I läroplanen för gymnasiet anges att eleverna ska ges möjlighet att utveckla en nordisk identitet. Detta tillfaller svenskämnet då formuleringar om Norden endast återfinns här. I denna uppsats redovisas en fallstudie bestående av en intervjudel med lärare på en gymnasieskola samt en enkät genomförd bland avgångselever på samma skola där två grupper jämförs, elever vid studieförberedande samt vid yrkesförberedande program. Eleverna tillfrågas om både kunskaper om och intresse för det nordiska perspektivet. De får svara på om det anser att det är viktigt att läsa om Norden i skolan, huruvida de identifierar sig som nordiska och om de är intresserade av att lära sig mer och i så fall inom vilket område. Lärarna beskriver hur många timmar de undervisar om det nordiska perspektivet samt på vilket sätt. Dessutom redogör det för sin syn på relevansen av det och ger en självskattning av kunskapsnivån för undervisningen. Tidigare forskning lyfter fram komplexiteten i ämnet identitet. Här beskrivs hur relevans och engagemang utgör själva förutsättningen för en identitet. Då eleverna själva beskriver sina associationer med Norden, framkommer gemenskap, trygghet och igenkänning vara beståndsdelar men också inskränkthet, kyla och egoism. Det visades ett stort engagemang kring frågan om Norden. Över 90 procent av eleverna valde att motivera i fritext vad de svarat på i förvalsfrågorna. Antalet undervisningstimmar har en betydelse för identifieringen, visar genomgången. 65 procent av ungdomarna i det yrkesförberedande klasserna beskrev sig ha en nordisk identitet medan motsvarande siffra för de studieförberedande programmen var 78 procent. De båda grupperna svarade likvärdigt på frågan om det är relevant att läsa om Norden i skolan. Omkring 90 procent anser att det är ganska viktigt eller viktigt. Detta resultat korrelerar med politikernas intentioner om att Norden är relevant och viktigt, även om formuleringarna i de svenska läroplanerna blivit nedtonade under senare år. / <p>Godkänt datum 2021-08-26</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för en vikingatida runristares produktion och stil. Studien behandlar 18 runstenar som på olika grunder tillskrivits runristaren Arbjörn. Materialet undersöks metodiskt med hjälp av attribueringsteori. Genomgången resulterar i att ristarens stil kan beskrivas utifrån språkliga och ornamentala drag. Ett försök att datera produktionen förlägger Arbjörns verksamhet till mitten av 1000-talet och framåt, eventuellt senare än vad tidigare antagits. Vidare kan samtliga behandlade runstenar förutom en visas sammanhängande som attribuerade till ristaren. En ny runsten attribueras till Arbjörn.

Denna studie har undersökt mellanstadielärares attityder till grannspråksundervisning med ett syfte att belysa den roll som skolan har för att bevara det nordiska språkutrymmet. Genom inspiration från Nordiska rådets strävan om att bevara en nordisk språktradition gjordes en kvantitativ undersökning där 37 lärare sa sitt om grannspråk i svenskundervisningen. Bland dessa mellanstadielärare rådde delade meningar men de flesta ger positiva svar och anser att grannspråk är viktigt, medan några tycker det motsatta, och att momentet är oviktigt, ointressant och att det inte behövs. Den slutsats som studien kan dra är att grannspråksundervisning generellt är ett viktigt, kreativt, lätt och intressant moment med många fördelar, dock finns praktiska och kunskapsmässiga hinder, vilket gör att undervisningen om grannspråk prioriteras bort då andra moment i svenskämnet kräver mer fokus. Vidare kan slutsatser dras av att samtliga lärare i studien undervisar om grannspråk trots att inte alla ser ett positivt syfte med det. / <p>Godkännande datum: 2022-01-16</p>

