not. Nor is there any significant difference in the subsets of material for my investigation of whether the number of positive values that a clause has is relevant in classifying the choice of tense as appropriate.

Formålet med denne undersøgelse er at undersøge om svenske gymnasieelever føler sig som en del af et nordiskt sprogfællesskab. Dette gennem at undersøge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstår, hvad læreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersøge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og læreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt læreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. Læreplanen opfylder ikke de mål og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne først og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fællesskabet primært handler om et skandinaviskt sprogfællesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses være et grimt og svært sprog. Eleverne lægger meget af ansvaret for en vellykked kommunikation mellen de nordiske lande på den anden, da de især synes at danskere bør tilpasse sit sprog.

Denna uppsats visar att både svenska och danska lärarstudenter utan erfarenhet av isländska har så pass mycket förkunskaper med sig från sitt eget modersmål, att de kan förstå det väsentliga av innehållet i enklare isländska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som användes vid denna grannspråksundersökning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og töfrateppið och dels en artikel ur den isländska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara på frågor om innehållet. Det visade sig att tidningstexten förstods bättre än barnbokstexten, av såväl svenskar som av danskar. När det gällde barnbokstexten fanns markanta skillnader mellan svenskars och danskars resultat. Totalt sett hade svenskarna något bättre resultat på undersökningen, detta trots att svenskarna uppgav att de i skolan mottagit betydligt mindre mängd grannspråksundervisning än danskarna. Men detta kan ha att göra med att undersökningens ringa omfattning.

I denna studie undersöks skandinavisk grannspråksförståelse på en arbetsplats med anställda från Danmark, Norge och Sverige. Syftet är att ta reda på hur den skandinaviska språkgemenskapen tar sig konkret uttryck på arbetsplatsen. Materialet, som omfattar ett möte och två intervjuer, analyseras med utgångspunkt i ackommodationsteorin och CA (Conversation Analysis), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse. Resultaten visar dels att viss ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de interskandinaviska samtalen, dels att förståelsen är asymmetrisk: de svenska medarbetarna tycks ha svårare än sina skandinaviska kolleger att förstå grannspråken. Främst har de svårt att förstå talad danska, och väljer därför ofta att tala engelska med sina danska kolleger. Talad norska förstås däremot betydligt bättre av svenskarna. Den skandinaviska språkgemenskapen på arbetsplatsen kan därför sägas vara partiell. Dessa resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse.

Uppsatsen undersöker grannspråksundervisning inom svenskundervisningen i den svenska skolan samt lärares självskattade grannspråkskompetens och inställning till grannspråkskunskaper och grannspråksundervisning i förhållande till faktorer såsom geografisk lokalisering, examensår och utbildning. Utifrån analys av 112 lärare och lärarstudenters svar på en webbaserad enkätundersökning tecknas en bild av hur grannspråksundervisningen och lärares grannspråkskompetens ser ut idag i förhållande till tidigare undersökningar, samt hur lärares inställning till grannspråkskunskaper och grannspråksundervisning kan förstås i ett språkpolitiskt och läroplansteoretiskt perspektiv. Undersökningen visar att antalet undervisningstimmar ägnade åt grannspråken tycks öka jämfört med resultat från en liknande undersökning 2011 och att färre lärare helt utelämnar grannspråksundervisningen. Vidare tycks komparativa studier vara vanligast. Ifråga om lärares grannspråkskompetens tycks en negativ utveckling ha skett. En större andel än tidigare anger att grannspråksundervisning inte ingick i deras lärarutbildning och en femtedel anger att de inte har tillräcklig kompetens för grannspråksundervisningen. En tredjedel av informanterna anser att grannspråkskunskaper och grannspråksundervisning har liten eller ingen relevans. Den främsta anledningen tycks vara stor stoffträngsel i ämnet och att andra moment har högre prioritet. Examensår har liten påverkan på lärarnas inställning medan geografisk lokalisering tycks ha större påverkan. Tydligaste påverkansfaktorn är huruvida grannspråksundervisning ingått i lärarutbildningen eller inte. Förklaringar till varför grannspråkskunskaper och grannspråksundervisning anses orelevant kan vara att den skandinaviska gemenskapshetstanken inte är lika starkt befäst som tidigare. Forskning visar däremot att effektiv språkundervisning måste vara välplanerad, långsiktig och med starkt institutionellt stöd. Det saknas inom grannspråksundervisningen idag. Därför efterlyser uppsatsen en tydligare vision kring hur de språkpolitiska ambitionerna ska realiseras.