I följande studie undersöks svensklärares arbete med och inställning till grannspråks­under­visning i gymnasieskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Flera tidigare undersökningar pekar på problem såsom att lärare uppskattar sin grannspråks­kompetens som låg och nedprioriterar momentet. Det övergripande syftet med undersökningen är att belysa hur svensklärare arbetar med det centrala innehållet om språken i Norden, hur de betraktar momentet samt hur förutsättningarna för deras undervisning ser ut. Vidare undersöks vilka resurser som skulle kunna krävas för att förstärka undervisningen. Sex svensklärare på gymnasiet har intervjuats individuellt om sina grannspråkserfarenheter i såväl sin lärarutbildning som egen undervisning inom ramen för kursen Svenska 2. Under­sökningen visar att lärarnas självskattade grannspråkskompetens är förhållandevis låg, att stoff­trängseln i svenskämnet leder till att andra moment prioriteras och att tillgången till lämpligt material är bristfällig. De förbättringsmöjligheter som lärarna föreslår gäller att integrera delar av grannspråksundervisningen i litteraturhistoriemomentet och att resurser läggs på fortbildning och bättre läromedel. Därtill handlar det om att omstrukturera innehållet i kurserna dels för att underlätta elevernas lärandeprogression, dels för att höja kunskaps­områdets status. Undersökningen visar sammantaget att det råder diskrepans mellan språk­politiska intentioner och verkligheten i skolan – ambitionerna har inte realiserats i praktiken.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i och om övriga nordiska språk är organiserad på ämneslärarutbildningen i svenska. Ett delsyfte är att undersöka universitetslärares erfarenhet av att ge sådan nordisk undervisning. Materialet för studien är kursplaner från samtliga 28 ämneslärarutbildningar i svenska. Dessutom har intervjuer via mejl med universitetslektorer som representerar olika typer av kursupplägg genomförts.  Resultatet visar att undervisning i och om nordiska språk med undantag för två lärosäten ges på samtliga ämneslärarutbildningar. Den nordiska undervisningen är oftast begränsad till ett enstaka kursmål eller moment inom kurser i andra ämnen. Vanligast är att det ingår i kurser i språkhistoria eller språksociologi. I själva inriktningen på den nordiska undervisningen är variationen stor: vissa kurser fokuserar på kunskaper om språksituationen i Norden, andra på färdigheter i grannspråken danska och norska.  Mejlintervjuerna med universitetsföreträdare visar att erfarenheterna generellt är goda, men att stoffträngsel är ett stort problem i svenskkurserna och att fördjupade perspektiv inte hinns med i undervisningen.  Slutsatsen blir att undervisningen i övriga nordiska språk inte är likvärdig för alla svensklärarstudenter, vilket rimligtvis får negativa konsekvenser för grannspråksundervisningen i skolan och i förlängningen för den nordiska språkgemenskapen.

In this thesis, medieval free translation is explored as a text-producing practice as it appears in Alexanders saga, a 13th century Old Norse translation of the medieval Latin epic Alexandreis. The practice is investigated through analyses of (1) the rendering of the source text and (2) the translator’s role in making the target text. The rendering is analyzed through a systematic comparison between source and target text using a method of analysis based on systemic functional linguistics (SFL). Contrary to what was assumed previously, the rendering pro­ves to be consistent in the text, but a surprising result is that the rendering in chapters 2–4 and in chapters 1 and 6–10 respectively represent two significantly dif­ferent patterns, the former being closer to the source text than the latter, pre­sumably due to two different translators. The investigation further confirms an observation in previous research on Old Norse free translation that the rendering of parts in direct speech are closer to the source than that of narrative and descriptive discourse. The rendering is closest where the translator indicates that he is quoting the author of the source text. These patterns are found in both groups of chapters, and as they are confirmed in other Old Norse translations, they might be interpreted as a translation norm. The conceptions of translation are further investigated by examining what kind of text-producing role the translator assumes. It is claimed that, despite the freedom in free ren­dering, the translator assumes the role of intermediary between the source text and the receivers of the target text rather than the role of independent text pro­ducer. From an analysis of the translator’s metatextual additions, it seems as though this is also what the translator assumes the receivers of the text expect him to do. The results indicate the presence of certain conceptions of how translation was to be carried out in West Nordic society. The ”free” translation strategies did not mean freedom from or obliviousness to translation norms, but rather re­late to a specific text-producing practice.