Abstract: Arbetet är en läromedelsanalys som med hjälp av multimodal textanalys undersöker innehåll och utformning av ämnesområdet ”språkförhållanden i Sverige och övriga Norden” i läromedel för gymnasiets Svenska 2. Studien ämnar besvara frågorna: 1. Hur ser urvalet av material ut i de undersökta läromedlen när det gäller området nordiska språk? 2. I vilket sammanhang presenteras nordiska språk i de undersökta läromedlen? 3. Vilka modaliteter används i läromedlen? Resultaten visar att texter på de nordiska språken lyser med sin frånvaro i de delar av läroböckerna som rör språkförhållanden i Norden. I den mån texter på originalspråk används förekommer de oftast i en litteraturhistorisk kontext, och i urvalet framträder Henrik Ibsen som den oftast citerade författaren på originalspråk, genom främst utdrag ur Et dukkehjem men också Gengangare. Läroböckerna kombinerar ofta de nordiska grannspråken med de nationella mino-ritetsspråken, och det är således svårt att skilja på dessa moment. En av läroböckerna utmärker sig genom att ha en global inramning och börja i världens språk, för att sedan zooma in på de nordiska språken och minoritetsspråken. Resterande böcker tar avstamp i Sverige och det svenska språket. De modaliteter som används är bilder (fotografier och teckningar), skrift samt hänvisningar till internetsidor som inte hör till läroböckerna. Dessa internetsidor kan vara exakt hänvisade genom utskrivna länkar och namn eller enbart bestå av upp-maningar till att söka vidare på internet. Syftet är oftast att låta eleverna fördjupa sig i ett ämne, det saknas däremot tillgång eller hänvisningar till ljudfiler eller andra källor som skulle kunna illustrera den verbala delen av språken.Studien visar att läroböckerna i huvudsak är förenliga med ämnesplanen för Svenska 2 på gymnasiet. De olika läroboksvalen innebär dock olika konsekvenser för eleverna, i huvudsak i form av kompromisser mellan djup i ämnet och variation av materialet, samt hur mycket eget bestämmande eleverna kan utöva.

Denna uppsats behandlar två medeltida diplom, utfärdade år 1449 respektive 1450 i Stockholm, varav det första är ett gåvobrev och det andra ett pantsättningsbrev. Syftena med uppsatsen är dels att göra filologiska utgåvor av de två diplomen med översättningar och kommentarer, dels att genom en morfologisk stickprovsundersökning få en bild av det svenska kasussystemets upplösning under mitten av 1400-talet. Materialet utgörs av två diplomtexter på 301 respektive 226 ord. Den morfologiska analysen utförs med hjälp av standardverk i ämnet och behandlar substantiv, pronomina och adjektiv, samt undersöker i vilken grad äldre fornsvensk grammatik upprätthålls. Dessutom görs också översiktliga paleografiska och ortografiska analyser av de båda diplomen. Slutsatsen är att det i dem finns tydliga spår av kasussystemets upplösning, dock i olika hög grad i diplomet skrivet 1449 och det skrivet 1450, och att särskilt dativ och äldre genitiv är på väg att försvinna, med undantag för genitiv-s och dativ pluralis.

This thesis deals with the assessment of school texts by students in Swedish upper-secondary school or in the corresponding adult education and concentrates on what differs between the grades Pass and Fail. The 60 texts used in the survey come from the 1997 archives of the national test construction group. A questionnaire to teachers asks what criteria are most important when distinguishing between Pass and Fail. The five criteria pointed out are Holistic scoring, Relevant content, The connecting thought, Sentence structure and How the student has followed the instructions. The most salient result regarding grades is the difference between grades from the students’ own teachers and from the independent assessors. Ten texts have received a Fail from the student’s own teacher, but as many as 35 get an average Fail from three assessors. There is variation in assessment, but 18 Fail texts and 18 Pass texts get a unanimous grade. Quantitative analyses of the 60 texts show a definite correlation between grade and number of words. However, the Fail-groups among narrative, expository and argumentative texts contain both the shortest and the longest texts. School texts are longer now than thirty years ago, especially texts with low grades. Sentences and words have become shorter. Coherence is investigated by a method of reference cohesion. No clear difference between Pass and Fail texts can be found, but between types of essay topics. Also important is the organization of the text and its paragraphs, a factor which separates Fail and Pass texts. Various aspects of sentence structure show better results in the Pass texts. The thesis is concluded with a commentary on the demands of the last compulsory course in Swedish. The needed level is argued to be the ability to write for an unknown reader.

