<p>I denne opgave undersøger jeg engelske låneords påvirkning af sproget i danske og svenske aviser.</p><p>Jeg har undersøgt følgende: På hvilke emneområder er påvirkningen størst, hvilket af disse to sprog er mest påvirket totalt set, hvad er omfanget af mulige afløsninger, hvilke bøjninger i pluralis ubestemt form har låneordene fået i respektive sprog samt hvilket omfang har låneordene der kom ind i dansk / svensk fra engelsk før / efter 2. verdenskrig.</p><p>Låneordene (simplexord og kun substantiver) fundne i artikler er blevet delt ind efter områderne nyheder – indland, nyheder – udland, kultur, sport og reklameannoncer. Alle ord er undersøgte etymologisk.</p><p>Materialet der er brugt er 10 rigsudgaver af danske og svenske metroaviser , 5 danske og 5 svenske. Alle aviser er i elektronisk form i PDF-format.</p><p>Resultaterne viser at i begge sprog er påvirkningen mindst på nyhedsområderne (både indland og udland), videre følger områderne sport, kultur og flest låneord er fundet i reklameannoncer. I begge sprog er antallet mulige afløsninger større end antallet af ord der ikke findes afløsning for. I begge sprog får størstedelen af låneordene nationalsproglige bøjninger. Antallet låneord med engelsk bøjning er højest i svensk. I dansk er der større frihed og brug af begge bøjningsformer. Mere end 50 % af de fundne låneord kom ind i sprogene efter 2. verdenskrig.</p>

<p>Detta är en studie av hur två klasser från grundskolans år 8 i tankeskrivande reflekterar över sitt lärande i musikundervisningen. Klasserna får olika detaljerade instruktioner: en enkel och en mer omfattande. Syftet med undersökningen är att studera hur tankeskrivande kan användas som redskap för lärande och att få en inblick i hur eleverna ser på de didaktiska frågorna vad, hur och varför de lär sig eller inte lär sig.</p><p>I studien används kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultatet presenteras i tre delar: (1) data om textens form (2) data om den del av textens innehåll som rör musiktermer och uttryck för attityder (kvantitativt bearbetade) och (3) den del av innehållet som rör elevernas tankar om de didaktiska frågorna vad, hur och varför de lär sig (kvalitativt analyserade).</p><p>Resultatet visar att tankeskrivande kan användas som ett redskap för lärande i musikundervisningen. Eleverna i båda klasserna tycker att det är viktigt att lärandet är roligt och lustfyllt och att de utvecklas musikaliskt. Texterna från klassen som fick en enkel instruktion har många uttryck för negativa attityder. Texterna från klassen som fick en mer detaljerad instruktion har: fler antal ord, många positiva förväntningar, längre perspektiv och fler reflektioner över framtiden.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förtroende för ett företag påverkas av den språkliga utformningen av företagets webbtexter. Jag har undersökt hur språklig korrekthet och subjektivitet påverkar bedömningen av förtroendet samt om det finns skillnader beroende på läsarens kön och ålder. Undersökningen har utförts i form av en enkät med 13 Osgoodskalor, varav skalan trovärdigt/opålitligt har varit sammanfattande för de övriga. Urvalet har bestått av 130 studenter utan tidigare kännedom om det undersökta företaget. Materialet har utgjorts av en företagspresentation på webben. Denna presentation har jag manipulerat för att erhålla fyra olika bjudtexter.</p><p>Resultatet visar att företaget röner större förtroende om texten är språkkorrigerad, framför allt upplevs företaget då mer kompetent, aktsamt, ambitiöst, attraktivt och trovärdigt. Vidare gör subjektiva inslag som framhäver företagets positiva egenskaper att företaget upplevs mer aktsamt, ordentligt, ambitiöst och engagerat, men även mer skrytsamt. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors uppfattning av företaget är försumbara. Däremot är skillnaderna beroende på ålder märkbara – informanter under 25 år upplever större förtroende för företaget om de subjektiva inslagen ökar, och de blir inte lika påverkade av språkliga felaktigheter som de som är 25 år och äldre.</p><p>Min slutsats är att språkgranskning och korrigering av webbtexter ökar graden av förtroende för företag som presenteras på webben hos flertalet webbesökare. Subjektiva inslag uppfattas däremot olika av webbesökare i olika åldrar; om graden av subjektivitet är hög får de unga besökarna större förtroende för företaget medan de äldre får mindre förtroende. När det gäller graden av subjektivitet bör företaget därför anpassa sina webbtexter efter målgruppen.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.</p><p>Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement. Bruket bedöms ligga ganska nära Svenska skrivreglers komma-teringsregler, även om betydande avvikelser finns i fråga om huvudsatsfogning.</p>