I avhandlingen analyseras betydelsen hos partiklarna "in", "ut", "upp" och "ner" då dessa fungerar som verbpartiklar och tillsammans med verbet bildar partikelverb. Analysen omfattar såväl semantiskt regelbundna som lexikaliserade partikelverb och söker finna förklaringar till partiklarnas polysemi. Undersökningen är korpusbaserad och materialet består av nästan 900 olika partikelverb representerade med över 5 100 belägg. Beskrivnings¬modellen bygger huvudsakligen på den kognitiva semantiken. Verbpartiklarna analyseras i olika kontexter i såväl det fysiska rummets domän som i andra domäner varvid utgångspunkten för analysen alltid är partiklarnas prototypiska (spatiala) betydelse. Undersökningen visar att verbpartiklarnas olika, till synes disparata, betydelser är motiverade av föreställningsscheman (VERTICAL AXIS schema) och deras transformationer (vertikal axel  horisontell axel), samt av metonymier (DELEN FÖR HELHETEN) och metaforer (CENTRUM IS UP). Partiklarnas betydelser är länkade till varandra genom familjelikhet och bildar ett nätverk. Partikelverb bildade med in, ut, upp och ner uppvisar vanligen en avgränsad aktionsart, men verbpartiklarna har i de allra flesta en mer specifik betydelse än enbart den perfektiva. Verbpartiklarna upp och in betecknar i regel riktningen mot centrum och har ofta positiva konnotationer medan verbpartiklarna ut och ner denoterar rörelsen mot periferin och snarare har negativa konnotationer. Den vertikala orienteringen tycks dominera svenskans strukturering av det fysiska rummets domän; en rörelse i förhållande till en vertikalt orienterad behållare (behållare utan tak) beskrivs med de vertikala partiklarna upp/ner och inte med behållarpartiklarna in/ut. I vissa få speciella kontexter kan de undersökta partiklarna signalera talarens perspektiv.

This thesis deals with what happens linguistically and interactionally in naturally occurring bilingual talk-in-interaction between Danes and Swedes. In the data – collected within the elderly care in a Danish municipality – three Swedish caregivers interact with Danish pensioners and colleagues. Previous research on inter-Scandinavian interaction has mostly been concerned with talk-in-interaction in arranged situations and/or situations where the participants do not interact regularly with other Scandinavians. The talk-in-interaction in the present data, however, has a clear activity context, and the participants are used to talking to people speaking the neighbour language. The aim of this study was to examine how comprehension, understanding and social affiliation were achieved and demonstrated across differences in language, age, nationality and institutional roles. The theoretical and methodological framework includes accommodation theory and conversation analysis. The linguistic aspects of the Swedish speakers’ accommodation to Danish were studied both in a detailed analysis of accommodation on five linguistic levels, and quantitatively in a study of five linguistic variables. One result was that the Swedish caregivers had individual ways of accommodating their language to Danish. The linguistic analyses also indicated that one reason for this accommodation was to make communication flow more efficiently. A CA-study of other-initiated repair showed that four factors in the interactional situation influenced understanding: context, physical distance and orientation, clearness of speech, and neighbour language and accommodation. It could, however, not be shown that the speakers’ use of different linguistic varieties caused a significant number of problems in understanding, or that the participants frequently oriented to such linguistic differences as part of the problem. Compliment sequences and their role in creating social affiliation were studied in another CA-study. They often played the role of introducing a new topic and leading the talk away from the practical chores at hand, thereby reducing the institutional aspect of the situation. The interactional ways of creating comprehension, understanding and social affiliation are likely to be at least as important as linguistic convergence in achieving these goals.

Abstract Ask, S., 2007: Vägar till ett akademiskt skriftspråk (Roads to academic written language). Acta Wexionensia nr 115/2007. ISBN: 978-91-7636-557-1 The overall aim of the dissertation is to analyse the general features of academic writing skills that students’ texts show at the beginning and at the end of their undergraduate education, and to investigate the paths chosen by students from different study backgrounds when they acquire competence in academic writing. The dissertation studies changes of level within the educational system from a student perspective. The empirical material consists of qualitative research interviews with student teachers at different stages of their training, and of the analyses of texts written by the same students. The study shows that both new and experienced students find it difficult to see a link between the tuition in Swedish in high school and their university studies, especially when it comes to academic writing. The new students therefore feel frustration and confusion in the transition phase. The experienced students say that they have mainly developed competence in academic writing during their studies through supervision in essay writing, which is felt to be crucial for linguistic development. The new students’ interim texts are characterized by the clear personal presence of an author, a varying degree of copying from source texts, and uncertain handling of references. Expressions of critical-analytical thinking are not common, and the texts usually have an everyday tone. The experienced students do not copy texts, yet they show great insecurity in their use of the content of the source texts. They write “academically” by using frequent reference markers and adopting a bombastic style. The linguistic tools of academic writing are used by the experienced students as decoration, to strengthen the impression of familiarity with the academic discourse.