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två uppslagsord i Svenska Akademiens Ordlista 2006: bautasten och bauta-. Övergripande syfte är att beskriva och förklara lexikala förändringar hos ord bildade med bauta(-) i svenskan under perioden 1664–2006, med särskild hänsyn till dessa förändringars relation till ordens etableringsgrad. Materialet består av 838 belägg för ord bildade med baut- eller böt-, och därutöver undersöks 30 ordböcker. Ordet bautasten är ett isländskt lånord i svenskan. Undersökningen av fornvästnordiska ord visar att bautasteinn kan vara ’sten som är slagen ned i jorden’ eller ’sten rest över en fallen krigare’, två betydelser som kan sammanföras i betydelsen ’minnessten’. Denna betydelse framträder också tydligt i samtliga texter. Historiens höga status under stormaktstiden har haft stor betydelse för att ordet bautasten lånades in i svenskan år 1664. Språkstrukturella faktorer har sannolikt lett till att ordet har uppmärksammats och att det har kunnat användas i svenskan. Under perioden 1664–1790 har etableringsgraden hos bautasten inte har varit hög, men vissa tecken tyder på att den höjs under perioden. Fram till ca 1900 stiger etableringsgraden hos bautasten, men den avtar sedan fram till 1973. I avhandlingen antas att ordets växlande etableringsgrad har varit beroende av synen på historien. I början av 1970-talet stiger etableringsgraden åter hos bautasten och 1985 finns första belägget för bauta- som förstärkande förled, vilket med stor sannolikhet har sin orsak att söka hos den stora populariteten hos och spridningen av seriealbumet Asterix. Förleden bauta- har visat sig vara mycket användbar som förstärkande förled. I materialet finns 3 ord bildade med bauta(-) som inte är etablerade i språksamfundet. / The starting point for the dissertation is two entry words in Svenska Akademiens Ordlista (SAOL 13, 2006): bautasten and bauta-. The overall purpose is to describe and explain lexical changes in words created with bauta(-) in the Swedish language during 1664–2006, placing particular em¬phasis on these changes in relation to the degree of establish¬ment. The material consists of 838 pieces of evidence of words created with baut- or böt- and, in addition, 30 dictionaries are exam¬ined. The word bautasten (‘menhir’, ‘standing stone’) is an Icelandic loan word in the Swedish lan¬guage. The examination of Old West Norse words shows that bautasteinn can be ’sten som är slagen ned i jorden’ (‘stone beaten into the ground’) or ’sten rest över en fallen krigare’ (‘stone erected over a fallen warrior’), two meanings which can be brought together in the meaning ’minnessten’ (‘memorial monument’). This meaning also clearly appears in all texts. The high status of history during the Swedish Age of Greatness was significant for the inclu¬sion of the word bautasten into the Swedish language in 1664. Language-structural factors have likely lead to the word being noticed as well as made it possible to use in the Swedish language. During 1664–1790, the degree of establishment of bautasten was not high, but there are indi¬cations that it increased during the period. Until about 1900, the degree of estab¬lish¬ment of bautasten increased, but then it decreased up until 1973. In the disserta¬tion it is assumed that the varying degree of establishment has been dependent on the view of history. In the beginning of the 1970s, the degree of establishment of bautasten increased once again and in 1985, the first instance of bauta- as an augmentative prefix appears, which most likely can be attributed to the great popularity and wide spread of the cartoon magazine Asterix. The prefix bauta- has proven to be very usable as an augmentative. There are 3 words created with bauta(-) in the material that are not established in the language community