<p>Sammandrag</p><p>I denna undersökning analyserar vi elevuppsatser från de nationella proven år 2003. Vi studerar samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital och elevernas förmåga att uttrycka röd tråd och relevant innehåll. Detta gör vi genom att studera styckeindelning och genom att analysera innehållsmässiga teman. Eftersom uppsatserna är bedömda dels av elevens lärare och dels av en extern bedömare, så undersöker vi om betygssättningen dem emellan eventuellt skiljer sig åt.</p><p>Vi analyserar 12 uppsatser indelade i två kategorier: Elevkategori 1, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning och elevkategori 2, vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning.</p><p>Resultatet visar att elever oavsett kategori har problem med styckeindelning och att det inte finns någon skillnad mellan grupperna i förmåga till att skapa en tydlig röd tråd.</p><p>De innehållsmässiga teman som analyserades visade att elever från båda kategorierna är övervägande positivt inställda till sina lärare och till skolan och att hur eleven uppfattar relationer och stämning i klassen beror på hur eleven upplever situationen i skolan. Det som skiljer de båda kategorierna åt är deras motivation och attityd. Eleverna i kategori 1 är mer studieinriktade, medan eleverna i kategori 2 mer upplever skolan som en social arena.</p><p>Betygssättningen skiljer sig åt i sju av uppsatserna. Fem av texterna har fått ett lägre betyg, och två har fått ett högre av de externa bedömarna.</p>

I denna uppsats studeras stadsspråket i Umeå utifrån ett antal infödda och inflyttade Umeåbors subjektiva beskrivningar. Syftet är att beskriva Umeåbors uppfattning om talspråket i Umeå. En övergripande fråga är om det finns en uppfattning om en särskild Umeåsvenska, och hur denna varietet i så fall beskrivs och bedöms av Umeåborna. Vidare undersöks Umeåbornas uppfattning om dialektens betydelse för konstruktion av social identitet samt hur inflyttade Umeåbor resonerar om språklig anpassning till inflyttningsorten. Uppsatsen har en explorativ ansats och syftar till att utifrån en bred frågeställning utforska området för att ge uppslag till fördjupande forskning. Metoden för undersökningen är kvalitativa livsvärldsintervjuer med nio Umeåbor i åldrarna 19–80 år. Resultatet visar att stadsspråket i Umeå utifrån Umeåbornas beskrivningar kan betraktas som en norrländsk regional standardsvenska, och att Umeåsvenskan har betydelse för att konstruera och upprätthålla såväl en norrländsk identitet som en identitet som "stadsbo". Bland de inflyttade syns såväl ett uttalat motstånd mot att anpassa sitt språk som en strävan efter att förstärka en identitet som Umeåbo genom att närma sig Umeåsvenskan.

I denna uppsats undersöks kodväxling i svenska och danska raptexter, i synnerhet till engelska men även till andra språk. Materialet består av de fem mest spelade låtarna från de fem mest spelade artisterna i respektive land, alltså 50 låtar från 10 artister uppdelat på två länder. Inlånade och integrerade ord med svenska eller danska ändelser, tillsammans med diskursmarkörer och interjektioner, är exkluderade från undersökningen. Resultatet presenteras i procentsats, dvs. X procent av låtarna består av engelsk eller övrig kodväxling. Studien visar att de svenska raptexterna innehåller nästan fem gånger fler kodväxlingar till engelska än de danska, samtidigt som de danska raptexterna innehåller mer än fyra gånger fler kodväxlingar till andra språk än engelska än de svenska. Resultatet sticker ut i förhållande till tidigare forskning, som kommit fram till att flerspråkighet är en förutsättning för att kodväxla – något som resultatet av denna uppsats talar emot. Slutsatsen är dock att vidare forskning krävs för att kunna styrka detta, i synnerhet inom kodväxling i skrift men även kodväxling hos människor som är uppvuxna i multietniska områden.

<p>I avhandlingen behandles dannelse og utvikling av norrøne stedsnavn i tre sogn på Orknøyene fra norrønspråklig tid fram til i dag.</p>

<p>Posters have been used in political communication for more than a century, and are still an important element in the election campaigns. However, few studies have been devoted to the way in which text and image work together in order to obtain the rhetorical goal of making voters vote for a specific party.</p><p>In this study, election posters in the 2002 general election in Sweden from all parties represented in the Swedish parliament are analysed. The context of this specific sample of political communication is described through a sociological approach inspired by Pierre Bourdieu, and through theories of political marketing. The model for analysis of the posters combine semiotics and rhetoric in order to present a model capable of analysing both text and image, and the way in which they are used in order to influence and persuade voters.</p><p>The conclusions are that Swedish parties favour textual messages and not visual elements, and that when visual elements are used, these are mostly portraits of candidates. So apparently, the predominance of visual elements in advertising does not show in election posters. Neither can one claim that personalisation is a predominant element, as the total percentage of posters depicting candidates is quite low. The tendency towards negative campaigning seen in earlier elections is not present in the 2002 posters, and the rhetoric is mostly epideictic and thus aimed at keeping already convinced voters rather than attracting new ones. This might indicate that the posters have lost their role as means of attracting new voters and have become more of an “internal” affair, telling the party’s voters, in a way which presupposes shared points of view, that the party is there to be voted for as always. The posters thus fulfil a symbolic function of binding together adherents rather than attracting newcomers. </p>

I avhandlingen behandles dannelse og utvikling av norrøne stedsnavn i tre sogn på Orknøyene fra norrønspråklig tid fram til i dag.