The thesis deals with the use of spoken Swedish on six English-medium university courses in Sweden. The courses are taken by both Swedish and foreign students, with English as the common language of instruction. The aim of the study is to describe and understand the oral use of Swedish, by students in particular, in the type of linguistic environment that arises when English is the medium of instruction. Language use is studied from three angles: the use of spoken Swedish, the functions of Swedish in interaction, and participants’ attitudes to Swedish and English and to the choice of one language or the other. The analysis is based on observations and recordings of naturally occurring talk on courses in the subject areas business studies, engineering and computer science, and on interviews with students and teaching staff. Close analysis of the Swedish spoken is combined with ethnographic knowledge of the broader social context of the courses, and in both theory and method the thesis combines the research fields of sociolinguistics and ethnography. The study shows that Swedish is spoken on all the courses observed. It is used primarily outside whole-group teaching, in interactions not involving foreign students. The language occurs both in talk relating to the course subject and in private conversations. Thus, English-medium education does not by definition mean that English is the only language employed; Swedish, too, has a more or less prominent place. In the thesis, attitudes and patterns of language choice are attributed to the national, rather than international, character of the courses, and to the fact that most of the students and lecturers have experience of and routines from Swedish-medium education. The old routines are carried over into the nominally English-medium courses, giving Swedish a special position and local prestige in these environments. / Avhandlingen handlar om hur svenska används i den muntliga interaktionen i sex engelskspråkiga universitetskurser i Sverige. Kurserna följs av både svenska och utländska studenter och engelska är det gemensamma språket i undervisningen. Undersökningen utgår från studenternas språkbruk och syftet är att beskriva och förstå särskilt studenters muntliga användande av svenska i den typ av språkmiljö som uppstår då engelska är undervisningsspråk. Språkbruket undersöks från tre infallsvinklar: den talade svenskans användning, svenskans funktioner i interaktionen samt deltagarnas attityder till dels svenska och engelska, dels valet av språk. Analysen utgår från observationer och inspelningar av naturligt förekommande samtal i undervisning inom ämnesområdena företagsekonomi, teknik och datavetenskap samt från intervjuer med studenter och lärare. Näranalyser av den talade svenskan kombineras med etnografisk kunskap om kursernas bredare sociala sammanhang, och i teori och metod kombineras forskningsfälten sociolingvistik och etnografi. Resultatet visar att svenska förekommer i alla undersökta kurser. Svenska används främst utanför helklassundervisningen i samtal där utländska studenter inte deltar. Språket talas både i samtal som rör studieämnet och i privata samtal. Att kurserna är nominellt engelskspråkiga betyder alltså inte att engelska är det enda språk som används i samband med undervisningen, också svenskan har en mer eller mindre framträdande plats. I avhandlingen förklaras attityder och språkvalsmönster med att kurserna till sin karaktär är nationella – i motsats till internationella – och att majoriteten studenter och lärare har erfarenhet och rutiner från svenskspråkiga utbildningar. De gamla rutinerna förs över till de nominellt engelska kurserna och ger svenskan en särställning och lokal prestige i miljöerna.

The subject of this study is student writing in its institutional setting, examining students’ texts, professional discourse and educational practices. Fieldwork for the study was conducted at the departments of History and Economics of Stockholm University. The general aim of the study is to increase our understanding of the relationships between student writing, educational settings and professional discourse. The theoretical framework is the sociocultural approach as outlined by Wertsch from Bakhtin and Vygotsky, and applied on writing research by above all Dysthe. The theoretical-methodological attempts are an operationalisation of the concept of dialogicity in different aspects and an application of the concept of mediational means at the linguistic level of text type or speech act. The type of dialogicity and epistemology of a setting is shown to have major influences on students’ writing. The epistemology of economics is defined as rationalistic, and that of history as critical-pluralistic. In economics, linear logical reasoning with clear-cut solutions is a key mediational means, while reasoning with a multitude of perspectives is given precedence in history. Students adjust their texts to the kind of dialogicity in the setting. However, in interviews, some students, mainly in economics, exhibit a resistance to the epistemology and mediational means of their discipline. This resistance seems not to influence their texts, but in all probability the depth of their learning. In addition, the socialisation seems to be a more prolonged process in economics. The reasons may be that the mediational means have a weak connection to students’ previous knowledge and that they are not collectively applied in economics to the same extent as in history. Thus, a pedagogical conclusion is that the important mediational means of a discipline should be collectively applied during study. Moreover, student writing should be considered in relation to students’ previous knowledge, their course of study and their future professional activity.

<p>The purpose of this study is to investigate the distribution of medieval ballads as semiotics of intertextuality in modern Swedish literature, here represented by August Strindberg, Erik Axel Karlfeldt, Kerstin Ekman and Katarina Frostenson. They are famous authors from different epochs, ranging from the period called “the modern breakthrough” in the 1880s until the postmodernism of the present time. My aim is to expose their attraction to medieval balladry, and their different ways of using form, language and style from this old poetry in poems, prose and plays, explicit as well as implicit.</p>

<p>Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den här komparativa fallstudien undersöker hur läromedel i svenska på gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de två läromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.</p><p>Den här undersökningen visar att de två granskade läromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i läromedlen är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt språkbruk och träning i texttyper som kan sägas förbereda för ett akademiskt skrivande.</p><p>Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan läromedel som är riktade till olika program. En skillnad mellan läromedlen är utformningen av arbetsuppgifter till eleverna. Läromedelförfattarna använder även olika språkbruk i de olika läromedlen, exempelvis används fackspråk och språkvetenskapliga termer i läromedlet för de studieförberedande programmen medan språkliga förenklingar och omskrivningar ges i läromedlet till de yrkesförberedande programmen.</p>