This dissertation deals with 199 gender related proverbs that were collected in northern Sweden and were used in an agrarian environment, approximately between the beginning of the 19th century and the beginning of the 20th. The conceptions of gender which these proverbs convey also belong to the same time range and place. The aim of this dissertation is to find out which conceptions of gender that is conveyed by proverbs in an older agrarian environment in northern Sweden. In order to achieve this aim the following question is examined: What conceptions are found in the proverb material of the cultural category woman, the cultural category man and of the relationship between these categories? As a base for an interpretation of the proverbs, which are written in various Swedish dialects, a linguistic analysis is carried out. The interpretation is then formed through a concept that was developed by Kirshenblatt-Gimblett (1982); namely, base meaning. This concept relates to the shared meaning of a proverb by a group of people. The proverbs that include metaphors and similes are analyzed with a method that is developed from the cognitive linguistic theory of blending (Fauconnier &amp; Turner 1996, 1998). The proverb material is sorted in three analytical categories, and presented in separate chapters: Chapter four, The Marriage Market (Äktenskapsmarknaden), chapter five: The Household (Hushållet) and chapter six, Sexuality (Sexualiteten). These categories are in turn divided into sub categories. One example of a salient conceptions of gender that is found in the category The Marriage Market is that the man chooses a woman, not the other way around. One example of a central conception in the category The Household is that the man earns money and supply other resources and the woman takes care of these resources. The significance of the conceptions of male and female sexuality is that they convey the difficulty in controlling a virulent male sexuality. The gender conceptions are analysed as part of a system of gender hegemony and a cultural model of the successful household is suggested based on the proverb material.

<p>This thesis deals with model readers in contemporary Swedish magazine advertising texts aimed at different target groups: children (aged 7–12), teenagers (13–19), and adults (20–29) of both genders. The model reader is the presupposed reader of the text, realised in the text itself and not identical with the empirical reader, who is anyone reading the text.</p><p>The study takes the consumer culture of late modernity and the gender system as its point of departure. The model readers are regarded as socially motivated mass mediated identities that are offered to the empirical readers of the advertisements. Through the theoretical assumptions of social semiotics and critical discourse analysis, the model readers are, on the one hand, treated as textual realisations of the consumer culture and the gender system and, on the other, as varying with respect to target group.</p><p>A total of 14 advertisements, selected according to the age and gender of the target groups, are analysed. The texts are multimodal; the copy combines with the images, graphics, colours etc. to create meaning. A qualitative model for analysis was developed and applied both to the copy and to other visual representations in the texts. This model allows an analysis of the construction of the model reader at different levels in the text. The textual composition of the ads as well as ideational and interpersonal meanings are analysed along with intertextual and extratextual presuppositions.</p><p>One of the main findings of the study is that the model readers in the ads with male target groups tend to relate to a reproductive type of consumption, where an already successful model reader reproduces success, activity and leadership through consumption of the advertised products. The model readers in ads with female target groups tend to be more concerned with looks and the female body, and are not as successful or leadership-oriented. They also relate to a pretentious type of consumption, where the product is needed to adjust or improve the identity of the model reader. A gender system in which masculinity is superior and femininity inferior can thus be traced in the advertisements analysed. Another result is that more traditional, often more person and product-oriented, advertising formats are found in the ads with older target groups whereas more collage-oriented, or intertextual, formats are found in the ads with younger target groups.</p>

<p>This thesis deals with interactional patterns in verbal disputes as portrayed in the written dialogue of Swedish drama over three centuries. The overarching aim is to contribute to research into conflict talk in Swedish dialogue, but also to contribute to historical pragmatics and linguistic stylistics.</p><p>The teoretical and methodological framework combines elements from conversation analysis and theories of communicative events (activity types). A corpus of 30 drama texts, written during the 18^th century, the late 19^th century, and the late 20^th century, was examined for examples of conflict events that are lexically marked as such in the texts (by words such as <i>argument</i>, <i>dispute</i>, <i>quarrel</i> etc.). </p><p>A total of 47 conflict events were identified in 21 of the 30 drama texts. The construction of the beginning of the three most significant types of conflict sequences found within 45 of the 47 events, totalling 111 sequences, is analysed in detail. The three sequence types concern differences in opinion (disagreement sequences), accusations (complaint sequences) and directives (rejection sequences).</p><p>One result of the study is that complaint sequences are shown to be by far the most common conflict pattern in the data. Another result is that few differences are found regarding the construction of the sequences over three centuries. For the most part, it is the same sort of moves that are frequent no matter which period the data stem from. One conclusion is therefore that the conflict patterns in drama dialogue appear to be relatively stable over time.</p><p>The study also deals with the dramatic functions of the conflict patterns (the events, sequence types or moves). Two functions are discussed, namely plot development and characterisation. While all conflict can further the process of characterisation, for example by showing the negotiation of differences in power between the characters, less than half of the events further the plot by having an effect on the disputants or other characters in the drama.</p>